Harry´s point of view

Jag klev in i affären och tittade mig omkring. Herrkläder låg fint vikta här och var och ett par skyltdockor höll upp kläder som var nya.

”May i help you?” frågade en ung kvinna och kom gåendes, på hennes namnskylt stod ”Mary” inskrivet i svarta bokstäver. Jag skulle precis svara henne när en person utanför affären tog min uppmärksamhet. Jag kände hur mitt saliv fastnade i halsen och hur folket runt omkring mig försvann. Ett enormt leende började tränga sig fram över mina läppar och utan att svara Mary rusade jag ut igenom dörren och rakt fram mot den vackra varelsen.

”Ellinor!” skrattade jag och slog armarna om hennes taniga kropp. Hon släppte ut ett av sina urgulliga fniss och drog armarna om min midja.

”Oh Harry” viskade hon och lutade huvudet mot mitt bröst.

”'I can´t belive it´s you” mumlade jag mot hennes hår och höll henne hårdare mot min kropp, rädd för att hon skulle försvinna igen.

”We can´t stay here, Andrew is probably out looking for me” Jag frös till vid hans namn, minnena ifrån när han drog bort Ellinor ifrån mig spelades upp om och om igen i mitt huvud.

”Come on then” flinade jag och grep tag i hennes lilla hand. Hon tittade förvånat upp mot mig men gick villigt med när jag började gå.

”Where are we going?”

”To my car” sa jag snabbt och gick tvärs över parkeringsplatsen. Min svarta bil syntes på långt håll, i mina ögon i alla fall, och jag skyndade på stegen ju närmare vi kom. Utan att vänta en sekund låste jag upp bilen, föste in Ellinor på passageraresidan och tog plats i förarsätet. Jag låste bilen och vände mig kvickt om mot Ellinor. Hon satt andfådd och försökte hämta andan efter min snabba handling. När hon lugnat ner sig en aning tittade hon upp på mig under sina långa ögonfransar.

”I´ve missed you” mumlade jag och lutade mig framåt. Osäker på om hon fortfarande ville, stannade jag upp halvvägs och kände lyckoruset sprida sig inom mig när hon klättrade över till mitt säte. Hon satte sig i mitt knä med benen vikta på varsin sida om min midja.

”And i missed you” och med det lutade hon sig framåt och placerade en öm kyss på mina läppar. Jag grep tag i hennes midja och drog henne närmare min kropp medan jag minskade centimeterna mellan våra läppar ännu en gång. Hennes läppar var som gjorda för mina, vi var helt enkelt menade för varandra. Hon släppte ut ett lågt stön i min mun när jag drog min tunga längs hennes underläpp. Mina händer la sig vant vid hennes höfter medan jag sakta drog dom mot min kropp i upprepade rörelser. Hon la armarna runt min nacke och började dela ut kyssar längs min käklinje. Vi blev avbrutna när en person gick runt på parkeringen och ropade efter Ellinor´s namn. Andrew. Hans blick fastnade i min samma sekund som jag insåg att det var han. Ellinor drog chockat efter andan och kastade sig tillbaka till sitt eget säte. Skulle jag vänta ? Skulle jag låta syskonen göra upp? Eller skulle jag köra iväg med tjejen jag älskar, och lämna hennes bror rasande bakom oss? Vänta va, älskar? Mina svamlande tankar avbröts med att Ellinor klappade till min arm. ”

What are you waiting for?! Drive!” tjöt hon och knäppte på sig säkerhetsbältet medan Andrew sakta men säkert närmade sig. Jag vred snabbt om nyckeln och placerade min fot på gaspedalen. Ellinor var upptagen med att försöka veva upp sin fönsterruta, men den verkade ha fastnat.

”Get out of that car Ellinor!” skrek hennes bror ilsket och började springa mot oss. Bilen hoppade igång med ett brummande och jag svängde snabbt ut ifrån min plats.

”I´m staying at Harry´s for a while!” tjöt Ellinor ut genom rutan och vinkade med ett högt skratt åt hennes bror. Jag skakade leendes på huvudet och gasade, ju fortare vi kom härifrån desto bättre.

”You´re crazy” mumlade jag och skrattade.

” I know” flinade hon tillbaka och drog en hand igenom sitt bruna hår. Hennes blonda slingor syntes alltid extra tydligt under sommaren vilket fick hennes hår att se livfullt ut. Lockarna hängde i vilda virvlar ner längs hennes rygg och såg så frestande ut att jag inte kunde vänta tills jag fick dra fingrarna igenom det. Gud, jag har saknat henne.

Hon vände sig mot mig och log sött med sina havsblåa ögon.

”Eyes on road Harreh” suckade hon på skoj och klappade mig på axeln.

”So you´re staying at mine for a while?” Hon nickade stolt men insåg sedan var det var jag pratade om. ”Oh shit, i have no clothes, nothing!”

”Well, you don´t need clothes..” skojade jag

”But you could always borrow things from us. We have a lot of things we don´t need”

”Good, now if i may ask, who do you live with?” frågade hon nyfiket och kliade sig på armen.

”Elijah, Zac and Brody”

”Brody is new, huh?” Hon fortsatte att fråga ut mig om mitt gäng och kunde inte sluta tjata om hur mycket hon saknat Elijah och Zac.

”But you missed me more, right?” frågade jag utan att inse vad det var jag frågade och ville ge mig själv en mental spark i baken. Nu låter jag som en avundsjuk femåring.

”Of course i have, what a stupid question” muttrade Ellinor och drog upp kanten på sin converse. ”Good” log jag nöjt och svängde in på vår gata. Jag körde in i garaget och stängde av bilen.

”We´re here” suckade jag och klev ut ur bilen. ”Yeah, i noticed” flinade Ellinor och vickade retsamt på ögonbrynen. Jag räckte ut tungan åt henne och la min ena arm runt hennes midja. Så fort vi klivit in igenom dörren kom Zac rusandes för trappan med Elijah efter sig, men de stannade chockat upp när de såg vem som stod framför mig.

”OH MY GOD MY LITTLE GIRL IS HOME” tjöt Elijah plötsligt och kastade sig fram för att dra in Ellinor i sin famn. Hon fnittrade hysteriskt och tog emot en kram av både Elijah och Zac. Hon var så kort i jämförelse med oss. Hennes huvud nådde knappt högre än min axel, vilket jag fann gulligt. Brody kom gåendes ifrån sitt rum och lät blicken stanna på oss.

”Who is this?” muttrade han trött och gnuggade bort tröttheten i sina ögon.

”this, my friend, is my gi-.. Ellinor” Jag avbröt mig själv och såg Brody höja på ett ögonbryn. ”Hello lovely” han vände sin blick till Ellinor och sträckte fram en hand. Hon nickade leendes och skakade om hans hand.

”if you excuse us boys” mumlade efter att de hälsat och kramats och la min arm runt Ellinors kropp. Elijah gick upp igen med Zac efter sig och Brody försvann ifrån köket, vart han gick har jag ingen aning om. Ellinor följde villigt efter mig in i mitt rum och slog sig ner på sängen när jag stängde dörren. Hon hade fått tag på fjärrkontrollen och försökte lista ut hur man bytte kanal på min svarta teve.

”Let me” mumlade jag leendes och tog kontrollen ifrån henne. Jag gick in på boxen jag köpt och bläddrade bland filmerna som fanns uppradade.

”Choose one” Hon fick tillbaka kontrollen medan jag gick bort till min garderob för att ta på mig bekvämare kläder. Jag fångade upp två par mysbyxor och höll upp dom ena åt Ellinor.

”Jeans aren´t that comfortable” flinade jag och nickade mot hennes underbart vackra ben. Hon höll med mig och reste sig upp ifrån sängen för att ta emot de ljusgråa mysbyxorna.

 ”Uhm, where´s the toilet?” mumlade hon generat och höll mysbyxorna tryggt i sin famn. Jag pekade mot den stängda dörren vid höger om min säng och drog upp skärpet på mina jeans. Ellinor tassade in i badrummet och stängde dörren efter sig samtidigt som jag klev ur mina jeans och ersatte som med mysbyxor. Jag hoppade upp i sängen och satte mig bekvämt lutad mot kuddarna vid väggen och såg på teveskärmen. Ellinor´s favoritfilm The Lucky One stod pausad och jag kände ett leende krypa upp på mina läppar. Hon har inte förändrats ett dugg, i så fall är det bara utseendet som blivit, om möjligt, ännu snyggare. Dörren till badrummet öppnades och Ellinor klev ut med sina jeans slängda på golvet. Mysbyxorna hängde lågt vid hennes höfter och var på tok för stora. Ändå lyckades hon se ut som någon modell för Victoria´s secret.

”What?” frågade hon generat när jag fortsatte att stirra.

”You´re gorgeous” Hon höll upp sina händer för att dölja sitt ansikte och skrattade

“i´m not, shut up”. Jag skakade lätt på huvudet och klappade på platsen mellan mina ben. Hon tvekade I några sekunder innan hon gick fram och satte sig på kanten av sängen.

“I don´t bite” flinade jag och la armarna om hennes midja för att kunna dra henne mot mig. När hennes rygg låg lutad mot min bröstkorg lät jag ena armen släppa hennes midja för att dra små sträck längs hennes ben. Hennes hud knottrade sig och jag log över effekten jag hade på henne. Hon sträckte sig efter fjärkontrollen och startade igång filmen innan hon lutade sig bak mot mig igen.

“I missed you” mumlade jag mot hennes hals och kände hur hon rös under min beröring.

“You said that before, I missed you too, but now when i´m here.. Why don´t we make the best out of it?” flinade hon och vred sig halvt om I min famn. Ett brett leende letade sig upp över mina läppar medan hon satte sig I mitt knä med benen om min midja. Jag placerade mina händer vid hennes höfter och sammanlänkade våra läppar. Ett svagt stön for ur henne medan min tunga långsamt tog sig in I hennes mun.

Hellu, är ni taggade för nästa kapitel? Well, i´m not. Jag hoppas på att ni kommenterar flitigt just nu, för nästa kapitel blir lite speciellt.. Oh jesus döda mig. Okay bai x

Zayn´s point of view

Så fort jag lämnat dörren bakom mig spottade jag bort det vidriga leendet på mina läppar och rätade till mitt hår. Även om Keely lockar fram det bästa hos mig är ett leende något av det mest onödiga jag vet. Varför ska man le för? Vem var det som kom på den korkade iden med att le? Varför kan man inte få gå och se neutralt sur ut? Jag skakade av mig de irriterande tankarna och gick tvärs över gatan. Lika bra att gå hela vägen hem, lite motion skadar aldrig.

Ellinor´s point of view

 Jag skrek frustrerat till och sparkade på närmaste mur. Fan ta Zayn. Fan ta Louis. Fan ta Andrew. Fan ta alla. Utan att veta vart jag skulle gick jag trevande längs gatorna i Bradford och tänkte igenom stunder med killarna. Mina tankar fastnade på dagen Zayn kommit och tagit över vårt ställe tillsammans med den där Louis. Jag och Andrew hade inte vidare mycket mer val än att gå med i deras gäng. Andrew hade inga problem med det från första början, eftersom att han var trött på vårt gamla gäng, men jag var inget vidare pigg på tanken. Att lämna alla vänner jag hade, att lämna honom. Det var något av det svåraste jag gjort, och ändå tvingade min egen bror mig att undvika all kontakt med honom. Han har säkert glömt av att jag existerar. Han minns nog inte ens vem jag är. Allt är Zayn´s fel. Medan jag gick omkring förbi affär efter affär såg jag ett par personer jag kände igen. Det var några av Keely´s kompisar, som hon brukade hänga med efter skolan. Ja, Zayn bad mig hålla koll på henne så jag har rätt god kunskap om vilka hon umgås med. Jag gick osäkert närmare tjejerna och hoppades på att de skulle känna igen mig, vilket de gjorde. En av tjejerna stannade upp och kisade åt mitt håll. Hennes ljusbruna hår låg vilandes över ena axeln och ett svagt leende lekte över hennes läppar. Hon lyfte solglasögonen och placerade dom i sitt hår innan hon sträckte upp ena handen i luften och vinkade. Jag vände mig förvånat om för att se vem det var hon vinkade till, men sen slog det mig. Det var ju mig hon vinkade till. Jag vinkade försiktigt tillbaka och kände en liten lättnad sprida sig inom mig när hon närmade sig.

”Ellinor, right?” frågade hon glatt och skakade min hand. Jag nickade och släppte ut en ljudlös pust.

”I´m Anna. And this is Lovisa” presenterade hon sig och kompisen bredvid henne, vilket jag antog var Lovisa.

”So what are you doing here all alone?” frågade hon förvånat, och kanske för att föra igång ett samtal.

”I got mad, so i just went outside to calm my mind” erkände jag och ryckte lätt på axlarna.

”Mad at who..?” Hennes nyfikenhet glänste i hennes ögon.

”My brother, Andrew. The tall guy who´s with Louis and Zayn”. ”Brother? I thought he was your boyfriend..” mumlade hon och lyfte upp glasögonen som höll på att halka ner.

”No ew” skrattade jag och äcklades av tanken på att dejta min egen bror.

”We´re gonna go for some coffee, wanna come?” frågade hon efter ett tags mumlande med Lovisa och kisade mot mig. Jag sken upp i ett brett leende och nickade ivrigt

. ”I´d love to” ”good” Anna krokade fast sin arm i min och den andra med Lovisa innan vi började gå mot närmsta café. När vi satt runt det lilla bordet, med varsin kaffekopp rykandes framför oss tog Lovisa upp sin kopp med en pust.

”So Ellinor, i want to get to know you. How did you became a member of Zayn´s gang?” Anna lutade sin haka i sina händer och tittade upp mot mig.

”Oh, My father died when i was three, so i don´t remember him that much. Me,Andrew and mum were just like a normal family until that day when Andrew started to do drugs. Mum freaked out when she found her son in jail. She couldn´t handle it. She started drinking, she said I was the reason of her death husband,it was a living hell. So i moved out with Andrew when i was sixteen. He said he knew a guy who offered us a place to stay. We became a gang, and then one day, Zayn Malik and his friend Louis took it all. Andrew had no problem with the new gang, but I missed my old. And i´ve lived with Zayn,Andrew and Louis since then” Anna nickade fundersamt och om jag inte såg helt fel hände något i hennes blick när jag nämde Louis. Men jag bestämde mig för att inte nämna det.

”Why don´t you get your own apartment then? I mean if you don´t want to stay with the boys” undrade Lovisa och tittade på mig med sina stora blåa ögon.

”I can´t afford a place like that, I have no job and stuff. That´s why” sa jag dystert och drack lite av den varma drycken.

“Oh that´s too bad. I dont want to be rude but I need to ask. Why did you guys do that to Keely´s mother?” Anna tittade osäkert på mig som om hon undrade om frågan var okej.

“It wasn´t my idea, that´s for sure. I was so pissed on Zayn, and so was Louis. You could tell by the way he looked at Zayn” muttrade jag och ställde ner min kopp på bordet igen. Lovisas mobil plingade till och hennes uppmärksamhet drogs till skärmen. “sorry girls, Liam needs me” en stark ton av röd spred sig över hennes kinder när hon insåg hur fel meningen lät och släppte ut gulligt fniss. Jag skrattade åt hennes generade ansikte och nickade. Anna däremot tittade på Lovisa och vickade lätt på ögonbrynen.

“oh shut it perv! Bye Ellinor” Hon räckte ut tungan åt Anna, vinkade åt mig och gick bort mot dörren för att lämna cafét. Så fort hon var utom hörhåll vände jag mig mot Anna.

“Louis, ey?” flinade jag och svalde ner ännu mer kaffe. Hon satte chockat I halsen och stirrade på mig.

“what?” frågade hon med ett osäkert leende och började fumla med hennes fingrar. “How long?” forsatte jag och stödde mig på ena handen. Hon gav ifrån sig en djup suck och täckte ansiktet med sin ena hand. Hon kikade fram mellan två fingrar och mumlade ett

“a year more or less”. Jag tittade på henne med vida ögon och kände ett litet skratt bubbla upp inom mig.

“and why haven´t you told him..?”

“Are you out of your mind? He´s freaking Louis Tomlinson. He don´t want a girlfriend!” tjöt hon snabbt och blundade. “How do you know that?” frågan verkade få henne att tänka till, då hon satt med halvt öppen mun, redo för att prata. Men inget ljud kom ut.

“Exactly. I can help you if you want to” föreslog jag och log mot henne.

“I don´t know if that´s a good idea..” mumlade hon generat och virlvade runt sin sked I kaffet.

“Trust me, I know what i´m doing” skrattade jag och sträckte mig över bordet så att jag kunde klappa henne på handen. “Okay..” pustade hon ut och lutade sig bak I stolen. Jag tror att jag börjar få nya vänner. Efter att vi spenderat över två timmar på cafét och enbart pratat om saker som vi ville berätta skiljdes vi åt utanför köpcentret.

”it was nice meeting you Ellinor. Call me if you want to hang out sometime!” ropade Anna medan hon backade ifrån mig och vinkade. Jag vinkade tillbaka och vände mig om för att börja gå hemåt. Min blick drogs längs alla skyltfönster och alla klädesplagg som var synliga ifrån mitt håll. Klänningar, tighta jeans, snygga tröjor, allt du kunde tänka dig i varenda skyltfönster. Jag tänkte precis vända blicken mot gatan framför mig när herraffärerna började tona upp sig. Min blick drogs hastigt tillbaka till skyltfönstret och jag kände hur jag själv kippade efter andan. Kan det vara han? Knappast. Personen vände sig om och i takt med att hans blick mötte min stannade hela världen upp. Hans leende.

Vem är det hon ser? ;) 

Zayn´s point of view

Jag skrapade frustrerat min sko i marken och tittade upp under min lugg som börjat visa sig. Mitt hår hade växt som ogräs, mitt skägg blev synligare och hela jag såg sliten ut. Men snart var jag hemma. Poliskvinnan läste plågsamt sakta igenom papperna innan hon, i slow motion, tog tag i en penna och tryckte fram stift. Mina ögon blev mörkare för varje sekund och jag fick hålla mig ifrån att smälla till henne och be henne att skriva snabbare. Hur svårt kan det vara att skriva under ett papper? Det är ju för fan bara ett namn, inte en hel bibel. Men i hennes takt skulle det här ta flera år.

Efter att hon suddat ut bokstäver om och om igen gav hon pappret till snubben som stod bredvid mig och stirrade mig surt i ögonen. Jag tvingade fram en oskyldig blick och blev nästan äcklad av det svaga leendet som började visas på mina läppar. Allt för att komma här ifrån, tänkte jag och reste mig ifrån stolen. Polismannen, som jag tidigare kallat för snubbe, gick med mig ut ur byggnaden och bort mot en av de hundratals polisbilarna. Han inspekterade varenda rörelse jag gjorde tills jag dragit bältet över min kropp och sjunkit ner i sätet. ”Where?” frågade han när han klättrat in i bilen och dragit igång det skrangliga fordonet. Jag mumlade fram adressen till de få lägenheterna som låg i närheten och korsade armarna över bröstet. Bilfärden var tyst och lyckligtvis var den snabbt över. Jag skyndade mig ur bilen och hoppades innerligt på att någon skulle gå ut ur de gråa byggnaderna. Eftersom att jag varken hade kod eller nummer till någon av de boende så kunde det här innebära trubbel. Jag kände polismannens blick i nacken och gick sakta fram till dörren. Den stora klumpen som började byggas i min hals släpptes med ens när jag såg en tant komma gående inifrån lägenheterna. Hon knuffade upp dörren och log vänligt mot mig, polismannen och passerade sedan ner för gatan. Jag tog tillfället i akt och skyndade mig in igenom dörren och upp för trapporna. När jag var uppe på översta våningen pustade jag ut och tittade försiktigt ner igenom glasfönsterna. Höjder har aldriv varit min starka sida. Jag såg på när polismannen klev in i bilen igen och hur bilen sakta lämnade sin plats. Så fort bilen var utom synhåll rusade jag ner för trapporna igen och ut på gatan. Jag satte fart på benen och joggade ner till nästa infart och kände leendet på mina läppar växa när jag kände igen vår gränd. Gången jag gått här med Keely upprepades i mitt huvud och jag kunde inte undgå att släppa ifrån mig ett svagt skratt. Hennes skrämda ansiktsuttryck fastnade i mitt minne och vägrade att släppa.

Jag vände mig om när jag inte hörde fotstegen bakom mig och trodde för en sekund att hon hade sprungit sin väg, men i stället stod hon nervöst kvar på samma plats och kikade in i mörkret. Hon ignorerade mina blickar och tog försiktigt ett steg närmare mig, hela tiden på sin vakt. Hon gick ännu närmare och skrek till när hennes fot kom i kontakt med en ölburk. Jag kände ett skratt välla upp inom mig och jag höjde roat ögonbrynen. Det var rätt tillfälle, intalade jag mig själv gång på gång och la trevandes armen runt hennes smala midja. Hennes kropp slappnade av i min närhet och jag tittade förvånat ner på henne.

”scared?” mumlade jag med ett retsamt leende när hon för tionde gången vände sig om. Som om hon ville försäkra sig om att ingen förföljde oss.

”I´ve never been a big fan of the dark..” erkände hon med en svag axelryckning.

Jag kom att tänka på Harry och Keely tillsammans och kände hur min kropp spände sig. Hon är min, och bara min. Att hon ens gått med på att dejta det svinet fick mig att må illa. Fast jag var inte mycket bättre själv, jag var nog hemskare.. Det var trots allt jag som kidnappade henne, tvingade henne att bo hos mig och brydde mig inte om att hon inte ville gå ut med mig. Jag avbröts i mina egna tankar när dörren till vårt hus öppnades och Louis rusade ut, i endast mysbyxor och en ljusgrå törja.

”Zayn!” röt han argt och närmade sig snabbt. Jag körde ner händerna i fickorna och gick fram för att möta odjuret. Han tvärstannade framför mig och fäktade villt med armarna.

”What the fuck did you do? And why? Huh? Are you fucking crazy?!” fräste han och tog efter ett tag ett djupt andetag. Jag tryckte undan min ilska och ryckte arrogant på axlarna. Louis släppte ut en hög suck och la sedan armarna om min kropp.

”Even though you´re a peace of shit, i´ve missed you” mumlade han mot min nacke och släppte sedan taget om mig.

”I´ve missed you too” erkände jag med ett svagt leende och gick upp mot huset. Ellinor och Andrew kom gåendes ner ifrån trappan när jag klev in i hallen.

”Well, what do we have here?” muttrade Ellinor och korsade surt armarna.

”I was this close-” uppmanade hon och höll upp ett mellanrum mellan sitt pekfinger och sin tumme- ”this close to finally build some friendship. And then you fucking ruined it! Like you did with my whole life” Andrew vände sig om när hans syster började få nog och gav henne en lätt knuff upp för trappan igen. När hon rusat upp och smällt igen dörren efter sig stirrade Andrew på mig i några sekunder.

”She miss him” suckade han tillslut och slog pannan i väggen. Jag nickade frånvarande och bet lätt tag i min underläpp. Med ena handen drog jag kvickt av mig skorna och gick bort mot vårt badrum.

”Imma take a shower” hojtade jag och stängde dörren bakom mig. När jag hade låst den drog jag av mig den svarta t-shirten och slängde den i tvätthögen tillsammans med mina andra kläder. Jag letade reda på mina produkter och ställde dom till rätta innanför duschdraperit och klev in i duschen. En rysning spred sig över min rygg när det varma vattnet rann över min smutsiga kropp och lämnade gåshud där det passerade. Jag greppade tag i schampoo flaskan och tryckte ut tvålen i min hand. Mitt hår kändes smutsigt mellan mina fingrar och en dusch var det minsta som behövdes. Ellinor får klippa mig sen. Jag masserade min hårbottnen och lät sedan vattnet skölja ur det vittra ludret ifrån min kropp.

När jag klev ur duschen låg huset i en stillsam tystnad och jag gick smidigt in i mitt rum. Jag rotade fram ett par slitna mysbyxor och drog på mig dom, men struntade i tröja. Louis log mot mig när jag klev in i köket och nickade bort mot sitt rum.

”I´ll get some sleep. See yah in the morning” mumlade han trött och gick bort till den stängda dörren. Utan några vidare handlingar öppnade han dörren, klev in i det mörka rummet och stängde den sedan efter sig igen. Jag släckte lamporna i köket, låste ytterdörren och vände mig om för att besöka min efterlängtade säng. De vita lakanen låg oanvända bäddade på min säng och såg så välkomnande ut att jag inte orkade göra något mer än att dunsa ner i sängen. Jag drog med ett högt stön täcket över min kropp och gosade ner huvudet i den vita kudden. Min trötthet tog över och jag föll sakta in i en djup sömn, med en enda sak i tankarna. Keely Ceverlyn. 

Sådär, då var kapitel 23 uppe på bloggen! Mitt skrivsug är på topp trots att jag hatar allt just nu.. Ni får dock ingen bild eftersom att jag är svin trött, Har flyttat hela dagen och behöver sova. Kommentera! Natti x

~it´salinehereyoubetterhide~

Jag la in min resväska i bagaget på bilen och smällde igen billuckan. Niall vred om nyckeln och motorn startade medan jag hasade mig in i sätet. Vi var alla trötta, kvällarna hade blivit sena och vårt dygn hade vänts upp och ner. Jag tyckte nästan synd om Niall för att han var tvungen att köra, själv kommer jag nog inte orka hålla mig vaken hela vägen. Anna satt med huvudet lutandes mot Moalinn´s axel och såg ut att sova tungt, medan Liam och Lovisa satt längst bak och pratade med låga röster. Jag tittade fram mot vägen igen och lät mitt huvud falla bak mot sätet

. ”Some music? Before everyone falls asleep. Including me” stönade Niall trött och sträckte sig fram efter radion.

”Just two hours Niall, then you can get some sleep in your own bed” skrattade jag och växlade mellan alla radiokanaler. Jag stannade upp när jag hörde en lugn melodi, och bestämde mig för att låta låten vara på. Mina ögon kämpade för att hålla sig öppna, trots att min ögonlock gång på gång bestämde sig för att täcka för min syn. Bara någon timmas bilfärd till, sen kan jag sova, tänkte jag. Men sekunden senare orkade jag inte kämpa emot min sömn och drogs omedveten bort till drömmarna som väntade på mig.

Harry´s point of view

Jag drog min beanie över huvudet och rätade till min lugg. Zac stängde av bilen och tittade sig omkring på parkeringsplatsen vi stannat på.

”Good luck” mumlade han och halade upp sin mobil ur ficka. Jag öppnade bildörren och klev ut på den varma asfalten, noga med att glasögonen satt på plats. Den stora byggnaden som låg framför mig gav mig kalla kårar, och helst av allt ville jag springa här ifrån. Men jag hade lovat mig själv. Dörrarna öppnades och jag klev in i den kala entrén. Tre polismän stod och pratade om något i ett häfte innan de alla tre tittade upp på mig. Jag nickade, så artigt jag kunde, mot dom och gick bort till receptionen.

”I´m here to visit Zayn Malik” sa jag till mannen som satt ner bakom disken. Han tittade upp mot mig, som om han granskade mig i några sekunder innan han nickade och reste sig ifrån stolen

. ”Follow me”. Jag gick efter honom med händerna nerkörda i fickorna på mina chinos. Plötsligt stannade vi upp och polismannen knuffade upp en vit hjärndörr. ”Zayn Malik, you have a visitor” Jag kunde se Zayn´s osäkra leende framför mig, men när han inser att det är jag lär det leendet försvinna. Jag tackade polismannen för hjälpen och slog mig ner på stolen framför det tomma bordet. Sekunden senare kom Zayn gåendes ifrån en cell längre in tillsammans med en polisman. Han lät Zayn sätta sig ner innan han lämnade rummet och lät oss vara för oss själva. Zayn´s blick var ilsket fastklistrad på mig, och om blickar kunde döda hade jag inte varit vid liv just nu.

”What the fuck do you want?” fräste han surt och drog handen längs sin kortväxta skäggstubb.

”I just came to talk” ursäktade jag mig och höll upp händerna i en ´Jag-ger-upp´ gest. ”Talk then” muttrade han, fortfarande surt, och stirrade intensivt in i mina ögon.

”I met Keely a few days ago. Such a lovely girl..” Jag såg hur hans kropp stelnade till, hans nävar knöt sig och knogarna började sakta men säkert tappa färg.

”We´ve been on three or four dates actually. Her body´s quit fit, don´t you think? I mean, just imagine that girl in bed.. Oh god” Zayns knogar var vita och hans blick var mörkare än någonsin. Jag visste att jag retade upp honom ju mer jag pratade, vilket gjorde det hela mycket roligare. Hans läppar var sammanpressade när han sakta lät en liten springa slinka i mellan.

”I´m out of this place tomorrow, and imma beat the shit out of you, fucking twat!” spottade han ilsket fram och stirrade på mig. Jag ryckte lätt på axlarna och la min lugg till rätta.

”You can always try” flinade jag till slut och reste mig ifrån stolen. Zayn var snabbt uppe på sina egna fötter och tog hotande ett par steg mot mig. Innan någon av oss hann registrera vad det var som hände, hade tre muskulösa kvinnor stormat in och var på väg bort mot Zayn cell. Med Zayn släpandes mellan dom.

”See you, mate!” ropade jag efter honom och gick ut ur det kusliga rummet. Ett steg närmare det jag ville ha.

Kommentera! xx

09-06-13

Jag gav Brody ett retsamt leende och stängde dörren till mitt rum. Brody,Elijah,Zac och jag är de enda som är kvar i vårt gäng. De andra drog när Zayn tog över vårt gamla område. Jag lirkade av mig mysbyxorna jag bar samtidigt som jag gick tvärs över rummet, bort till mitt egna badrum. Mina bruna lockar låg i en enda stor oreda och jag skulle förmodligen blivit populär bland fåglar om jag gick ut så här. Jag drog ena handen igenom mitt hår och lutade mig fram för att granska spegelbilden. Mina gröna ögon lyste av pigghet och leendet på mina läppar gick inte att dölja. Jag skulle för tredje gången få möta Keely och bjuda ut henne på ännu en dejt. Att få den tjejen på fall hade varit lättare än jag trott, hon gör ju knappast något motstånd. Mina ljusgråa jeans låg slängda på sängen över en vit simpel t-shirt. Men som satt tillräckligt starmt för att visa upp mina muskler. Man måste ju få visa upp dom när man lyckats arbeta sig till ett par. Jag öppnade badrumsskåpet och tog fram olika hårprodukter jag skulle kunna behöva. Efter ytterligare ett par minuter framför spegeln tryckte jag ut tandkräm ifrån tuben och stoppade in tandborsten. Jag granskade mig noga i spegelbilden och kände ett svagt leende komma upp över mina läppar när tandkrämen luddrade sig. Min blick drogs sig bort till min munskölj och jag sträckte trevandes ut handen mot den blåa flaskan. Jag spottade ut innehållet i min mun och sköljde snabbt bort tandkrämen innan jag skruvade av korken på flaskan. Den blåa vätskan rann ut ur flaskan och lät en mint smak sprida sig i min mun. Jag knep ihop ögonen och försökte hålla kvar det så länge som möjligt i munnen, men slutligen blev det för starkt och jag lutade mig fram över handfatet. Jag drog min lockiga lugg åt sidan ännu en gång och drog ner tröjan över magen. Elijah stod i öppningen till mitt rum och vickade med ögonbrynen. Jag ignorerade faktumet att han stod där och räckte smidigt ut långfingret åt hans håll, fortfarande med blicken på mig själv i spegeln.

”Woah, take it easy handsome. I don´t want you to hurt my baby” Jag vände mig om till de två figurerna I dörröppningen och log smått åt synen. När jag träffade Elijah första gången förstod jag nästan direkt att han var homosexuell. Hans blickar var väl lätta att läsa av, och så fort Zac hade klivit in i vårt hus så hade det gnistrat till i killarnas ögon. Jag har aldrig haft något emot homosexuella, och fann inga svårigheter vid att de två snabbt blev tillsammans. Och nu, två år senare, lever de tillsammans med mig och Brody, i samma hus. Jag tog upp mobilen och bilnycklarna som enkelt gled ner i fickan på mina jeans och trängde mig förbi Elijah och Zac. På väg bort mot hallen vände jag mig om och såg Zac stå med armarna runt Elijahs midja. Jag avbröts av mitt stirrande när Brody klev in i hallen jag stod i.

”Use protection kiddo, we don´t want her pregnant. Right?” försäkrade han sig om och lutade sig mot väggen med armarna I kors. Jag släppte ut en suck och drog på mig mina skor.

”Brody, i promise you, She won´t get pregnant. I mean, It´s not even sure that i´ll get inside her pants” skrattade jag slött och drog min tunna jacka över min t-shirt. Han nickade sakta och gick efter mig när jag gick ut igenom ytterdörren. Jag gav honom en halv kram och gick bort mot min bil. Keely skulle vänta på mig utanför restaurangen vi möttes vid första gången, där jag skulle plocka upp henne och bjuda henne på bio. Jag drog upp bildörren och hasade mig in i sätet, satte i bilnyckeln och startade igång motorn. Min älskade bil gav ifrån sig svaga läten när jag la i backen och körde ut ifrån vår utfart, och vidare bort mot stället vi träffats på. Ju närmare jag kom, desto nervösare blev jag, även om Keely inte betydde något för mig relationsmässigt över huvudtaget, så var jag nervös. Men jag antar att det är så kroppen är uppbyggd. Keely klev ut ur busshållplatsen när hon såg mig komma körandes och vinkade smått mot min bil. Jag saktade in och lät henne slinka in i passagerarsätet. Hon släppte ut en hög pust och smällde igen dörren. ”So, you´re going home tomorrow?” frågade jag för att hålla igång en konversation och slängde en snabb blick åt hennes håll. Hon nickade och lutade bak huvudet mot bilsätet.

”Yeah, but i´m a bit homesick actually” skrattade hon och fällde ner spegeln i solskyddet. Hon puffade upp sitt mörka hår och smackade lätt med läpparna.

”You look gorgeous by the way” mumlade jag och ändrade växel. Hon tittade över mot mitt håll och log stort.

”You don´t look that bad yourself” sa hon med ett flin och tittade ut igenom fönstret. Jag skrockade lätt och tog ett fastare grepp runt ratten, desto fortare jag får henne att falla för mig, desto fortare kan jag förstöra för Zayn. Desto fortare kan jag komma närmare tjejen jag egentligen ville ha.

Keely´s point of view

Jag lämnade tanten bakom disken och gick bort till biosalen vi hade plats i. Harry gick snett bakom mig med våra drickor, medan jag höll popcornen i min famn och en påse godis. Vi klev in igenom de blåa dörrarna och såg upp mot alla 78 platser. Det var inte världens största biosal direkt, men den räckte gott och väl åt mig och Harry. Ett par enstaka personer satt utspridda i de mörkröda sätena och tittade uttråkat på reklamen som spelades på den stora duken. Harry greppade tag i min ena hand och ledde mig upp till rad tre, och vidare in längs raden med säten. Slutligen slog vi oss ner och gjorde oss bekväma. Varken jag eller Harry hade sett Life of Pi, så vi valde helt enkelt filmen i går. Jag var dock tveksam till ideén då jag förmodligen skulle gråta en del, och det gör jag helst när jag är för mig själv. Jag blev avbruten av mina djupa tankar när lokalen släcktes, och det var först då jag märkte att fler människor hade samlats och att filmen strax skulle börja. En kort gubbe klev upp på den minimala scenen framför duken och gick snabbt igenom några regler. Han önskade oss en trevlig filmstund och skyndade sig ut ur rummet. Jag tittade efter honom och skrattade lätt åt hans hastiga handling, han trivdes förmodligen inte uppe på scen. Harry la o diskret armen över mitt säte och slängde in ett par popcorn i sin mun. Jag tittade förhäxat på hur hans käke rörde sig när han tuggade och hur hans ljusa tunga drogs över hans hjärtformade läppar. Även om Harry var en helt underbar person, så var han inte den rätta för mig. Han hade inte det jag sökte, och plötsligt insåg jag var det var som gjorde att jag inte kunde utveckla den sortens känslor för honom. Han var inte den jag ville ha. Han hade inte det jag letade efter. Han var inte personen jag fallit för.

Han var inte Zayn. 

"Jag knep ihop ögonen och försökte hålla kvar det så länge som möjligt i munnen" Jag kan inte sluta skratta... Ja, jag är dirty minded.. hahahahahaa okay back to the real stuff ;)

Kapitlet blev kort, och för att vara ärlig, jag är inte alls nöjd.. Hehe, men ska stanna UpAllNight och skriva för er skull, kära läsare! Så varför inte slänga in en kommentar och ge mig feedback? Behöver muntras upp en del.. Puss på er finisar,  Owo xxx

Jag satte mig yrvaket upp i sängen och höll handen för mitt bultande huvud. Förbannade alkohol. Ändå drack jag inte så mycket igår.

 ”Rise and shine princess. It´s breakfast and we´re going to the beach later. So jump out of that bed” Lovisa stod I dörröppningen med ett brett, elakt, leende och lämnade lika fort rummet. Jag härmade hennes röst i en pipig ton och slängde bort täcket ifrån min varma kropp.

”I heard that!” tjöt Lovisa ifrån köket och låtsades låta sårad.

”I don´t care” skrattade jag tillbaka och gick fram till min garderob. Jag letade fram en söt bikini och en simpel sommarklänning som jag la på sängen innan jag gick bort till duschen. Till min fördel så var den ledig. Jag klev in i badrummet och låste dörren efter mig, jag vill inte riskera att någon rusar in direkt..  Smidigt så drog jag av mig den för stora t-shirten jag sovit i och underkläderna, som hamnade i en vacker hög på golvet. Jag tog ett par kvicka steg in bakom dusch draperit och vred på varmvattnet. En suck av njutning for ur mig när det varma vattnet rann över min kropp och skapade gåshud på min bleka hud. Jag blundade och lät vattnet rinna ner i ansiktet på mig innan jag vred av vattnet. Jag famlade efter en handduk och torkade snabbt mina ögon innan jag greppade tag i schampooflaskan. Jag gnuggade in det löddriga föremålet i mitt hår och lät mina fingertoppar massera min hårbotten. Medan jag stod där i min ensamhet så började jag fantisera mig bort. Tänk om det var Zayn som hade tvålat in mitt hår i schampo, han hade låtit sina händer funnit sin väg över min kropp  Jag fick gåshud av tanken. När jag insåg vad det var jag stod och dagdrömde om, och ännu värre, om vem jag dagdrömde om så ville jag nästan spy över mig själv. Trots det Zayn hade gjort så var det en del av mig som fortfarande ville ha kvar honom, medan resten av mig ville ha honom inspärrad för resten av mitt liv. Jag virade in min våta kropp i en handduk och tog upp kläderna i famnen. Liam satt i vardagsrummet med Lovisa i sitt knä och tittade genast bort när jag gick förbi. Duktiga,snälla,rara Liam. Jag skrattade tyst för mig själv och stängde dörren bakom mig. Hoppas att ingen kliver in i rummet nu, för då får de sig en rejäl chock. Jag skyndade mig med att ta på mig badkläder under klänningen och lät sedan mitt våta hår hänga över ena axeln.

”Ready?” frågade Moalinn och klappade ihop händerna.  Bredvid henne stod en korg med picnik, och solskydd. Vi nickade och rusade ut ur huset, omogna som vi egentligen var så körde vi en typisk ”sisten dit är en rutten sill” grej och rusade bak till den lilla strandbiten. Niall kom dit först och slängde sig utmattat på sanden med Anna och Moalinn hack i häl. Liam och Lovisa kom gåendes bakom mig och verkade inte bry sig särskilt mycket om tävlingen som Niall just vunnit. Lika bra det, tänkte jag för mig själv och satte mig ner bredvid Anna på filten vi burit med oss. Niall och Moalinn var redan ute i vattnet och hade fullt upp med att skvätta vatten på varandra. Skönt att de verkade ha löst sina ´sex-problem´med varandra. Jag vill inte ens veta vad de två höll på med när jag och Anna åkte hemifrån igår.

”So.. who is Harry Styles?” frågade Anna plötsligt och jag tittade upp ifrån sanden.

”huh?” frågade jag förvånat. Anna höll upp min mobil och visade smset som precis hade anlänt till min inkorg.

Hello lovely, how are you? /Harry Styles, the sexy one from last night (;

Jag släppte ut ett högt skratt som Anna genast hängde på. Jag tänkte ut ett passande svar och lät sedan fingrarna svepa fram över tagentbordet.

To Harry : Sorry, I don´t remember any sexy guys from yesterday..

From Harry: Ah, cheeky! I guess you´re fine then? Since you didin´t answer my question.

To Harry: Yah i´m fine. What about you?

From Harry: Totally! Even though I can´t get this beautiful girl off my mind.. Ugh, I think her name was something that starts with a “Keel”(;

“That sneaky bastard!” utbrast Anna som läste vår conversation med ett skratt. Jag lät ett brett leende träda fram på mina läppar i takt med att jag svarade Harry.

To Harry: Good luck finding her! I´m going to enjoy this day with my friends. So if you excuse me, I have some stuff to do. Can´t sit on my phone all day yah knooow. Bye

Jag skrattade åt mina vackra ord och skulle precis lägga ner mobilen I badväskan när jag fick ett svar. Jag öppnade inte smset, utan kikade bara på skärmen.

From Harry: If you don´t want to sit on your phone all day.. Why not sit on my face instead? (;  

Mina ögon vidgades till dubbel storlek och mitt ansikte blev illrött, det måste det ha blivit eftersom att Anna genast märkte att något stod på tok. Jag lyfte upp min mobil i höjd med hennes ansikte och let henne ta över mobilen. Medan hon läste så la jag mig ner med huvudet begravt i filten. Han var ju i vilket fall inte blyg.. Annas ögon var i samma storlek som mina när hon gav tillbaka mobilen. ”Oh my god” skrattade hon, fortfarande chockat, och skakade på huvudet.

~It´safreakinglinerighthere~

Efter ett par timmar nere vid sjön så gick vi tillsammans, frusna som satan upp till stugan igen. Fast Niall hade sprungit upp lite tidigare för att starta igång bastun, något jag mer än mycket såg fram emot. Solen hade bestämt sig för att gömma sig under den senaste timmen, därav kom kylan. Varenda millimeter av min lättklädda kropp bestod av gåshud, och min var då inte den enda. Lovisa gick huttrandes förbi mig med en handduk svept runt kroppen.

 ”Ladies” hälsade Niall artigt med en fånig bugning och höll upp dörren för oss.  Just som jag öppnade bastudörren så hörde jag Liam harkla bakom oss.

”Oh, and gentlemen” muttrade Niall på skoj och skyndade sig in i bastun efter oss. Den varma luften fick snabbt min kropp att börja tina när jag tog plats på översta parkett. Bredvid mig satt Anna lutandes mot trä väggen med stängda ögon. Niall och Moalinn satt på andra sidan, alltså mitt emot mig och Liam och Lovisa sneppet nedanför. Jag lutade mig bakåt mot den varma väggen och slöt ögonen samtidigt som en behaglig suck for ur mina läppar. Trots att det var sommar så kunde kylan komma krypandes när solen inte stod högst på himlen, precis som i dag. Efter en halvtimmas bastande så blev det för tungt att andas så jag virade handduken tätare kring min kropp, klev ner ifrån träplatserna. Jag huttrade till när den svala luften i stugan spred sig omkring mig och små sprang bort till mitt och Annas rum. Jag slängde av mig handduken som hamnade på golvet, och la mobilen i sängen. Med en blöt bikini på mig drog jag kvickt ut min byrå låda och rotade fram ett par torra underkläder, samt mysbyxor och en långarmad tröja. Som sagt, det är kallt… Speciellt som den frusna person  jag är. Jag bytte smidigt om till de nya kläderna och la mig på mage i sängen. Jag skrollade igenom vad som hade hänt under tiden jag bastade och såg att jag hade fått fyra nya följare på twitter, ett sms och att någon hade uppdaterat en bok på wattpad.  Jag ignorerade twitter och wattpad, och klickade snabbt på sms appen.

From Harry; Sorry bout that last part.. hehe. Meet me down town in an hour! X

To Harry; In an hour? What? Why would i?

From Harry; Cause i´m gorgeous, and you can´t resist my charm.. (; x

To Harry; or, cause you´re a horny, ´sexy thing´,that wanna get laid?

From Harry; Ow, that hurt! No but seriously, pleeasseeee *Puppy eyes*’

To Harry; Well, I guess I can.. See you in an hour then?

From Harry; Yep! Can´t wait! Xx

Jag la ner mobilen I sängen igen och tog med en suck sats för att kunna ställa mig upp. Jag öppnade byrolådan,igen, och drog fram ett par slitna jeans. De får duga. Tänkte jag för mig själv och krånglade på mig de tighta byxorna. Mitt fuktiga hår satt uppe i en bulle medan jag drog några gånger med mascara borsten längs mina fransar. Inget fel med att klä upp sig lite. Ellerhur? 

 Keely´s point of view 

Jag drog det korta linnet över huvudet och rätade till det så att min BH inte skulle synas. Med en sista blick i spegeln gick jag ut ur rummet och greppade tag i min minimala handväska.

”ready to go girl?” flinade Anna och höll upp dörren åt oss. Moalinn stod tryggt insvept i Niall´s famn, medan Lovisa följde med oss ner till bilen. Det var längesen jag var ute och festade, och jag behövde ju få tankarna på andra håll. Anna hoppade in i baksätet och knäppte på sig bältet medan jag gjorde lika dant, fast på min sida av bilen. Lovisa drog igång motorn med ett svagt läte och sekunden senare körde vi längs samma stig som vi kommit på tidigare. Efter en halvtimmas körande så parkerade Lovisa bilen och lät oss hoppa ur.

”Stay safe now girls, and don´t drink to much.. and call me when you wanna go home” varnade Lovisa och hötte med fingret mot oss båda. Jag flinade åt henne och ryckte oskyldigt på axlarna. Anna däremot var redan på väg in igenom dörrarna till lokalen som festen hölls i. Jag vinkade slarvigt åt Lovisa som började köra hemåt igen och sprang efter Anna. Den varma och svettiga luften slog emot oss när vi klev in på klubben. Jag viftade lätt med handen framför näsan och försökte att inte dra in luften igenom näsan. Anna stod på tå och kikade ut över alla dansande kroppar för att få en skymt av baren. Sagt och gjort, Anna vände sig glatt om mot mig igen och grep tag i min hand. Tillsammans trängde vi oss fram mellan svettiga kroppar som klängde på varandra. Halvt nakna tjejer som desperat sökte uppmärksamhet av varenda kille de kunde få på fall. Ett par stod lutade mot väggarna, några var fullt upp i att utforska varandras munnar och kroppar och gud vet vad. Vi kom fram till baren och Anna släppte taget om min hand.

”Four shoots!” skrek Anna för att överrösta musiken. Bartendern nickade och ställde fram fyra små glas med ett ljusblått innehåll. För att vara helt ärlig, det såg ut som något man dödade insekter med. Vi skålade den första samtidigt och jag drog äcklat på näsan när den vidriga smaken spred sig i min mun. Anna skrattade åt min grimas och hällde snabbt i sig den andra, i väntan på att jag skulle göra lika dant. När jag ställde ner det tomma glaset på bänken igen så började Anna gå ut mot det proppfulla dansgolvet. Hon tittade på mig över axeln och lät sina läppar spricka upp i ett brett leende. När jag och Anna hittat en,inte allt för trång, plats så lät vi musiken och alkoholen ta över våra kroppar och började dansa i takt till musiken. Sexy bitch by David Guetta gick igång och jag och Anna gick gungandes ner på huk. Så långt vi kunde i vilket fall. Och skakade på varenda kroppsdel vi hade möjligheten till att äga. Jag släppte ut ett högt skratt när ett par killar bakom Anna nickade åt hennes håll och började gå mot oss.

”Hi sexy w-” mannen började prata men blev avbruten av att Anna snabbt tog upp sin hand i luften.

”Talk to the hand” sa hon snabbt och knäppte med fingrarna i luften. Mannen tittade konstigt på henne innan han vände sig om och ryckte på axlarna, förmodligen för att visa att hon inte var ledig till sina kompisar. Jag tittade på Anna med höjda ögonbryn och härmade hennes rörelse. Hon himlade skrattandes med ögonen och knuffade till mig med sin höft.

Kvällen gick snabbt, för snabbt, och trots att klockan hade slått halv fyra så var festen fortfarande i full gång. Jag gav ifrån mig en trött suck och försökte att inte ramla omkull när jag letade efter Anna. Jag hade lyckats hålla mig borta ifrån de värsta drinkarna och var därför inte så berusad. Men jag såg inte fram mot huvudvärken jag skulle vakna upp med dagen efter. Jag vände mig om när någon knackade mig på axeln, och i hopp om att det skulle vara Anna så pekade jag menande på klockan. Jag tittade upp och till min förvåning så var det inte Anna som stod där.  Min blick for upp till pojkens ögon och redan då kände jag igen honom.

”Austin, what are you doing here?” frågade jag glatt och tog emot en kram. Han tittade ner igenom sin bruna lugg och gav mig ett charmigt leende.

”I live here, but what are you doing here?” han uttalade ordet ”you” tydligare och korsade armarna.

”I´m here with some friends” skrattade jag med ett brett leende och gungade lite lätt till musiken. Låten ändrades till någon typsik party-låt och jag glömde genast av att jag egentligen skulle leta rätt på Anna och gå hem. Austin flyttade sig närmare och la armarna runt min midja, så att hans händer var placerade vid min svank. Jag gungade på höfterna och kände hur han pressade oss samman allt mer och mer. Slutligen stod vi tryckta mot varandra och rörde oss tillsammans. Precis som om våra två kroppar satt ihop till en. Austin nickade bort mot väggen där kvällens dj stod och mixtrade med musik. Några sekunder senare så avbröts låten och ersattes mot en lugn låt, den första på hela kvällen faktiskt. En del började applådera, en del buade och några reagerade inte alls. Austin vinklade ner sitt huvud och lät det falla ner vid min hals. En rysning gick längs min ryggrad, och olyckligtvis nog så var det inte av välbehag. Jag kände hur hans läppar sakta men säkert började lämna ett spår av kyssar längs min hals och han närmade sig mitt nyckelben.  Jag försökte trycka honom ifrån mig, på något sätt markera att jag inte ville, ,men han hade ett stengrepp runt min midja. När hans läppar började vandra ner till urringningen på min tröja så placerade jag båda mina händer mot hans bröst och tryckte bort honom ifrån mig. Ett lekfullt leende vilade på hans läppar när han närmade sig igen. Jag började backa bort ifrån honom och fokuserade på att inte ramla. Ett steg. Två steg. Tre steg.. Jag vände mig om och tänkte springa men istället svor jag högt. Jag hade backat rakt in i ett av hörnen av lokalen. Austin hade händerna nerkörda i fickorna och gick självsäkert fram till mig.

”Just one night Keely, i´m sure you´re pretty good in bed, huh?” flinade han och drog ena handen längs min kind. Jag vred surt bort huvudet och försökte pressa mig förbi honom med hjälp av min axel. Han fortsatte att gå med mig framför sig, precis som om han inte märkte att jag gjorde motstånd. Jag gav ifrån mig ett svagt pipigt ljud när min rygg slog emot den kalla väggen. Han satte varsamt en hårslinga bakom mitt högra öra och innan jag hann reagera så placerade han en lös kyss vid min mungipa. Hans händer låg vid min svank innan de långsamt gjorde sin väg ner i fickorna på mina shorts. Det var det jag trodde ialla fall. En av hans händer fortsatte sin resa söderut och vidare upp för mitt lår. Obekvämt försökte jag att få bort honom, men stark som han var så misslyckades jag.

”Oi, get of her!” röt en barsk röst och Austin stannade upp i det han gjorde. Han vände sig om med en harkling och ställde sig ivägen för min syn.

”And who the hell are you?” fräste han surt och korsade armarna. Innan jag hann blinka så hade min mystiske hjälte fått in en fullträff på Austin´s näsa och han gnydde frustrerat till medan han höll sig för den ömma delen. Austin rätade snabbt på sig och försökte boxa till killen framför oss. Ett högt ”ough” ljud hördes och Austin vek sig dubbel medan den andra killen höll sig för sin hand. Hans gröna ögon mötte min skrämda blick och han log medlidanda mot mig innan han gick tillbaka till att få bort Austin. Austin vände sig skrämt om när han såg att denna mystiske kille var påväg över till honom igen. Med en sista blick åt mitt håll så sprang han bort mot utgången och sedan blev det helt tyst. Borträknat ifrån den extremt höga musiken som spelades då. Min mystiske hjälte drog handen igenom sina bruna lockar och gick fram tills han stod tre ynka decimeter ifrån mig.

”Are you okay,love?” frågade han försiktigt och la tröstande en hand på min axel. Jag nickade sakta och släppte ut ett andetag jag inte märkt att jag hållit inne.

”Thanks for.. saving me” mumlade jag och log svagt.

”no problem. What´s your name babe?”

“I´m Keely” Jag harklade mig när ljudet inte riktigt kom ut och fick säga mitt namn igen.

”Okay Keely, may i get your number? I don´t wanna be rude, but i wouldn´t like a beautiful girl like you to just walk away” frågade han och räckte fram sin mobil. Medan jag tog emot den och skrev in mitt nummer så hann Anna leta rätt på mig. Omedveten om vad som just hade hänt så tittade hon skeptiskt upp på killen framför mig och ryckte sedan tag i min arm.

”Lovisa is outside, it´s time to leave” muttrade hon besviket och la ena armen om min midja. Jag nickade och gav tillbaka mobilen till honom. Anna drog iväg mig så jag fick krångligt vända mig om och vinka åt honom när vi lämnade honom bland allt folk.                                                                                                           

”I´ll see you soon Keely. I´m Harry by the way. Harry Styles” 

"I´m Harry *dramatic pause* Harry Styles"  

Hiii Harry *waves* 

Sådär ja! Vad tycker ni? 

En vecka har gått sen sommarlovet började. En hel vecka sen jag såg Zayn åka iväg I den där polisbilen. 840 minuter sen Zayn åkte iväg. 1058 400 sekunder som Zayn har suttit inspärrad I en polisstation. Han var förmodligen skit förbannad, och det var det enda mina tankar hade velat samla sig kring de senaste dagarna. Jag slängde ner fyra olika bikinis i väskan och satte trött upp håret i en lös knut. Niall hade redan hämtat upp Anna,Moalinn och Liam. De var strax vid Lovisa och därefter skulle de hämta upp mig. Jag drog igen dragkedjan på väskan och lyfte med en suck upp föremålet i famnen. Mamma stod i köket med armarna i kors, och med ett lätt leende på läpparna.

”Niall and the guys has arrived”  flinade hon och drog försiktigt handen längs hennes axellånga hår. Jag nickade snabbt och släppte ner väskan i hallen med en duns. I samma runda ringde det på ytterdörren. Innan jag hann öppna dörren så flängdes den upp med en hög smäll. Niall stapplade chockat in i hallen och höll sig skrattandes för magen.

”you know guys, you could have knocked on the door.. like normal people do”  skrattade jag och tittade på dom med höjda ögonbryn. Liam gav ifrån sig en hög suck och drog in Lovisa i sin famn. Lovisa i sin tur försökte hålla sig från att börja skratta helt hysteriskt. Hennes kinder var gulligt uppblåsta och en röd nyans speglade sig över hennes skin. Jag tittade upp mot Liam igen och var nära på att släppa ut ett högt                                        ´awwwwww´ ljud, men hindrade mig själv eftersom att det förmodligen skulle förstöra stämningen helt. Liam såg så stolt ut när han stod där, med armarna om Lovisas midja och med ett brett leende.

”Come on you lazy cow, we need to go before the sun goes down” muttrade Niall och kastade upp min väska på hans rygg. Jag stirrade på honom och sedan ut, solen hade ju knappt stigit upp en.

”Bye mum!” gäspade jag och drog på mig conversen som stod placerade på skostället. Niall gick ut till bilen med Moalinn vid sin sida och slängde in mitt bagage tillsammans med de andras. Mamma vinkade med ett slött leende ifrån hallen när resten av oss traskade ut till bilen, redo för en lång dags biltur. Jag skyndade mig med att öppna bildörren där fram och satte mig i framsätet. Niall vred om nyckeln så att motorn startade och med ett par tjoande lämnade vi uppfarten.

~

”When do you think we´ll get there?” frågade Anna. Niall suckade åt hennes fråga och drog handen igenom sitt blonda hår.

”Anna, you´ve asked that like fifteen times! And just like I said before, soon” Jag skrattade åt deras små tjafs och slängde upp benen på instrument brädan. Liam tittade på mina ben med höjda ögonbryn innan han vände tillbaka blicken till Lovisa. Jag sträckte mig efter min iphone som var inkopplad till högtalarna I bilen, och klickade mig in på spotify.

“Which song?” frågade jag högt och hade tagentbordet redo.

“Bruno Mars.. that one, uhm Marry me or something” tjöt Lovisa och klappade ihop händerna. Jag ryckte på axlarna och skrev in låten I sökrutan, fast med en rättning av Anna.

“It´s called Marry You” suckade hon med ett leende.

(Sätt på ´Marry You´ om ni känner för det)

Jag klickade på låten och höjde volymen när melodin spred sig I bilen. Anna,Moalinn och Lovisa började svänga med huvuderna och klappa händerna I takt till musiken. Just som Bruno Mars röst spred sig I bilen så vände jag mig om. Formade handen som en mikrofon, och började sjunga.

“I´s a beautiful night. We looking for something dumb to do”

“Hey babe, I think I wanna marry you” Skrek vi tillsammans och brast sedan ut I skratt. Niall och Liam såg en aning vettskrämda ut när vi flamsade omkring, sjöng, gestikulerade och skrek ut låttexten till varandra. Lyckligtvis satt de tysta och påpekade inte våra musikala förmågor.

“Who cares babe? I think I wanna marry you”

När låten var över och vi tjejer hade fått tillbaka vår normala andning så stängde Niall snabbt av högtalarna.

(Stäng av, om ni lyssnade)

“You´re crazy!” utbrast han med ett högt skratt och lät bilen köra lite fortare. Liam nickade instämmande och la ner sin mobil I fickan på sina chinos.

“And, we´re here!” tjöt Anna och ignorerade Nialls kommentar. Eftersom att jag var ny I gänget så hade jag aldrig varit här. Men enligt Lovisa så åkte de hit en gång om året, till Niall´s sommarstuga. Niall körde in på en liten grusplan framför den röda stugan och parkerade bilen. Först ut ur bilen var Anna, hon öppnade bagageluckan och drog ut sin packning I väntan på oss. Jag knäppte loss bältet och hoppade ur bilen med blicken fastklistrad på stugan. Det här måste ju vara drömmen för alla ungdomar.

“Keely, come on!” ropade Moalinn och höll min väska åt mig. Jag tog tacksamt emot den och gick efter Liam och de andra upp till huset. Jag vände mig om för att ropa på Moalinn och Niall när jag såg att de två stod och hade en romantiskt minut för dom själva. Med ett svagt flin sprang jag efter Liam och gick upp på verandan.

Niall´s point of view

Jag tittade ner på den vackra varelsen framför mig och la armarna om hennes midja. Hon fnittrade tyst och lutade huvudet mot mitt bröst.

”Finally some time alone” flinade jag och tog tag under hennes haka för att kunna se henne i ögonen. Min blick föll ner till hennes läppar och hon ställde sig sakta på tå för att minska avståndet. Jag lutade mig ner en aning och raderade de få onödiga centimeterna mellan våra läppar. Hennes läppar matchade mina på pricken. Det var som om våra läppar var menade att vara tillsammans. Moalinn började le mot mina läppar och jag tog chansen till att försiktigt smeka hennes underläpp med min tunga. Hennes ögon vidgades men hon gjorde inget motstånd. Hon särade försiktigt på läpparna och lät min tunga slinka in i hennes mun. De varsamma kyssarna gick snabbt över till vilt hångel och jag pressade upp Moalinn mot bilens sida.

”Ni-Niall” stönade hon lätt när jag började smeka hennes höfter med mina. Mina händer strök sig längs hennes midja medan våra munnar var sammankopplade, till en.

”Oh come on, get a room you dirty pigs!” Jag släppte Moalinn för en sekund och blängde på Anna som stod på altanen.

”We´ll finish this later” viskade jag i Moalinn´s öra och tog tag i hennes hand. Vi gick upp till altanen och klev in genom glasdörren. Anna gick efter oss.

”This room is mine and Keely´s. That one is for Liam and Lovisa. And that one is yours” sa hon och pekade på tre olika dörrar. Vi hade rummet som låg längst bort i stugan. Lovisa och Liam hade rummet intill köket och Keely och Anna delade på rummet bakom vardagsrummet. Stugan var rätt stor för att vara en sommarstuga. Huset var plant, rött målat med vita knutar. En lagom stor altan täckte ytan utanför dörren och tre trappsteg ledde dig ner till gräset. Stugan innehöll två toaletter, ett kök och tre sovrum. Sovrummen är visserligen inte så stora men räckte gott och väl för att åtminstone två personer ska kunna sova där. Köket var också litet, och ett vardagsrum. Teven funkade knappt och resten av rummet bestod av en enorm soffa, och ett soffbord. Stugan låg i ett litet område inne i skogen och var, precis som de flesta stugorna här i trakten, en sjötomt. En liten brun brygga gick ut i sjön och vi hade också en liten sandyta att kalla strand. Om man tog bilen så tog det en kvart att åka in till närmaste snabbmats affär, men områdena där var inte vidare trevliga.

”Niall?” jag tittade förvånat upp på Moalinn som stod och vinkade med ena handen framför ögonen på mig.

”What?”

”You zoomed out” förklarade hon och började gå mot vårt rum. Jag skakade väck alla tankar och gick efter flickan som stulit mitt hjärta. Moalinn vände sig om med ett busigt leende innan hon försvann in i rummet. Med ett lätt skratt joggade jag bort till dörrkanten och stängde tyst dörren bakom oss. Rummet bestod av en säng, en liten toalett och en byrå. När vi hade packat upp våra saker så slängde sig Moalinn utmattat på sängen och stängde ögonen med en djup suck.

”Where were we?” flinade jag, trots att hon inte kunde se det, och lutade mig över henne. Jag placerade vardera hand vid sidorna av hennes midja och lät mina läppar snudda vid hennes käkben. Hennes ögon var fortfarande stängda när hon började fnissa och la bestämt händerna runt min nacke. Jag lutade mig ännu närmre och lämnade ett spår av kyssar längs hennes käklinje och fortsatte ner längs hennes hals. Det var när jag började placera små kyssar vid springan mellan hennes bröst som hon drog upp mig till hennes ansikte igen. En svag rodnad fanns över hennes kinder och hon tittade försiktigt in i mina ögon. Jag log åt henne och gav henne en lätt puss på munnen, fortfarande med ögonkontakt. Hennes läppar särade på sig och hennes ljusrosa tunga drogs längs med underläppen. Jag kände hur mitt behov av henne växte sig allt starkare och jag tog försiktigt tag i kanten av hennes tröja, men hon hindrade mig.

”Another time” viskade hon och gav mig en snabb puss. Hon lirkade sig själv ut ur mitt grepp och försvann lika snabbt ut ur rummet.

Och här låg jag, ung,frustrerad och kåt.

Stackars Nialler, antar att det inte är så roligt att vara ung frustrerad och kåt.. haha. 

Hur som helst, tack för era söta kommentarer! Det förgyller min dag, så tack! x  Om det är något ni undrar över, skulle vilja ha svar på, eller om ni helt enkelt känner för att skriva något random. Kommentera! ;) I love yah guuys xox

Keely´s point of view

28-06-13

28-06-13

Sommarlov.Sommarlov.Sommarlov.

Jag slätade ut den vinröda kjolen och drog ner den en bit över låren. Mamma tittade skeptiskt ner på de höga klackarna, och den korta kjolen.

“Come on, it´s just for one day” suckade jag och släppte ut mitt hår som föll ner över mina axlar.

“Okay, have fun darling! I´ll pick you up later then? Call me!” hojtade mamma när jag gick ner för uppfarten och jag vände mig om med en sista vinkning. Liam och Lovisa stod utanför skolgården. Liams armar var tryggt placerade runt Lovisas midja medan han vilade sin haka på hennes huvud. Hon himlade lätt med ögonen åt gesten men sken upp I ett brett leende när hon såg mig komma gåendes.

“Wow, you´re stunning!” utbrast hon glatt och la armarna om mig I en kram.

“Hmpf” fnös jag. “Then look at yourself!” Hon skrattade lättat och gick mellan mig och Liam medan vi trädde in på skolgården. Blommor var placerade överallt, folk stod glatt och pratade med varandra medan rektorn stod framme på scenen och gjorde sig redo för sitt tal. Jag lämnade Lovisas sida för att gå bort till platsen där Niall och Moalinn stod.

“Hey guys!” tjöt jag skrattandes och slängde armarna om båda två.

“Keely!” Jag vände mig om och såg Anna komma gåendes I en vit sommarklänning som räckte ner till knäna.

“Hey love” flinade jag och gav henne en lätt kindpuss. Hon la ena armen om mina axlar och väntade in Lovisa och Liam som sakta kom gåendes. Mikrofonen skrapade till på scen och fick de flesta elever att täcka för öronen av det skarpa ljudet.

“Oops, i´m sorry” skrattade vår rektor generat och satte fast mikrofonen där den skulle sitta.

“May I please get everyones attention”  Jag ställde mig bredvid resten av gänget och såg upp på den enorma scenen varav vår rektor just tog plats.

“This year has been an amazing year..” Mer lyssnade jag inte på. Rektorns tal var alltid detsamma. Lika långtråkigt och onödigt som förra året. Först börjar han med att förklara hur fantastiskt detta år har varit, hur otroligt duktiga alla elever är. Vad skolan har åstadkommit. Vilken sorg det ska bli att säga farväl till de äldsta och så vidare. Jag drog ointresserad i några lockar av mitt mörka hår och snurrade en hårlock runt fingret. Trettio minuter och femtio sekunder senare så klev rektorn ner ifrån scenen i följd av uttråkade applåder. Men att tyda av hans belåtna ansikte så hörde han förmodligen ingen skillnad på applåderna. Vår skolvärd, Elizabeth, klev nervöst upp på scenen och ersatte rektorns plats. Hon gick fram till mikrofonen och ställde sig på tå för att överhuvudtaget nå upp. Ett par elever började fnissa och Elizabeth fick genast en rosa rodnad över sina kinder. Hon förklarade snabbt att vi skulle ha en sista ´dans´ innan vi var fria att springa ut ur skolan för två månader framöver. Och en hel del oväsen spred sig genast kring eleverna. Jag vände mig tillbaka till gänget igen och log smått när Niall drog iväg med Moalinn, och Liam med Lovisa.

”Then it´s just you and me..” flinade jag åt Anna och vickade retsamt på ögonbrynen. Hon var precis på väg att svara när hennes blick fastnade på något bakom mig. Jag vred fundersamt på huvudet och kände hur jag satte mitt egna saliv i halsen. Mitt ur klungan med elever klev de välkända personerna fram. Ellinor och Andrew gick strax bakom Louis och Zayn. Bakom dom så gick resten av deras så kallade gäng med deras huvuden djupt nerböjda. Jag vände mig kvickt om till Anna igen och knep ihop ögonen. När jag trodde att kusten var klar och att de hade passerat kände jag en tung hand över min axel. Jag kikade försiktigt upp och såg Zayn stå bakom mig med ett snett leende.

”May i have this dance?” frågade han med sin djupa brytning och sträckte fram ena handen. Chockad över händelsen så vände jag blicken till Anna och såg hur hon stod med ögonen uppspärrade. Louis gjorde sin väg förbi oss och sekunden senare så hade han bjudit upp Anna på dans. Jag vred tillbaka blicken till Zayn och la försiktigt min hand i hans. Han drog in mig mot sin kropp och började sakta dansa i takt till musiken som spelades. Vi dansade längre och längre ut i klungan och stod slutligen i mitten med elever som dansade runt omkring oss. För några sekunder så glömde jag av vad Zayn hade gjort, och jag njöt av att ha honom nära mig.

”I´m sorry Keely. I´ve been acting like a dick lately” viskade han med huvudet nerböjt och hans läppar snuddade lätt vid mitt öra. Jag nickade stumt och lät min blick vara nerbrorrad i hans axel.

”You look stunning, by the way”

”Thanks” mumlade jag fram och ville strypa mig själv när rodnaden klädde mitt ansikte.  Varför skulle jag alltid rodna? Hans arm gled längre och längre ner för min rygg innan den låg vid min svank. Jag bet försiktigt tag min läpp och drog upp hans hand som bestämt sig för att hasa ännu lägre. Han skrockade svagt men höll kvar sin hand vid min rygg. Plötsligt kom en av Zayns killar fram till honom och grep tag i hans muskulösa arm. Chad, tror jag att han hette.

”Zayn i need to go! Can i borrow your car?” frågade han snabbt och drog luvan tätare kring ansiktet.

”Yeah why?” morrade Zayn, förmodligen irriterad över att han stört honom.

”The cops. I think they saw me that Tuesday when I jumped out of the red volvo. You remember?” flämtade han I samband som ett par poliser leendes gick runt och såg till så att allt stod rätt till. Min hjärna arbetade för fullt, och när jag insåg vad han sagt så rusade mitt blod runt I kroppen.

“WHAT?!” utbrast jag och knuffade förargat bort Zayn. Han I sin tur slog ena handen för pannan och räckte över bilnycklarna till Chad. Zayn vände sig emot mig igen men jag var redan på väg bort ifrån honom.

“Keely wait!” ropade han och jag såg ifrån sidan hur Louis släppte Anna för att se vad som stod på.  Jag rusade igenom klungan av dansande elever och snubblade nästan över tomheten när jag sprang på den tomma skolgården. Zayn var otroligt snabb, och det dröjde inte länge innan han greppade tag I min handled och drog mig emot honom.

“Let go of me!” tjöt jag med tårade ögon. Var Zayn med på det som hade hänt mamma? Var det deras idée? Hon var ju nära på att mista sitt liv! Zayns grepp hårdnade och han höll mig på soppas avstånd att han fortfarande kunde se in I mina ögon.

“Keely shut up” fräste Zayn och jag såg hur hans ögon mörknade. Skrämt drog jag upp ena knät och kände en liten bubbla av seger välla upp inom mig när han kvidande tog sig om sin manliga del. Innan jag hann reagera så hade samma händelse upprepat sig igen. En hög smäll, svidande smärta och tårade ögon. Han hade slagit mig. Igen. Jag försökte krångla mig ur hans grepp när Louis och Anna kom springandes. Anna stirrade skrämt på mig, förmodligen över det blåa märket som skulle börja synas igen. Medan Louis försökte slita bort Zayn ifrån mig. Allting gick så fort.  De två polismännen som tidigare passerat förbi kom springandes och alla händelser på skolgården stannade upp. Elever stod chockade och tittade på när Poliserna försökte få Zayn att stå stilla I deras grepp. Louis höll sig tröttsamt för pannan och hade ena handen vid Annas midja. Och jag. Jag stod skärrad kvar på samma plats och förde upp handen till min ömma kind. När poliserna fått kallat på en polisbil så hjälptes de alla tre åt att få in Zayn I polisbilen. Två av dom åkte iväg och det sista jag såg var Zayns ilskna blick. Mitt mod sjönk, jag ville sätta mig ner och gråta. Be om förlåtelse för något jag inte gjort.

“Are you okay? Do you need anything?” frågade Anna och la snabbt armarna om mig I en tröstande kram.

Hon backade sekunden senare undan för att den tredje polismannen skulle kunna prata med mig.

“You have to come with me” sa han barskt och låste upp den andra polisbilen som stod parkerad en bit bort. Jag vinkade smått till Anna och gav Louis en förvånad blick innan jag följde efter polismannen in I bilen. Det lär bli en skolavslutning att minnas. Tänkte jag och såg trött ut igenom bilrutan.

~It´safreakinglineherehideeverybodyhideee~

Efter en timmas utredning så lämnade jag trött och sliten polisstationen. En kvinnlig polis gick vid min sida och erbjöd mig skjuts hem. Det var en bit att gå hem så jag tackade med ett trött leende ja och hoppade in i polisbilen. Bilresan var tyst och stel. Allt jag ville var att komma hem så fort som möjligt och kunna dyka ner i min säng. Zayns blick satt fortfarande kvar i mitt minne och jag fick rysningar så fort jag tänkte på det. Han såg så arg ut, besviken och mest av allt. Förvirrad. Jag skakade av mig tankarna och lät blicken svepa fram längs vägen när vi svängde in på min gata.

”Stay safe now” sa poliskvinnan när jag klev ur polisbilen. Jag nickade åt henne och vände mig om för att gå rakt in min mammas famn. Hennes händer utforskade snabbt de skadade områdena runt mitt öga innan hon riktade blicken till poliskvinnan. Mamma hade börjat vänja sig vid att gå utan kryckor, men hon fick ändå halta en del när hon gick. Jag lämnade båda två där ute och gick innanför dörren. Bara för att bli bombaderad av mina vänner, som på något sätt lyckats ta sig in i mitt hus när jag åkt iväg.

”Oh my god Keely”

”How did it go?”

”Where is Zayn? Jag släppte Annas famn och snurrade runt. Louis stod lutad mot ena väggen med armarna i kors.

”In jail” muttrade jag med en rysning och drog på mig koftan som låg slängd över soffbordet.

“This is not good. Did they tell you how long?”  Jag skakade på huvudet och tittade frågandes på hans muskler som genast spände sig.

“This is so not good. Why am I here anyways. Fuck!” Han slog surt ut med armarna innan han raskt gick bort till hallen och försvann ut igenom dörren. Den stängdes med en smäll och alla stod tysta.

“Well that was..weird” suckade Anna och drog handen igenom sitt brun/orangea hår. Jag nickade sammanbitet och slog mig ner i soffan med en duns. Trots att hon såg sur ut så såg jag ett svagt sting av smärta i Annas ögon när Louis smällde igen dörren efter sig.Moalinn satte sig i mitt knä och la upp ena armen om mina axlar. Anna,Liam och Niall hoppade ner bredvid mig och Lovisa tog sin plats över alla tre.

”So..  What happened? Why did you run away from him?” frågade Liam nyfiket och kliade lätt på sin skäggstubb.

”His friend Chad came up and told him that the cops where there. He was kinda scared and he said that they could notice him from when he jumped out of the red volvo..” Niall såg mer än förvirrad ut och ingen av dom verkade förstå vart det ledde.

“It was Zayn´s idea. With the car accident and it was his fault that my mother almost died” Jag viskade ut de sista orden med en darrig röst. När jag tittade upp ifrån mitt knä så satt Niall,Liam,Anna,Lovisa och Moalinn med vida ögon och stirrade åt mitt hål.

“What?” flämtade Moalinn och vred sig om I mitt knä. Jag nickade.

“But that´s so sick!”

“yeah I know. And you should´ve seen the look on his face when they drove off. I will have nightmares because of that” sa jag frustrerat och lutade huvudet mot Moalinns rygg. Ytterdörren öppnades igen och mamma klev in med tårade ögon.

“Oh my little girl, What did he do to you.. and I thought you guys were in love i´m such a bad mother my..” Jag avbröt mammas svammel och skyndade mig fram för att kunna lägga armarna om hennes kropp.

“I should be the one who makes you comfortable right now, not the other way round” snyftade mamma med ett glädjelöst skratt och torkade sig över ena kinden. Jag flinade svagt och la armen om hennes midja medan jag vände mig till gänget. När klockan slog sex så bestämde vi oss för att det var dags för alla att gå hem, då både jag och mamma ville ha tid för oss själva.

“You´re still up for our week, right?” försäkrade sig Moalinn när de andra gått ut igenom dörren.

“yep, See you guys on Sunday” gäspade jag och väntade på att hon skulle gå så att jag kunde stänga dörren.

“Wanna tell me about you and Zayn?” frågade mamma när jag kom tillbaka in till vardagsrummet. Jag bet mig lätt I läppen och nickade tvekande. Vi satt I soffan I ett par timmar, skulle jag tro, jag har faktiskt ingen aning. Jag berättade om Zayn. Om första gången vi träffades, I skolan när han markerade mig som min. Mammas ansiktsuttryck var prisvärda efter varje gång jag berättat något nytt om honom. Som den gången Louis körde efter mig för att Zayn ville ha koll på vad jag sysslade med. När Zayn kidnappade mig, och jag ljög om att jag stannade hemma hos Liam. Jag berättade om Ellinor, hur hon tagit hand om mig när krocken skedde och hur Zayn hade kommit och, för första gången, varit känslig och snäll. Jag berättade dock inte om att det var Zayn som hade planerat krocken. Något sa mig att han skulle komma tillbaka, det var inte det sista jag hade sätt av Zayn och jag hade ingen lust att låta min mamma veta om hur han egentligen är. Hon skulle spärra in mig på mitt rum med vakter vid varje ingång till huset, om hon nu hade fått chansen alltså. Jag berättade om vår dejt, Jag tog med detaljerna om hur lycklig jag faktiskt var innan han hade fått I sig den där alkoholen. När jag berättade om hur han slagit mig så satt mamma med handen för sin mun, hennes ögon var blanka och det var här vi var nu. Mamma la sina beskyddande armar om mig och gungade mig sakta från sida till sida.

Kapitlet kom upp senare än vad jag hade väntat mig, men bättre sent än aldrig, ellerhur? 

Nåja, vi ger ett varmt välkomnande till all drama som ska komma nu, och även att vår egen Harry Styles snart träder in i novellen. *stående aplåder*

Kommenteeeeraaaa! x

 Keely´s point of view

21-06-13

En vecka, en vecka är allt som är kvar av det här skolåret. Avslutningsceremonin ska anhållas om sju dagar i skolans aula, och de flesta är taggade på att få ledig tid. Jag gick längs trottoarkanten och visslade tyst på en av låtarna som funnits i mitt huvud hela morgonen. Mamma fick komma hem igen i förrgår och hon är nästan helt återställd, även om hon får hoppa omkring på kryckor ett bra tag framöver. Zayn har inte synts till sen i Tisdags och tro det eller ej, jag saknar honom nästan. Lite I alla fall. Jag ringde aldrig upp honom efter att han släppt av mig vid sjukhuset, men jag tror inte att han på fullt allvar hade väntat sig ett samtal från mig för den delen heller. I morse så gav mamma mig en summa pengar att handla avslutnings kläder för. I vanliga fall så brukar hon följa med mig, men inte idag, på grund av olyckan.

 Jag drog upp armarna på den svarta koftan jag bar och sparkade lätt till marken med min converse. Solen gassade på och hela Bradford var upplyst, trots den sena timmen. Jag hade spenderat fyra och en halv timma I stan innan jag hittade min outfit. En mörkrosa tjol, ett vitt linne och ett brunt skärp till det. Perfekt med andra ord. Leendet på mina läppar växte sig ännu bredare när jag som av rutin knuffade upp dörrarna till det undangömda caféet. Doften av nybryggt kaffe slog emot mig och jag gick med bestämda steg fram till kassan. En charmig mörkhårig kille klev ut bakom disken och log vänligt emot mig. Han måste vara ny. Jag tog alla påsarna i en hand och fiskade upp plånboken med den andra.

”Can i help you beautiful?” Jag tittade generat upp vid hans ord och nickade tveksamt.

“Yeah I would like to order a cup of tea and.. a muffin”

“What flavor?” frågade han med ett brett leende och ställde sig vid vattenkokaren.

“Pick one” flinade jag och lutade mig emot diskbänken. Han nickade med ett skratt och la ner en tepåse I koppen.

“Is it okay if I join? I have a break in three minutes” förklarade han och satte på vattenkokaren ännu en gång. Jag nickade snabbt.

“Yeah i´m sitting at that table, over there” sa jag och pekade på ett bord nere I hörnet.

“Sounds perfect”

 Jag tog min kopp och gick bort mot bordet jag precis pekat på. Mina fötter värkte ifrån dagens promenerande och jag ställde ner påsarna på golvet med en suck. Några minuter senare så kom den mörkhåriga killen gåendes med en egen kopp och ett fat med två muffins.

“Sorry, I didn´t catch your name” sa han med ett svagt leende och slog sig ner mitt emot mig.

“Keely Ceverlyn” skrattade jag och räckte fram handen. Han skakade vänligt om den och sa ” Austin Thorne”. Jag tog upp den rykande koppen och förde den varma drycken mot mina läppar. Vi satt och pratade en stund innan klockan blev för mycket och jag var tvungen att bege mig hemåt. Efter att ha bytt nummer och sagt hejdå så började jag sakta min vandring hemåt med Austin cirkulerandes i tankarna. Min mobil vibrerade till och jag tog kvickt upp den.

 From: Austin 07:55 pm

I look forward to meet you again Keely! Love,Austin x

 Jag smålog åt sms:et och skrev in ett svar.

 To: Austin 08:00 pm

I look forward too! It was nice meeting you. (: x

Jag lät mobilen slinka ner I fickan på mina söndriga jeans och traskade vidare.

“I´m home” hojtade jag och sparkade nonchalant av mig mina converse på mattan och gick in.

“I´m in the bedroom” hojtade mammas hesa röst tillbaka och jag gjorde min väg bort igenom vardagsrummet. Mamma låg nedkrupen I sin säng med en bok vilandes på magen. Hon tittade upp mot mig med ett brett leende och klappade på sängkanten.

“So.. How did it go?” frågade hon nyfiket och gnuggade sig lätt I ögonen. Jag tog fram klädesplaggen ur påsen och höll upp dom.

“Oh love it´s gorgeus!” utbrast mamma glatt och drog in mig I en kram. Jag fnittrade försiktigt till och la armarna om mammas smala midja, hon hade rasat I vikt de senaste dagarna, nu när hon knappt orkade äta om inte jag var hemma och tvingade I henne mat.

“Yeah and I met this guy, named Austin today” mumlade jag och satte mig med benen I kors. Mamma knep förvånat ihop ögonbrynen.

“What about this.. Zayn?” Jag frös till när namnet lämnade mammas läppar.

“Eh, we´re just friends” ljög jag och kände ångesten av att jag hade ljugit välla över mig. Jag hade alltid haft svårigheter när det gällde att ljuga, speciellt inför min egen mamma.

“Okay then. How did you met Austin?”

“He´s a waitress. So he joined me over a cuppa and then we started to talk” log jag och skrapade bort osynligt smuts ifrån min nagel.

“How lovely” mumlade mamma sömningt och kröp ner under täcket ännu en gång. Jag reste mig ifrån sängen, placerade en lös kyss på hennes panna innan jag lämnade rummet och stängde dörren bakom mig.

Gah, det här är nog det mest meningslösa kapitel jag har skrivit... Förlåt *drar täcket över huvudet*. Men i gengäld (?) så får ni ett extra långt kapitel i morgon! ;D

Snart blir det rena rama dramatiken här i FA... är ni redo? ;) Kommentera!

Lovisas point of view

Det var med ett brett leende som jag klev in I vardagsrummet hemma hos Anna och snurrade ett varv framför tjejerna. Keely,Anna och Moalinn började busvissla vilket fick mig att rodna vilt innan jag vände ryggen till och täckte för kinderna.

“oh my god Liam will faint” flinade Moalinn och klappade till Keely över benet.

“Yeah, but come on. You need shoes” skrattade Keely och reste sig ifrån soffan för att dra med mig bort emot hallen. Hon öppnade Annas sko garderob och skannade snabbt igenom hyllan innan hon brast ut I ett högt “ah, there you are”. Jag såg med vida ögon på de högklackade skorna hon höll I ena handen och svalde lätt.

“I can´t walk in those!” tjöt jag när hon envisades med att få på mig dom.

“Just try” Jag gav ifrån mig en hög suck och drog på mig skorna. Keely flinade överlägset när jag tog ett par graciösa steg igenom hallen och började applodera.

“Oh shut up” muttrade jag men kände en svag seger sprida sig inom mig, jag hade redan blivit förälskad I skorna.

“Okay girls, Niall just texted me, Liam´s on his way oveeeeer” skrek Moalinn uppspelt ifrån vardagsrummet och jag såg Lovisa frysa till på sin plats. Som sagt. Några minuter senare ringde det på dörrklockan och Keely viskade ett “good luck” I mitt öra och joggade in till vardagsrummet där Moalinn och Anna satt på helspänn. Jag tog skakigt tag I handtaget och öppnade dörren med en svag vindpust. Liam stod där, finare än någonsin, klädd I ett par svarta jeans och en skjorta. Plötsligt kände jag mig en aning osäker, hade jag klätt upp mig för mycket? Han tittade upp ifrån marken och öppnade munnen, men till min förvåning så kom inget ljud ut.

“Uhm, I.. I.. Wow” var det ända som lämnade hans läppar och jag kände den svaga rodnaden krypa upp över mina kinder ännu en gång.

“You look stunning Honey” Han avbröt sitt stammande och stirrade djupt in I mina ögon, och för en gångs skull så var vi nästan lika långa.

“Thank you, you don´t look that bad yourself” flinade jag nervöst och drog åt mig min svarta fake-skinn jacka. Jag kontrollerade att allt var på plats innan jag vände mig om mot Liam och log.

“Shall we?” frågade han glatt och höll ut ena armen. Jag fångade upp hans hand I min och skrattade.

“We Shall”

Liam vägrade att berätta vart vi skulle, det ända han hade avslöjat var att vi strax skulle vara framme.

Wow, vilken ledtråd..

“So Lovisa, what are the girls goin´to do now when i´ve kidnapped you” skrockade han och bröt den bekväma tystnaden. Jag tittade snabbt upp ifrån mitt knä och stirrade på honom.

“How did you know..?” frågade jag med ett finurligt leende.

“I saw them through the window. They were staring at me and then at you, and at me.. and yeah” flinade han. Jag nickade förstårligt och bad mig själv att ge dom alla en rejäl utskällning när jag kommer hem igen.

Plötsligt saktade bilen in och Liam parkerade den på något som påminde om en enorm parkering.

“Come on love” mumlade Liam när han öppnat min dörr och hjälpte mig ut ur bilen.

“Oh, and I don´t think you can walk here with those shoes.. So jump!” Allting gick så fort. Först stod jag förvånat på marken och tittade på den slingriga skogstigen, sekunden senare satt jag uppe på Liams rygg, med armarna om hans starka axlar. Han gick med noggranna steg och verkade veta vart varenda sten och stubbe var placerade. Jag kände mig allt mer bekväm på hans rygg och gungade lätt med benen. Det tog inte särskillt lång tid innan Liam släppte ner mig igen och mina fötter landade mjukt I.. sand? Jag tittade mig omkring och insåg först då att vi var vid en sjö. En liten strand gick längs med vattnet en bit och resten var täckt av skog. En brasa sprakade gott nära vattnet och två tjocka stockar stod vid sidan av brasan. Jag höjde förvånat på ögonbrynen och tittade tillbaka på Liam. Han I sin tur sken upp I ett brett leende, tog av sig sina skor och promenarade bort. Jag följde hans exempel och drog av mig den eländiga klackarna och småjoggade efter Liam. Han slog sig ner på en av stockarna och ropade ut något jag inte hann uppfatta. Förvånat stirrade jag ut mot skogen där en skugga kom gåendes, bärandes på en gitarr. När skuggan kom närmare insåg jag att det inte var någon mindre än Niall I egen person. Jag skulle precis fråga vad han gjorde här när han drog fingrarna över strängarna på gitarren och en ljuvlig melodi spred sig I sommarluften. Min blick drogs hastigt till Liam när hans röst tog ton, och du må tro, jag var helt stum.

(lyssna på ´moments´om ni vill)

the door.. Turn the light off

I wanna be with you

I wanna feel your love

I wanna lay beside you

I cannot hide this.. even though I tired”

Heart beats harder

Time escapes me

Trembling hands touch skin

it makes this harder

and the tears stream down my face..”

 (Stäng av låten)

Han avslutade låten med ett svagt och nervöst leende. Niall försvann lika snabbt som han hade kommit och ljud ifrån en bil ljöd strax där efter. Jag skulle precis börja berömma Liam när jag insåg att jag faktiskt hade låtit ett par tårar glida ner längs mina kinder. Hans röst, den var så.. magisk. Jag reste mig ifrån min plats och gick över till hans stock innan jag slog mig ner bredvid honom. Hans armar fann osäkert sin väg runt min midja medan jag lutade mitt huvud mot hans bröstkorg och suckade.

“That was amazing” mumlade jag, och fortsatte sedan. “you´re amazing”. Han höll mig ifrån sig en bit, fortfarande med armarna om min midja och tittade in I mina ögon.

“No, You´re amazing” uttalade han övertydligt och lutade sig fram. Jag slöt ögonen och kände hur hans läppar svagt pressades mot min panna innan han kramade om mig, ännu en gång. Jag vet inte hur länge vi satt där, skrattandes, pratandes och helt omedvetna om omvärlden. Det var bara vi två som existerade. Våra sinnen fanns bara till för oss, det enda som existerade I våra minnen var oss. Jag, Lovisa Ragnarsson och Liam Payne. Ja, Ragnarsson är ett svenskt efternamn, då min mor är född upp uppvuxen I Sverige.

Liam´s point of view

Från stunden att dörren öppnades till att vi satt här, hand I hand, skrattandes en stjärnklar sommarnatt. Bara hon och jag. Så visste jag att hon var den delen av mitt liv som mitt undermedvetna har saknat. Hon fick mig att känna mig lycklig, hel och fulländad. Det nervösa pirret jag hade haft I magen hade försvunnit så fort jag insåg att hon var minst lika nervös, och kvällen kunde inte ha blivit bättre.

Jag stod på trappsteget nedanför Annas lägenhet och sträckte ut armarna för att fånga in Lovisa I en kram. Hon borrade ner sitt huvud vid min axel och fick fjärilarna I min mage att bli vilda. Hur var det fysiskt möjligt att en person kunde påverka en annan på det här sättet?

“It was an amazing night. Thank you Liam” fnissade hon sömndrucket.

“Yes it was love”

“I´ll see you in school on monday” mumlade jag sedan slött och placerade en försiktigt kyss på hennes mjuka kind. Hon rodnade smått och nickade medan hon backade in I lägenheten. Jag vinkade smått med ena handen och såg på hur hon stängde dörren innan jag vände mig om och gick ner mot min bil. Kvällens stunder passerade I mitt minne och fick leendet på mina läppar att spricka ända upp till öronen. Jag kikade bak I backspegeln och såg Annas lägenhet försvinna bort ur min syn..

Ett sånt där gulligt mellan kapitel här mitt i all drama.. Om ni vill se hur Lovisas klänning ser ut, så finns den på bild i kapitel 10. Jag försökte länka videon till moments, men fanskapet vägrade fungera så ni får fixa det själva ^_^

Kommentera my little poatoes! xox