Jag tog ett djupt andetag och skakade lätt på axlarna och kroppen. Nervositeten låg runt mig som en ond aura, och lät mig inte få en minut till ro.
"Ta´t lugnt. Det kommer gå super" tröstade Danielle och knäppte sin kofta. Vi hade fått våra danskläder levererade för några timmar sedan, så att vi skulle kunna gå igenom dansen med kläderna på. Danskläderna bestod av korta färgglada shorts, ett kort linne som endast täckte bysten, och till det ett par snygga skor som innebar klack.
Jag var en aning obekväm i klädseln, men hade inga större problem med att vistas i den. Dock gick de flesta omkring med knäppta koftor och peppade varandra. Jag förstår inte hur killarna fixar av att ha konserter. Jag menar, titta på mig. Jag är super nervös och ska inte ens stå i rampljuset.
"Kan alla dansare samlas här?" Chad ställde sig på en pall så att han syntes över folkhavet och vinkade till sig oss dansare.
"Ni ska upp på scen om fem minuter. Folk har redan börjat strömma in och LMFAO är just nu och gör sig beredda. Jag hoppas att ni njuter i kväll och är lika duktiga som ni är i studion". Med det sagt klev han ner ifrån höjden och försvann snabbt bland alla människor som stressade omkring.
Jag,Danielle och halva gruppen ställde oss vid höger sida av scenen, samtidigt som resten av gänget ställde sig mittemot oss på vänster sida. Musiken till "Party Rock Anthem" startades och en fasligt skrik hördes ute på scen.

"Party rock!"
"Yeah"
"Woah" Vi sprang hoppande in på scenen och ställde oss på våra egna platser. Koreografin spelades up framför mig precis som i en film, och från mitt perspektiv så såg vi alla grymt samspelta ut. Jag såg inte publiken tack vare det starka ljuset som var riktat mot oss, men försökte ändå le som om jag såg hela mängden. Medan killarna stylade och shufflade tillsammans med sångarna så stod vi tjejer tillsammans och såg sexiga ut, så som Chad valt att beskriva det, och diggade i takt till musiken.
När "Shake that" delen kom så ställde vi oss med ryggarna emot publiken och shakade loss, tillsammans med killarna.


~~~~~~~~


Jag sprang skrattandes ut ifrån scenen och drog armen längs min svettiga panna.
"Det.. det där var fanemej det roligaste jag har gjort" fnittrade jag andfått och kramade om Danielle.
"Så då är du på nästa gång också?" flinade hon och drog på sig sin kofta. Jag nickade ivrigt och tog upp min vattenflaska ifrån väskan. Chad kom gående emot oss med världens bredaste leende och med ett glatt humör.
"Sådär ska det se ut minnas! Ni är fantastiska!" Han la armarna om oss båda och placerade snabba två snabba kyssar på vardera kind. Under tiden vi har dansat med Chad så har min inställning till honom ändras ju mer vi umgåtts. Han kunde faktiskt vara ett riktigt svin till och med. Som de gånger han har gått in i vårt omklädningsrum för att "meddela" någon något, utan att ge oss en förvarning. Jag försökte att inte se så äcklad ut av tanken med hans läppar mot min kind, och backade leendes undan. Just som han släppte Danielle för att ta tag i mig så las en bred arm runt min midja och vände mig om. Harry slängde en sur blick mot Chad innan han tittade på mig igen.
"Du är grym" viskade han och placerade en lång kyss på mina läppar. Jag kände Chad´s blick i ryggen, men brydde mig inte särskilt mycket. Bara av att ha Harry i min närhet fick mig att släppa allt som inte hade med honom att göra.
"Vi drar oss hemåt, men vi hörs nästa vecka antar jag?" sa jag snabbt och gick bort för att krama om Danielle.
Hon nickade leendes och tog tag i sin egen väska för att gå och möta upp Liam. Chad drog in mig i en snabb kram och lät mig sedan skynda mig bort till Harry igen.

"Jag trivs inte med att han får se dig så lättklädd flera gånger i veckan" muttrade Harry när vi satt i bilen på väg hem. Jag höjde flinandes på ögonbrynen och la min hand i hans knä. Han fixade till växelspaken och tittade snabbt i backspegeln.
"Jag trivs inte med att tjejer får ta på dig flera gånger i veckan" skrattade jag retsamt och gav honom en släng kyss. Han tittade åt mitt håll och putade med läpparna innan han fäste blicken på vägen igen.
"men det är inte samma sak, jag står inte i underkläder och rör på min kropp så som du gör"
"I underkläder? Harry , tror du på fullt allvar att jag står och dansar i underkläder framför honom?" frågade jag chockat och en aning..besviket. Jag förstår om Harry inte gillar att han är min danslärare, men samtidigt, är han seriös och tror att jag visar mig så för att jag vill?
"Nej, men det är ju nästan samma sak" Jag tittade tröttsamt ut igenom den svarta bilrutan och såg gatulampor flasha förbi fönstret.
"Okej det är inte samma sak, men jag gillar det inte" suckade han tillslut och tog tag i min haka med sin fria hand. Jag tittade menande på honom och drog handen igenom mitt hår.
"Harry, hur mycket du än ogillar tanken på att jag dansar med honom, så är det så det kommer att vara. Lika så kommer jag alltid att vara din"
Med den meningen slutade våran konversation, strax efter att Harry lutat sig över till mitt säte för att stjäla en kyss.


Senare den kvällen när vi låg i Harry´s säng, trötta som få och omringade av kuddar och täcken, mumlade han en mening som fick rysningar att sprida sig i min kropp, ända ifrån tårna.
"You´re all mine.."

---

Sådär, vet inte om det här är slutet.. eller om jag skriver en epilog senare, vilket jag förmodligen gör haha. Har varit så sjukt jävla missnöjd (ursäkta språket) med den senare delen av den här novellen. Har glömt saker, och mer saker som gör att jag vill glömma av hela novellen, haha >.<
Men hur som helst! kommer ha ett liiitet uppehåll ifrån att publicera fram till Jullovet, så det blir ju inte längre än tre veckor i alla fall. Dock vet jag inte när Epilogen kommer upp... Haha.

Skulle vilja be er om en enoorm tjänst, vilket kommer få mig att bli ännu mer taggad på att skriva nästa novell, vilket leder till att det antagligen blir roligare att läsa..
Skulle ni orka svara på några enkla frågor? ;)

*Vad är det du har fastnat för i min novell?
*Vad är det jag ska förbättra/tänka på till nästa?
*Hur har den här novellen varit? Handling/meningar/språk med mera.

 

 

 

Hanna´s perspektiv:

Jag klev ur Marion´s dusch och tippade in på det kalla trä golvet. Marion stod med ryggen emot mig och hade fullt upp med sitt eget utseende.
"Ta vad du hittar" flinade den vackra varelsen framför spegeln och gjorde en gest emot sitt smink bord, som enbart bestod av allt smink du kunde tänka dig. Hon lämnade sin plats för att gå fram till sin garderob och rota fram ett par kläder. Jag tittade roat på när klädesplagg efter klädesplagg hamnade runt om i rummet. "Tack!" utbrast Marion plötsligt drog fram vad jag antar hon letat efter. En grå, simpel tröja och ett par slitna jeans. Jag nickade smått för mig själv och gick bort emot min väska, som jag förövrigt packat dagen innan. Jag plockade fram mina ljusa jeans och min svarta långärmade tröja, lika så ett par svarta underkläder. I vanliga fall hade det kanske känts konstigt att stå framför någon i underkläder som de här, men med Marion så var det annorlunda.
"Vad flinar du åt?". Jag ryckte lätt på axlarna och skrattade åt hennes sura min, innan jag drog på mig mina jeans.
"Jag kan inte bestämma mig.." suckade hon frustrerat och drog handen igenom sitt hår ".. ska jag göra något med mitt hår?". Jag skakade bestämt på huvudet och knäppte på min Bh.
"Skulle du kunna göra en inbakad fläta?". Hon nickade och ställde sig bakom mig, innan hennes händer delade upp mitt hår i jämna delar, och började fläta.

Jag drog försiktigt handen längs den långa flätan och trädde tröjan över huvudet. Marion stängde ihop sin smink väska, smackade med läpparna och höll upp ett par svarta örhängen.
"Redo?" skrattade jag en aning nervöst och tog tag i hennes hand. Hon nickade glatt och öppnade dörren till hennes rum.
"Ha det riktigt trevligt nu flickor, och gör inget dumt", Carl kom gåendes ifrån köket med öppen famn och ett brett leende. Marion tvingade fram ett leende och gav sin pappa en ordentlig kram, innan jag hängde på och gjorde lika dant. Carl och Anne hade blivit mer eller mindre mina extra föräldrar, åtminstone kändes det så.

En gul taxi stod parkerad på vår uppfart, och fick oss båda att höja på ögonbrynen. Jag öppnade bildörren och log försiktigt emot chauffören.
"Jag antar att ni är Marion och Hanna. Jag är en av killarnas privatchaufförer, John". Min arm var på väg att lossna när han skakade hand med oss båda. Vi satte oss i taxin och såg huset försvinna runt hörnet, strax där på var vi ute på motorvägen.
"Jag är ledsen för bilmodellen, men vi vill inte ställa till för mycket uppmärksamhet" förklarade John och gjorde en gäst mot instrumentbordet.
"Det är helt okej, tycker fortfarande att det är ganska lyxigt att bli upp hämtade sådär" skrattade Marion och rätade på sig i sätet.



~~


John gick före oss i en oändligt lång korridor, men stannade slutligen upp framför en svart tjock dörr. Efter tre lätta knackningar gled dörren upp och Paul tonade upp sig framför oss.
"Marion, Hanna!" log han och gav oss varsin enorm kram. Vi smet förbi honom medan han pratade klart med John och letade upp killarna, något som inte var direkt svårt. Så fort vi stannat upp hörde man Louis röst, skrikandes ifrån rummet som gömde sig bakom den öppna dörren. Jag kikade in i rummet och såg Niall ligga halvt sovandes i en av sofforna.
"Babe!" utbrast Harry och rusade fram till Marion. Just som han uttalat orden öppnade Niall ögonen och tittade sig omkring. När hans blick föll på mig trädde ett brett leende fram på hans läppar. Han klappade lätt i sitt knä och sträckte ut armarna, i en väldigt övertydlig "kom hit" gest.
Jag slog mig ned i hans knä och gav honom en lätt kyss på läpparna.
"Du, jag har varit utan dig i fyra dagar, så jag är värd mer än det där" påpekade han och putade med sin mun. Jag flinade svagt och lutade mig in för att sammanlänka våra läppar igen, dock längre den här gången.
"Ew, det finns fler här inne!" hojtade Louis och kastade iväg en kudde åt vårt håll. Jag reste mig ifrån Niall, rätade till min tröja och försökte dölja den lilla rodnad som stigit fram.

Marion´s perspektiv:

Jag strök Harry över ryggen och sa så mycket peppade grejer jag kunde komma på.
"Det kommer gå super, fansen lär ju älska er lika mycket om ni så går upp och gör en charader" skrattade jag och pussade honom i pannan. Han gav mig ett lätt tjuvnyp i sidan innan han tog ett djupt andetag. Niall,Zayn och Liam kom gående emot oss, alla tre med rätt uppspelta och nervösa uttryck. Ett högt tjut hördes i rummet medan Hanna kom springandes med Louis hack i häl. I handen hade hon en påse med morötter, vilka tydligen tillhörde Louis.
När de båda lugnat ner sig, och Louis fått tillbaka sina morötter berättade han klart och tydligt, dock för överdrivet, om hur viktiga hans morötter är innan deras konserter.
En bred axlad och muskulös man klev in i rummet och pratade med någon på andra sidan av den sprakande telefonen.
"Det är dags killar, fansen har redan börjat komma in". Han började gå mot dörren igen och hade killarna med sig i släp tåg, strax efter dom gick vi. Vakten stannade slutligen upp i ett enormt rum, som mer eller mindre påminde om en hall. På varsin sida av den enorma väggen var två öppningar, men de var tillräckligt dolda för att fansen inte skulle kunna se in bakom scenen. Killarna fick order om att sätta in alla hörsnäckor och liknande saker.
"Hanna och Marion, jag ska visa er till era platser" meddelade Paul när han kom fram till oss och satte sina händer på våra ryggar. Han ledde oss in igenom flera korridorer, tills vi slutligen kom ut igenom en dörr strax nedanför scenen. Vi fick ett par misstänksamma blickar av fans runt omkring när vi slog oss ner på två av vipp platserna närmast scenen. Fler och fler vände sina blickar åt oss, några mer trevliga än andra.
"Är inte det Hanna och Marion..?" viskningarna var inte så diskreta, speciellt inte när det folk som satt närmast oss "viskade" till varandra. Jag ändrade obekvämt sits i den hårda stolen och log osäkert mot Hanna.
Alla viskningar tystades, samtidigt som hela arenan blev svart. Ett starkt ljus fick arenan som nyss varit tyst att föra ett förfärligt oväsen. Killarna kom springandes ifrån den vänstra dörren och vinkade glatt åt delen av deras fans som var här idag.
"Heloooo England!" skrek Liam och fick ett skrikande svar tillbaka. Det var deras tredje konsert med det nya albumet "Take Me Home" , vilket också var en av anledningarna till att de var nervösa. Musiken till "Live While We´re Young" drog igång och konserten började..

Mina applåder och bus visslingar smälte in med resten av det dånande ljudet. Hanna reste sig ifrån sin stol och drog upp mig ifrån min egen.
"Vi måste gå, innan det blir kaos här inne" mimade hon och började dra mig mot utgången. Paul stod några meter bort nedanför trapporna, och vinkade åt oss att komma. Jag tänkte precis nicka åt honom och öka på stegen när en fruktansvärd smärta spred sig i bakhuvudet samtidigt som jag rycktes bakåt. Hanna skrek till av rädsla och skyndade sig fram till mig, men blev strax omringad av fler skrikande fans. Några grät, några skrattade, några skrek och några.. brydde sig inte.
Jag försökte vända mig om men förstod inte att personen bakom mig hade ett ordentligt grepp om mitt hår. Hon ryckte till ännu en gång, fast hårdare, och fick mig att tappa balansen. Mina ögon tårades av den olidliga smärtan när mitt huvud träffade golvet samtidigt som min blick blev suddigare. Jag försökte komma loss ur hennes grepp, men hon gav sig inte. Jag lyckades resa mig just i tid för en tjej att dra tag i min gråa tröja. Ett svagt läte spred sig ifrån den samtidigt som en stor repa bildades vid en av sömmarna. Även om allt hänt på några sekunder, kändes det som en hel evighet innan jag blev bort buren ifrån platsen.Paul flängde upp den svarta dörren och lät mig bäras vidare av en annan man, hela tiden med Hannas snyftande i bakgrunden..
Harry och killarna kom gående emot oss, alla med breda svettiga leenden. Men Harry´s leende suddades ut så fort han fick syn på mig och Paul. Han joggade snabbt fram och drog in mig i sin famn. Mina ögon tårades tack vare rädsla,chock och smärta.
"Babe, vad hände?" viskade han tröstande samtidigt som han strök mig över ryggen. När hans hand snuddade vid den söndriga delen av tröjan stannade han upp och backade ifrån mig. Han stirrade på min tröja ett tag innan han frustrerat gned handen i sin panna och suckade.
"Jag antar att det var några av de.. där, ?" muttrade han, nästan ohörbart, och nickade bort mot dörren. Jag ryckte lätt på axlarna och torkade mina fuktiga kinder med kanten av tröjan. Medan Harry svor mer och mer åt händelsen , fick Paul be oss att gå iväg så att han kunde prata med Harry ifred. Louis kom snabbt fram emot mig och drog in mig i hans varma famn.
"Vad sägs som att vi åker hem och firar, samt vilar upp oss efter kvällen med en riktigt bra film?" föreslog Louis och tittade på oss alla.
"Bara om vi köper godis!" utbrast Niall och kysste Hanna på kinden. Louis suckade nickandes och gav ifrån sig ett svagt skratt.
"Låter som en deal"

 

 

 

 

Jag öppnade dörren och låg sekunden senare under Louis på vår snötäckta matta. Hans blick var lika chockad som jag kände mig, när han reste sig och försökte dölja sitt skratt. När jag såg resten av gängets förvånade blickar kunde jag inte hålla mig längre, och lät ett högt skratt fly ur min mun. Louis hängde snabbt på och strax där efter fylldes hallen med höga tjut och skratt.
När jag stängt dörren bakom de frusna personer som stod i hallen skyndade jag mig ut i köket, fram till Hanna. Jag hann precis sno en kyss ifrån hennes läppar innan Louis klev in i köket. Han höjde retsamt på ögonbrynen och korsade armarna när han såg hur nära vi stod varandra. När jag kände den röda nyansen tränga upp på mina kinder gav jag mig en mental spark där bak och backade undan.
"Nååå...?"
Jag suckade högt i takt med Hanna när vi båda insåg att vi inte skulle komma undan med det hela.
"Vi kramades?" muttrade jag och försökte låta så självsäker som möjligt. Han gav mig ett retsamt flin och skakade lätt på huvudet innan han gick fram emot oss. Hanna tog emot en snabb kram innan hon fortsatte ut för att möta Marion i en frusen kram.
"Tänker du berätta?" försökte Louis och stirrade in i mina ögon. Jag skakade skrattandes på huvudet och gick förbi honom med en lätt axel knuff.
"Människor, det är mat!" ropade jag och kikade ut i hallen. Harry var en av de första att reagera och skyndade sig bort mot köksbordet. Han gav ifrån sig ett väl belåtet läte, liknande ett stön, medan han smekte sig om sin mage och satte sig ner. Marion´s blick for bort och landade på honom i samma sekund som ljuder lämnade hans mage. Han gav henne en lätt blinkning vilket konstigt nog fick henne att rodna något enormt. Samtidigt som tanken slog mig spärrade jag upp ögonen och stirrade på Marion.
"vad?" fnissade hon nervöst och slog sig ner mitt emot Harry. Jag växlade blicken emellan dom ett par gånger innan jag själv satte mig ner på en av köksstolarna.

Det dröjde inte länge innan pizzorna var slut, coola flaskan upp drucken och allas magar var fyllda.
"vad sägs fifa tunering, singstar och... något" föreslog Harry och blickade utmanande emot oss alla.
"Fast jag tror inte tjejerna kommer tycka det är så kul..." började jag och nickade bort emot tjejerna, men blev avbruten.
"För det första, prata inte med oss som om vi inte är här. Och för det andra, varför skulle vi inte tycka det?". Marion hötte med näven emot killarna och försökte se så seriös ut som möjligt.
"Tjejer kan inte spela fotboll utan att förlora" förklarade Harry flinandes. Både Hanna och Marion drog förolämpat efter andan och stirrade på oss.
"Så du utmanar oss?" Skrattade hon och ställde sig upp ifrån bordet.
"Klart som fan!" tjoade Harry tjejigt och sprang runt bordet för att fånga upp Marion över sin axel. Hon pep till när han klämde åt hennes midja och begav sig in i vardagsrummet. Jag reste mig skrattandes ifrån stolen och sträckte ut ena handen till Hanna. Louis gav mig en menande blick när jag la armen över runt hennes midja och började gå in mot rummet.
Marion satt i ena soffan med fjärrkontrollen i handen och tittade utmanande på Harry.
"Så , fifa turnering då?" föreslog Zayn och slängde sig raklång i den största soffan. Jag satte mig bredvid hans fötter och drog ner Hanna bredvid mig. Än så länge var hon inte alls som Marion i vårt sällskap, utan var fortfarande lite osäker och blyg. Men det skulle nog inte dröja länge innan hon blev minst lika galen. Harry satte sig ner i den mindre soffan som Marion satt i, och lät benen vila raka runt Marion. Hon hoppade längre upp och satte sig lutandes mot Harry´s bröstkorg, med fjärrkontrollen i högsta hugg.

"JAG VAN!" skrek Marion glatt och flög upp upp ur Harry´s famn. Hennes glada lycko tjut ekade runt om i huset när hon sprang av sig sin glädje och energi. Hanna bröt ut i ett ljuvligt skratt samtidigt som Marion andfått trädde in i rummet igen. Harry stirrade chockat på teve skärmen innan han surt slängde iväg kontrollen.
"Duktigt Harry, du förlorade mot din tjej" flinade Louis och gav honom en retsamt klapp uppe på huvudet.
"Äsch, du är inte mycket bättre själv.."

Marion´s perspektiv:

Jag satte mig skrattandes ner vid sidan av Harry och strök honom över ryggen, som han så fint hade vänt åt oss.
"Sämst är du" skrattade jag och gav kontrollerna till Zayn och Louis. Jag skulle precis fortsätta reta Harry när två händer grep tag runt min midja. Ett högt tjut for ur min mun samtidigt som jag blev nedtryckt i soffan. Harry placerade sig själv över mig och attackerade mig med sina händer. Jag vände och vred mig under honom och försökte på alla sätt och vis få honom att sluta.
"Ta tillbaka det där" flinade han ondskefullt och lät händerna vila i några sekunder.
"Du.. du är inte sämst" flämtade jag andfått och försökte få tillbaka min normala andning. Han böjde sig ner för att ge mig en lätt kyss när både Zayn och Niall klagade. Med ett glatt skratt satte jag mig upp och tittade på när matchen emellan Louis och Zayn började.

+

"Fiiilm time" gäspade Niall och tryckte på mappen "Grease" på sin boxee box. Jag drog smidigt av mig tröjan innan jag drog filten om både mig och Harry och gosade in mig vid hans sida. Han la sin breda arm runt min midja och lät sina läppar nudda min nacke. Jag rös av välbehag och skrattade åt de extremt fula tecknade figurerna som skulle vara huvudrollerna.
"Godnatt" mumlade jag trött och vinkade lite lätt omkring mig, o medvetandes om vart de andra låg. Zayn,Liam och Louis delade på den stora soffan någon stans höger om oss, och Niall och Hanna i soffan mitt emot oss.
Mina ögon blev tyngre och tyngre under filmens gång, ända tills jag inte fixade att hålla dom öppna längre. Jag vände mig om och la armarna om den tungt sovande Harry. Med ett trött leende placerade jag en lätt puss på hans nakna bröst och somnade sedan med hans hjärtslag i mina öron...

 Harry´s perspektiv:

 

Jag grymtade irriterat till när jag hörde melodin ifrån ringklockan eka igenom huset. Marion vände sig om på mage och begravde huvudet i en av de vita kuddarna som befann sig i min säng. Ett litet leende smög sig upp på mina läppar när jag kom och tänka på gårdagens händelser. Jag muttrade ett snabbt "jag kommer" när signalen löd igen och skyndade mig fram till garderoben. Första bästa kalsongerna fick åka på medan jag små sprang ner till ytterdörren. Utan kika ut öppnade jag dörren och mötte mammas oroliga leende.
"Det ligger paparazziz utanför huset" förklarade hon med en snabb mening och drog in sig själv med Carl i huset.
Så fort dörren smällde igen pustade mamma ut och drog in mig i en kall kram. Jag hoppade snabbt undan ifrån kramen och skakade lätt på mig.
"Ibland förstår jag inte hur ni står ut" muttrade Carl irriterat och slängde en blick ut mot tomten. Mamma gav honom en snabb kyss på munnen och skrattade åt min äcklade min.
"Jag går upp och lägger mig igen" gäspade jag trött och vände mig om för att gå upp mot rummet.

Jag stängde tyst dörren efter mig och koncentrerade ögonen för att kunna se något i det mörka rummet.
"Harry?" mumlade Marion och vred på sig en bit bort. Jag tog ett par försiktiga steg fram till sängen innan jag mjukt föll ner på dess madrass.
"Hm?"
"Godnatt". Jag skrattade tyst åt hennes så kallade konversation och kröp ner under täcket bredvid henne.
"Du är svin kall ju...". Hon vände sig om i min famn och blängde anklagande på mig.
"Vad ska jag säga? Jag var ju den som fick gå upp för att öppna dörren åt mamma och Carl" flinade jag och nöp henne lätt i sidan. Hon tjöt till och drog upp täcket för att kunna gömma sig. Med ett brett leende drog jag in henne i min famn och slöt ögonen.

Hanna´s perspektiv:

Jag stängde av spisen och hällde ut det kokande vattnet ur kastrullen. Medan ägget fick ligga i kallt vatten i några minuter så tog jag fram mina färdiga mackor och ställde på bordet. Min mage gav ifrån sig ett högt ljud samtidigt som vattenkokaren plingade till. Jag drog ur kontakten ur väggen och tog ner en av de svarta kopparna som stod placerade i hyllan. En av killarnas nya låtar, Over Again, kom upp i mitt huvud och fick mig att längta något enormt efter Niall. Medan jag tyst nynnades på Over Again ställde jag fram te koppen och gjorde i ordning ägget innan jag la ut skivorna på mina mackor. Mitt i allt ätande gav min iphone ifrån sig ett ljud och vibrerade till på köksbänken. Jag tog mig mödosamt dit för att snabbt läsa igenom vad som hade hänt.

Från : Niall x
Lust att komma över ikväll? Resten av gänget dyker upp runt nio, så du kan väl pallra dig hit vid.. sju? ;) x

Till: Niall x
Låter som en toppen ide! ;) Vi syns om en stund, x

+

Jag skyndade mig över den snö täckta vägen och drog jackan tätare omkring mig. Trots att det bara var i början av Januari började snön avta lite smått, men kylan låg fortfarande kvar som ett täcke över London. Ett vitt moln lämnade min mun varje gång jag andades ut eller frustade till. Mina ben knottrade sig i de tunna tightsen jag hade på mig och bad om att få komma inomhus. Med en lättad suck såg jag Niall´s hus en bit ned för vägen och skyndade på mina steg. När jag närmade mig ytterdörren hördes musiken svagt ut och enligt mina egna öron var det ingen annan låt än "Troublemaker" som spelades på hög volym. Jag skrattade och små sprang fram till dörren innan jag knackade. Musiken dämpades en aning och steg hördes inifrån huset. Dörren öppnades och en blond kalufs tittade försiktigt ut. När han fick syn på mig sken han upp i ett brett leende och öppnade dörren åt mig.
"Varför såg du så misstänksam ut?" flinade jag och hängde av mig jackan.
"Vet aldrig om det är en klunga fans som står där ute" skrattade han och låste om oss.
"har det hänt?" frågade jag chockat och sparkade av mig skorna.
"Japp". Niall försvann in till vardagsrummet och musiken tystnade. Strax där efter började melodin för "Dance With Me Tonight". Niall kom gåendes i takt till musiken och låtsades att han höll i en mikrofon.

"Ladies and Gentlemen we've got a special treat for tonight,I'm gonna call my friend Niall up here to sing to you ladies,Nial! Let's go man" Jag försökte hålla mig för skratt när jag härmade mannen i låten och nickade bort mot Niall.
Han flinade åt mig och gjorde sig redo för att börja sjunga.
"My name is Niall, nice to meet you, can I tell you baby,Look around there's a whole lot of pretty ladies,But none like you, you shine so bright, yeah" Han gick runt mig samtidigt som han vickade på sin snygga rumpa i takt till musiken. Jag började knäppa med händerna i takt till musiken och försökte så gott jag kunde göra små jazz steg.

"I just wanna, ooh, oh baby,I just want you to dance with me tonight,So come on, ooh, oh baby,I just want you to dance with me tonight." när refrängen kom släppte vi loss och skrattade åt våra enormt fula danssteg.
Han stannade upp och tittade på mig medan han sjöng
" When I saw you there,Sitting all alone in the dark acting like you didn't have a care,I knew right then, that you'd be mine, and we'd be dancing the whole damn night right,"

Jag försökte dölja den röda nyansen på mina kinder medan han gick fram till mig och la sin breda vältränade arm runt min midja. Han såg ut att tveka några sekunder innan han långsamt närmade sig mina läppar, som om han väntade på att jag skulle säga att det var okej. Jag ställde mig på tå och raderade den tomma ytan mellan våra läppar. Jag skulle precis dra mig undan när Niall la ena handen i min nacke och fördjupade kyssen. Jag blev en aning chockad när han drog sin tunga längs min underläpp och lät sin andra hand glida ner till min svank. Jag hade aldrig tänkt mig en sån här sida av Niall, men jag gillade den.
När han slutligen backade undan hade han ett brett leende på läpparna, och kinderna i en lite mer rosa nyans. Själv såg jag antagligen ut som en tomat just nu.
"Är vi tillsammans?" . Frågan hann ur mig innan jag ens hade tänkt klart på meningen, och fick mig att stirra på Niall, som om det var han som ställt mig frågan.
"Beror på om du vill.." mumlade han lite nervöst och drog handen längs sin nacke. Jag la huvudet på sne och tittade in i hans djupt blå ögon, ända tills han vred huvudet och tittade på mig.
"Klart jag vill" utbrast jag, och undrade vart min energi kom ifrån. Han sken upp i ett brett leende och drog in mig i en sån där speciell Niall kram , en sådan man ska vara jävligt lycklig över att få.
"Killarna kommer om en timma, skulle du orka följa med till affären här nedanför?" mumlade Niall emot mitt hår.
Jag nickade i hans famn innan jag backade undan och höll fram ett finger.
"Men, först ska jag byta om till mina mysbyxor!", Och med dom orden skyndade jag mig ut i hallen, drog upp mina mysbyxor ur påsen jag hade med mig och försvann bort emot toaletten. Jag drog snabbt av mig tightsen och klev i mysbyxorna innan jag gick ut igen. Niall stod påklädd med luva uppdragen, otroligt charmig som vanligt.

Jag drog på mig min jacka och trädde på mössan över mitt blonda hår. Medan Niall öppnade dörren åt oss tog jag på mig vantarna och kikade snabbt i spegeln. När vi kom utanför huset så var det lyckligtvis inte lika kallt i mysbyxor som det var i tights. Niall tog tag i min hand och hjälpte mig att trä ena vanten över våra samman knutna händer. Jag skrattade åt synen då vanten blev extremt stor och försökte få på mig andra vanten. Vi gick långsamt och pratade om det mesta som vi kunde komma på hela vägen fram till affären. Niall grubblade snabbt några meningar för sig själv innan han drog med mig bort emot pizzorna.

Vi lämnade affären med två proppfulla kassar fyllda av skräp mat, läsk och snacks. Mina vantar låg i Nialls kasse, medan vi svingade våra händer lågt. Jag kikade upp på honom och log nervöst när han tittade på mig. Jag ställde mig på tå och gav honom en lätt kyss på ena kinden innan jag började gå igen. Han kom strax upp bakom mig och la ena armen om min midja, medan vi tillsammans gick och nynnades på olika låtar.

Jag tog ur pizzorna ifrån ugnen och placerade fint ut dom på det framdukade bordet. När det såg hyfsat snyggt ut började jag skiva upp gurkan som skulle bli mer som en dekoration. Niall höll upp sig iphone emot mig och såg ut att vara på väg att ta ett kort. Jag skyndade mig med att ta upp två gurkbitar och täcka mina ögon med, samtidigt som jag gjorde en ful grimas. Efter någon minut eller två la han nöjt ner mobilen på diskbänken, just samma sekund som min mobil började vibrera villt. Jag tittade chockat på den när den gång på gång meddelade att jag fått en ny följare på twitter. När den börjat lugna ner sig en aning tog jag upp den, klickade in på den blå fågeln och drog chockat efter andan. 2 000 nya följare på bara några minuter?!
Nedanför mina nya följare stod det att Niall hade taggat mig i en tweet.
"Förbereder mys kväll med gänget! @Hannatheonee x"
En hög knackning ekade igenom huset, och Niall försvann ut ur köket för att välkomna resten av folket in i huset.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

"Behövs verkligen allt det här?" frågade jag och nickade menande emot diskbänken. Harry nickade hastigt och gav mig ett retsamt flin innan han försvann in i vardagsrummet med en flaska vin. Jag himlade lätt med ögonen och la upp chipspåsen i en av skålarna, innan jag tog tag i båda två och balanserade ut till Harry.  Jag ställde ner skålarna med en tung suck och föll ner i den djupa soffan. Harry skrattade lätt åt mig och sträckte sig efter filmerna som låg utplacerade på soffboret. Han höll upp dom framför mig och lät mig fundera ett tag.

"Vad sägs som "Red Riding Hood"? En ny film är alltid kul" skrattade jag och slog lätt till fodralet.

"Låter bra du". Harry reste sig ifrån soffan och gick fram emot teven. Medan han fixade igång filmen ryckte jag åt mig en film och virade in mig ordentligt.

"Så jag får ingen filt då?". Frågade han snopet när han vände sig om. Jag skakade retsamt på huvudet innan jag lyfte upp en bit av filten och lät honom krypa upp hos mig. 

"Jag älskar dig, det vet du va?" mumlade Harry emot min axel medan han placerade små kyssar längs min arm.

"Och jag älskar dig" skrattade jag och letade efter hans blick. Han tittade upp på mig med en busig glimt i ögonen och placerade en lätt kyss på mina läppar. Jag skakade skrattandes på huvudet och vände uppmärksamheten emot filmen.

 

 

 

Jag satt med vidöppna ögon och tittade på teve skärmen där den rödhåriga pojken just skulle bli grillad. Med ett chockat läte for min hand upp och täckte munnen när pojken började skrika. Om det var något jag inte fixade så var det när folk plågades. När pojkens skrik blev allt mer plågsamma täckte jag för mina öron med händerna och stirrade ner i filten. En bred arm lades runt om mig och lät mig dras in i Harry´s famn. När madröms scenen, i mitt fall, var över kikade jag upp emot teven och tog lättat bort mina händer ifrån öronen. Harry gav ifrån sig en lång gäspning och sträckte ut armarna åt alla håll. Jag lutade mig framåt i soffan och började försiktigt hälla upp vin i de två ömtåliga glasen som stod framdukade. 

 

 

 

Jag placerade det ännu en gång tomma glaset på soffbordet och fnittrade hejdlöst till. Harry´s blick for upp ifrån golvet med ett brett leende medan han lutade sig fram åt mitt hål. Jag minskade de sista centimeterna i mellan oss och lät våra vin smakande läppar mötas i en lustfylld kyss. Kyssen växte allt mer och mer och slutade upp
när Harry lämnade mina läppar. Han knuffade lätt och försiktigt ner mig i en liggande ställning innan han placerade sig själv över mig, stödjande på sin ena arm.

"Jag älskar dig" mumlade han medan han sänkte sitt huvud i höjd med min hals. Han burrade in sitt huvud och lät min bara hud mellan axeln och halsen få små kyssar. 

"Jag älskar dig mer" viskade jag och lyfte upp hans haka i höjd med mitt ansikte. Han flinade svagt innan han stängde sina ögon och lät våra läppar träffas ännu en gång. Med ett svagt läte kände jag hur hans tunga snuddade vid min underläpp, jag särade försiktigt på läpparna och njöt av känslan som uppstod när Harry´s tunga smekte min. Jag bet försiktigt men ändå retsamt tag i hans underläpp vilket fick hans mungipor att rycka sig uppåt med ett svagt läte.  Mitt i allt hånglande bytte vi position, utan att bryta kontakten med våra läppar, så att jag nu satt uppe på honom. Mina tankar lämnade min kropp och uteslöt allt som inte hade med Harry att göra, för allt jag brydde mig om just nu var honom. Min egna Harry fucking Styles. 

Med några enkla rörelser började jag röra mina höfter fram och tillbaka samtidigt som jag kysste honom mer och mer passionerat. Hans händer fann sin väg till min midja medan han började smeka mina sidor. Eftersom jag visste om vilken effekt jag hade på honom så var det komiskt att se hans reaktion när jag försiktigt började röra mig snabbare över honom. Han blundade och lät sina händer stanna upp precis vid mina höfter, medan han gav ifrån sig svaga stön. Med ett retsamt leende lutade jag mig framåt och gav honom en lätt kyss på näsan, han öppnade ögonen igen och log emot mig. På några snabba sekunder hade han rest sig i från soffan, med mig i sin famn, och var på väg upp för trapporna. Jag svalde bestämt bort de nervösa fjärilarna som spred sig i min kropp när vi närmade oss Harry´s rum. Han knuffade lätt upp dörren med sitt högra knä innan han puttade igen den efter sig och gick fram emot sin säng. Jag landade mjukt på det vita duntäcket och såg leendes på när Harry slet av sig sin vita t-shirt. Han gick fram emot mig och kröp lätt upp i sängen. Jag sträckte ut armarna emot honom och drog ner honom mot mina läppar. Medan våra tungor lekte hej vilt började han pilla med kanten av min skjorta. Jag gav honom ett retsamt flin innan jag knäppte upp de knappar som var knäppte och krånglade av mig skjortan.  Han lutade sig fram över mig och gav mig en lätt kyss vid mungipan innan han började placera kyssar längs min käke, ner för min hals och vidare till springan i mellan mina bröst. Han lyfte upp sitt huvud i samma höjd som mitt igen och pussade mig snabbt på munnen. Han gav mig en menande blick samtidigt som hans händer la sig vid kanten av mina pyjamas byxor. Jag svalde osäkert, innan jag nickade och försökte att inte se så nervös ut. Så fort kylan träffade mina bara ben släppte min nervositet och lät mig enbart njuta av stunden som snart skulle komma. Medan han själv klev ur sina mys byxor studerade jag hans kropp, ända från det frestande håret och  ner till hans bara fötter. När han väl drog av sig kalsongerna blev fjärilarna helt sjövilda i mig och fick mig att svälja hårt några gånger. Han fångade upp sin plånbok ifrån sängbordet och tog upp en liten förpackning ur ena facket. Medan han gjorde sitt drog jag av mig de sista plaggen tills Harry kröp upp i sängen igen.

"Redo?" frågade han med en lustfylld glimt i ögat. Jag nickade bestämt, mest för att jag själv skulle inse att det här faktiskt var på väg att hända, och la upp armarna runt hans nacke. Hans höfter pressades samman med mina samtidigt som han trängde sig in i mig. Mina ögon tårades och jag fick bita mig hårt i underläppen för att inte vilja skrika rakt ut.

"Det går snart över.." mumlade Harry så lugnt han kunde innan han lät våra läppar sammanlänkas i det mörka rummet..

 

 

 

 

Jag gnuggade mig tröttsamt i ögonen och räckte över mitt bagage till en av de hundratals flygvärdinnor vi mött på. Hon log ett fjeskande leende innan hon, och några till, började gå bort åt hållet där man checkar in väskorna.

"Ni kan kliva på planet om någon minut" meddelade Paul när han kom gåendes emot oss. Jag nickade långsamt och kände hur Louis lutade sin panna emot min axel medan han började snarka överdrivet.
"Ge dig" skrattade jag och knuffade undan honom. Han gav mig en trumpen min och gick bort emot Liam med korsade armar. Med ett svagt flin räckte jag ut tungan åt honom och började gå bort mot platsen där vi skulle gå ombord.

"Hem ljuva hem" suckade Niall lyckligt när han slog sig ner på sin stol. Louis satt mitt emot honom, och bredvid mig. Medan Zayn och Liam fixade musik och gjorde sig bekväma på motsatta sidan av flygplanet, ryckte Niall och Louis åt sig varsitt täcke och gosade ner sig i sätena. Jag skakade leendes på huvudet och tog fram min iphone för att knäppa ett par kort på de två idioter som satt framför mig..
"Ni är inte normala någon stans" skämtade jag, dock var min mening seriös, och lutade mig bakåt i sätet. Att gå upp vid fem för att bege sig till en svin kall flygplats, och bege sig ombord på ett svinkallt flygplan, är inte alltid så kul. Jag gäspade stort samtidigt som jag klickade min in på twitter. Så fort jag laddat upp bilderna började mina mentions rulla in, allt fler och fler. Jag svarade så gott jag kunde på de flesta av frågorna, men fick tillslut logga ut när det blev för mycket. Med en djup suck fiskade jag upp ett av de par hörlurar som fanns ombord och kopplade in det till min iphone. Celine Dion var kanske inte den kändisen som de flesta killar i min ålder brukade lyssna på, men hennes ballader går inte att undvika. Jag lät "I´m Alive" startas upp ifrån spotify och blundade när Balad drottningen tog över min hörsel. Mina tankar flög åt ett håll, långt utanför mitt huvud, och fick mig att sakta men säkert falla in i en djup sömn..

Marion´s perspektiv:

Jag reste mig ifrån köksbordet och slängde en sista blick på katalogen som låg framför oss. Pappa tittade på mig med ett uppmuntrat leende och slog ihop händerna i en hög klapp.
"Vad säger du?" Jag ryckte osäkert på axlarna och lät ena handen klia min andra arm.
"Fundera ett tag på det, jag och Anne åker och plockar upp Harry på flygplatsen, vi sticker nog ut och äter efter det. Så ni får en stund för er själva" Han uttalade de sista orden tydligt och vickade retsamt på ögonbrynen.
"Pappa.." stönade jag och slog ner pannan i bordet. Det blev en aning hårdare än vad jag väntat mig, lika så blev ljudet mycket högre. Chockat tittade jag upp ifrån bordet och mötte pappas förvånade min. Som om det vore på ett kommando började vi båda två skratta åt det som just hände. Jag höll min ena arm runt magen och lutade mig emot stolen med den andra.
Pappa torkade skrattandes bort en tår i hans ena öga och reste sig i från bordet.
"I bland vet jag inte vad jag ska göra med dig". Han gav mig ett stort leende och drog in mig i en typisk "pappa kram", dock klagar jag inte.

Jag vinkade hejdå till pappa och Anne när de backade ut ifrån vår uppfart , på väg för att hämta Harry. Jag stängde dörren med ett svagt läte och skyndade mig sedan upp för trapporna och bort emot stereon. Med några snabba rörelser tog jag upp min iphone ur fickan på pyjamas byxor och kopplade in den till högtalarna. Jag drog med tummen över den gröna pilen och slog snabbt in min fyrsiffriga kod. Spotify-appen väntade som vanligt på mig i mappen den låg gömd i. Jag skrev in "Party Rock Anthem" uppe i sökfältet och diggade gott med när musiken ljöd ut ur de bruna högtalarna. Rörelserna satt rätt bra även om jag bara tränat in dom en gång tidigare.
Ju mer tiden passerade, desto högre blev musiken och desto varmare blev luften i rummet. Jag tog av mig min knäppta skjorta och drog av mig det vita linnet jag hade på mig under. Medan jag kastade iväg linnet drog jag på mig den röda skjortan igen, men knäppte bara de översta knapparna och knöt den runt midjan. Jag tog upp mobilen och skrev in "Low" med Florida, och började hitta på små egna dansteg. Jag rörde på höfterna som aldrig förr och höll upp händerna sammanlänkade i luften. Sakta men säkert lyckades jag gå neråt samtidigt som jag lät min kropp sänkas, liknande en orms rörelser. Just som jag ställde mig upp för att göra om steget gled ett par händer runt min midja. Jag gav ifrån mig ett högt tjut och hoppade ut ur personens famn. Ett välbekant skratt spred sig runt mig medan jag vände mig om. När jag såg att det inte var någon annan är Harry, som lyckligtvis hade kommit hem, gav jag ifrån mig ett högt lycko tjut och kastade mig i hans starka armar.
"Kan du inte sänka lite?" flinade han när jag backade undan. Jag gick fram emot stereon och drog ur telefonen ur kabeln. När huset blivit spöklit tyst drog Harry in mig i sin famn igen för att ge mig ett fåtal kyssar på läpparna. Jag rös av välbehag när hans stora händer letade sig in under min skjorta och placerades på min bara rygg. Jag lutade mig emot hans axel och kände leendes hur han långsamt kysste min hals.
"Jag har saknat dig" mumlade jag emot hans tröja och backade undan.
"Jag har saknat dig mer" förklarade han med övertydlig röst och drog mig intill sig igen. Jag tittade på hans gudomligt breda läppar innan jag lutade mig framåt och minskade den centimetern som var kvar i mellan oss.
Hans tunga nuddade lätt min underläpp och frågade efter tillträde, vilket jag glatt accepterade. Jag särade långsamt på mina läppar och kände hans tunga slinka in i min mun. Jag lät min tunga smeka hans med en lätt rörelse och kände hur hans tunga utforskade hela min mun.
När vi båda behövde andas in frisk luft log jag större än någonsin, hade jag precis hånglat med Harry Styles?
"Anne hälsade retsamt att de två tar in på ett hotell i natt, de ska spendera dagen på stan och äta på någon trevlig restaurang". Harry lät sina händer hänga sammanlänkade vid min svank med ett sött leende.
"Så vi blir hemma ensamma?" frågade jag, delvis nervöst och delvis lycklig.
"Japp" flinade Harry och blinkade med ena ögat. Jag log stort emot honom och snodde en kyss ifrån hans hjärtformade läppar.
"Jag är extremt opigg, så vad sägs om att spendera dagen i soffan?" föreslog han och la armen om mina axlar innan vi båda begav oss ner mot teven.

 

 

Jag stampade nervöst med foten i den snötäckta asfalten och spanade efter något tecken på liv. En svart bil förstörde den skumma tystnaden som lagt sig över området, dock var det inte så konstigt eftersom det var rätt tidigt. Bilen saktade in vid trottoaren och vevade ner ena förarrutan. Så fort Danielle´s svarta hår syntes i fönstret greppade jag tag i min vita tygväska och joggade fram till bildörren. Bilföraren, vem han nu var, gasade på så fort jag suttit mig till rätta och körde ut på den ödsligt tomma gatan. 

"träffas ni så här tidigt varje dag?" gäspade jag trött och tog upp mobilen. Danielle sträckte sig ifrån framsätet och gav mig en tröstande klapp på axeln med orden "I bland, men man vänjer sig".  Jag nickade trött och kisade emot den digitala klockan, 08:12. 

"Jag är Jazon föresten" mumlade mannen i framsätet tyst. Jag vred lätt på huvudet och scannade honom i profil medan han höll blicken fastklistrad på den hala vägen. Hans svarta hår låg ostyrigt runt hans ansikte och fick hans ljusa ögon att se.. magiska ut. Jag skakade lätt på huvudet och lutade mig bakåt i de svarta skinn sätena medan jag blundade.

 

"Sömntuta, vi är framme" skrattade Danielle och ruskade om min axel. Jag tittade mig yrt omkring och försökte skaka liv i min efterblivna blick. Jag tog tag i min tygväska och hängde den över axeln innan jag hoppade ur bilen. Danielle la ena armen om mina axlar och hasade upp sin väska högre på sin axel.  

Vi klev in igenom en svart dörr som ledde oss till något som liknande en oändlig korridor.  Danielle tog tag i min hand och drog med mig en bit in i korridoren, innan hon svängde av och hamnade framför en genomskinlig glasdörr.

"Redo?" flinade hon och knuffade upp dörren med sin axel. Ett fåtal människor stod utspridda i den stora lokalen och stretchade samtidigt som de förde livliga konversationer om något ointressant. Jag gick smått nervös efter Danielle och stannade upp framför en man som såg ut att vara runt 25 års ålder, kan man kalla honom man? 

Han log vänligt emot mig och drog upp sina pösiga mys byxor så att de fastnade vid hans vader. 

"Jag antar att du är Marion? Danielle har pratat en del om dig" skrattade han och skakade vänligt min hand.

"Går ni och byter om tjejer? Så kör vi igång lite smått".  Jag nickade,igen, och små joggade efter Danielle som börjat gå emot en av de hundratals dörrarna i lokalen.  Bänkar stod uppradade längs väggarna, med speglar här och var. Jag hängde imponerat av mig väskan, jackan och sparkade av mig skorna. 

På några snabba svep klev vi ut i danslokalen igen, klädda i lämpligare kläder. Jag bar ett par ljusgråa mys byxor, ett par gymnastik skor och min vita "dans tröja" som jag gärna kallade den.  

"Hitta en plats så går vi igenom några steg lite smått!" hojade mannen som stod längst fram av alla dansare. 

Han gick igenom ett par av de steg som var svårast inom korriografin, innan han började gå igenom första delen av dansen.

Efter en svettig timma satt första delen av dansen hyfsat bra. Han log mot oss alla innan han stegade iväg till sin iphone som var kopplad till våra högtalare. Låten vi lyssnat på dämpades samtidigt som "Party Rock Anthem" började spelas i lokalen. Basen gjorde att blodet i kroppen började hoppa i takt till musiken, och fick kroppen att hamna i en ljuvlig rytm. 

 

 

"Bra jobbat! vi syns i över morgon, det är inte långt kvar innan ni ska åka" flinade mannen, som tydligen hette Chad. Jag höjde förvånat på ögonbrynen emot honom och drog handen längs min svettiga panna.

"Uhm, just det ja! Marion, Stephani slutade ju som sagt, så vi undrar om du vill ta hennes plats på hel tid? inte bara för den här turnén alltså". 

"Ska tänka på saken, när kan jag höra av mig senast?" frågade jag leendes och började sakta gå baklänges.

"Så snart som möjligt, du var grym idag!" Jag log emot honom och vinkade snabbt innan jag försvann in i omklädningsrummet med resten av tjejerna.

"Nå vad tyckte du?" pustade Danielle och drog av sig sin pösiga t-shirt. 

"Skit kul, saknat dansen den tiden jag inte dansade" flinade jag och skyndade mig med att byta kläder. Jag rynkade äcklat på näsan när den välkända doften av svett spred sig runt mig.

"Ta´t lungt, du får duscha när du kommer hem" Danielle blinkade med ena ögat emot mig och tryckte ner sina danskläder i hennes egna väska. Vi sa hejdå till de tjejerna som var kvar och gick ut emot den svarta bilen.

"Är han din personliga chaffuör?" skrattade jag och nickade emot James som log emot oss.

"nope, min bror faktiskt. Eller ja, halv bror" flinade hon och vinkade tillbaka. Jag höjde ännu en gång förvånat på ögonbrynen och hoppade in i bilen efter Danielle.

"Har du suttit här hela dagen?" frågade jag chockat när jag insåg att klockan faktiskt var två på eftermiddagen.

"Nix, har kört omkring här i London för att utforska allt nytt" flinade han igenom backspegeln och backade ut ifrån parkeringen. Chad´s ord började ringa i mina öron, och fick mig att inse vad han faktiskt hade sagt.

"Danielle, vad var det för Turné Chad pratade om?" 

"Sa jag aldrig det?" frågade hon förvånat och vände sig om i framsätet. Jag skakade bestämt på huvudet och lutade mig en bit framåt.

"Jo, LMFAO ska ju uppträda på några ställen i Frankrike, någon enstaka konsär i Tyskland och sedan tre stycken här i England, så det blir en mini turné" förklarade hon leendes. 

Under hela bilresan hem satt jag tyst och funderade på hur jag skulle göra, att åka på turné var ju inte en dålig idé. Med tanke på att jag får ett jobb,lön och lyckas göra det jag älskar samtidigt. Det enda negativa är ju att jag blir borta ett tag.

"Uhm, tack för skjutsen, och du Danielle. Kan du hälsa Chad att jag mer än gärna åker med?" skrattade jag och hoppade ur bilen. Danielle nickade leendes och vinkade till mig, lika så Jazon. Jag tittade efter bilen med ett leende innan jag vände mig om och gick in i huset.

 

 

Paul höll upp dörren för oss och lät oss komma ut ur det vita rummet vi nyss blivit intervjuade i. Intervjun i sig var rätt rolig, med alla frågor från fansen och så vidare. Men Cristin, som intervjuaren hette, hade fjäskat sönder för oss alla vilket vi tröttnade på rätt fort. Det var alltid saker som "Charmiga Harry","söta Niall" och liknande saker som lämnade hennes mun. Jag drog tröttsamt en hand igenom mina små lockar och fick en kompis klapp på axeln av Liam. "Vi åker hem i morgon" suckade han glatt och gned sina händer vid ögonen. Veckan här i L.A hade varit hektiskt och stressad, inte en enda lugnt minut. Intervju efter intervju, och sedan direkt till en photoshoot och sedan vidare. Så gick det om och om under en hel vecka. Louis,Niall och Zayn klev ut bakom oss innan Paul stängde dörren med en smäll och började dra med oss ut mot bilen.

"Kan man bli mycket jobbigare?" frågade Niall irriterat och kastade en blick bak emot dörren. Paul flinade lätt och skakade på huvudet.

"Tycker faktiskt synd om er, även om ni förtjänar det ibland.." Jag drog förolämpat efter andan, dock på skoj, och stannade upp där jag stod. Paul fortsatte gå i sitt egna lunkande tempo med Liam bredvid sig. Jag gav Louis en menande blick, vickade på ögonbrynen och började springa ifatt Paul. Någon decimeter innan jag skulle ha krockat in i honom tog jag sats och hoppade upp på hans rygg. Han skrattade frustrerat och drog ner mig på marken igen. Jag räckte retsamt ut tungan emot honom och borstade av mina byxor innan jag började gå i normal takt med Niall och Louis.

"Men alla dessa jävla komplimanger!" muttrade Niall irriterat och gestikulerade med armarna. Dock kan jag förstå honom när det gällde hennes komplimanger. Det ända Niall fick höra var hur söt och charmig han var en gång i minuten, lika så hur fantastiskt det var att en tandställning kan passa så bra på en människa. Jag menar, seriöst?

 

 

 

Jag vek ihop de sista plaggen och tryckte ner dom i min överfulla resväska. Sedan la jag fram ett par jeans och en vanlig hoodie längst ner på hotellsängen och kröp ner under det vita duntäcket. Jag greppade tag i min mobil och knappade vant in min kod. Marion´s ansikte lös upp min bakrund och fick mina mungipor att rycka lätt. Jag klickade mig in på sms och letade fram Marion´s och min konversation.

 

"Om tio timmar är jag på väg hem till dig..Miss u a lot xx" 

Min mobil gav ifrån sig ett svagt läte och lät Marion´s sms visas på skärmen.

 

jag skrattade lätt för mig själv innan jag låste och la undan mobilen. Det vita duntäcket la sig mjukt runt min kropp när jag sjönk ner i sängen och drog in doften av kudden. Dock doftade den ingenting.. bara nytt.. och okänt. Men det var som sagt bara tio timmar kvar tills jag skulle sitta på flygplanet, på väg hem till England.

 

 

 

 

 

 

Jag satte mig försiktigt ner på den svarta stolen och tittade på pappa och Anne. Jag skulle precis börja prata när pappa öppnade sin mun. 

"Nå? kan du förklara? hur fan tänker ni? Ni är ju för fan halvsyskon!" Jag tittade chockat på honom då han är en person som aldrig någonsin svär, och då menar jag aldrig. Anne strök honom sakta över ryggen vilket fick honom att lugna ner sig en aning. Den nervositet och rädsla som fanns inom mig för några minuter sedan utbyttes som en låga i mina ögon som inte hade en tanke på att dra sig tillbaka.

"Tror du att det är så jälva lätt? Att leva i samma hus som killen jag älskat så enormt länge lever i? Jag och Harry har varit vänner sen vi flyttade till det här jävla stället! Harry Styles, samma kille som jag lärde känna min första dag på skolan, samma kille som kysste mig och stack. Samma jävla kille jag jag är helt förälskad i?!" Med samma ilska i rösten avslutade jag meningen med tårade ögon. Jag drog irriterat handen under ögonen och stirrade på pappa. Hans ansikte mjuknade en aning när han var på väg att öppna munnen igen.

"Du vet, det är inte så jävla lätt faktiskt..." började jag med en sprucken röst. ".. Första gången när vi var på middag här, och den berömda Harry Styles klev in i rummet". Jag gav ifrån mig ett ironiskt skratt och blinkade bort några tårar. "Ingen blev nog så chockad som jag blev, inte för att han var känd, utan för att han förändrats så enormt mycket, att han låtsades att han inte kände mig". "Jag har älskat den kille från första gången vi träffades, och det kommer ingen kunna ändra, inte ens ni". När jag mumlat ut de sista orden svämmade tårarna över i mina röda ögon. Mina händer for upp för att täcka ansiktet medan jag lät mig själv gråta ut för en gångs skull.

Ett par armar omfamnade mig och den bekanta doften av pappa spred sig runt mig.

"förlåt.." mumlade han bekymrat och placerade ett par lätta pussar på mitt huvud. Jag nickade sakta och drog händerna under ögonen innan jag blickade upp på pappa och Anne som stod runt mig.

 

 

 

 

+

 

 

Jag viskade ett godnatt till pappa och Anne innan jag tassade upp för trappan och vidare emot mitt rum. Vi bestämde oss för att ta en lugn filmkväll utan jobbiga händelser. Vilket innebar gråt,skratt och en del rädda skrik. Mina mys kläder byttes ut mot mina pyjamas kläder medan jag drog ur min mobil ur laddaren. Jag kröp ner i sängen och drog upp täcket till hakan. Men några svichande drag över skärmen klickade jag min in på twitterikonen och kikade igenom alla tweets. Jag tittade snabbt på klockan och insåg att den redan var 3 på natten. Alltså runt 8 i Miami, där killarna nu borde ha landat. Min blick fastnade på en tweet som innehöll en länk och texten "Pictures of the boys today! xx". Jag klickade mig leendes in på länken och skummade igenom alla bilder, lika snygga som vanligt då. Just som jag gick bort ifrån twitter och in på mina meddelanden plingade min iphone till. Jag öppnade snabbt smset ifrån Harry och skrattade lyckligt.

"Saknar dig redan, Vi är framme i Miami nu med informationen om att vi bara stannar i några dagar, så det dröjer inte länge innan jag är hemma igen! är allt väl där hemma? xoxoxo"

Jag lät mina tummar studsa fram över skärmen medan jag vant knappade in bokstav efter bokstav.

Jag sparade bilderna till min mobil innan jag släckte ner skärmen och lät mörkret dra mig till sömns.

 

 

"Marriiooooon" tjöt Danielle glatt när jag svarade i min vibrerande telefon. 

"Heeeej" skrattade jag trött och gnuggade mig i ögonen.

"Väckte jag dig?"

"Nä, vaknade för ett litet tag sedan" gäspade jag och reste mig ifrån skrivbordet.

"jag har ett jobb åt dig.. " Danielle drog ut på meningen och fnissade lurt. 

"ett jobb?" skrattade jag och skrapade lätt med foten i golvet.

"En av mina danskompisar, också en av dom som dansar med mig för LMFAO, har gått och sagt upp sig, då hon inte vill fortsätta längre, konstigt nog. Hur som helst, de leter just nu dansare och jag föreslog dig" Jag stirrade chockat på telefonen innan jag gav ifrån mig ett högt tjut och skrek ja. Hon skrattade glatt i andra sidan luren och gav mig den information och fakta jag behövde.

"Då syns vi om en timma vid Starbucks?" 

"Jaopp" 

Jag la på vårt samtal och lämnade min iphone på skrivbordet när jag vände mig emot min garderob. Ett par slitna Jeans tillsammans med en stickad tröja fick duga för dagen, jag skulle ju trots allt inte klä upp mig. Jag drog enkelt på mig kläderna och plockade fram mina silvriga örhängen, alltid kul med lite utstyrsel.

 

Jag gick på stadiga ben av bussen och ner för den lilla backen innan jag kom fram till starbucks.

"Är inte det Marion?" viskade en röst vid sidan av mig, dock inte så lågt. Jag tittade förvånat dit och fick syn på tre tjejer som stod med ihop i en klunga. De två andra nickade försiktigt och klev fram emot mig.

"Kan vi få din autograf?" Mian ögonbryn satte sig högt upp i min panna medan jag gav ifrån mig ett förvirrat skratt.

"Va?" Den ena blonda tjejen harklade sig nervöst och klev fram ännu en bit.

"Du är Marion, Harry Styles syster va?" Jag nickade fortfarande förvirrat och gav dom varsit besviket leende.

"Tyvärr, jag har ingen aning om hur man skriver autografer faktiskt" skrattade jag lätt.

"Åh, okej. Kan inte du följa oss på twitter?" frågade en brunett och sträckte fram en bit papper med fyra twitter namn på.

"Klart jag kan, ska fråga om Harry kan göra lika dant" log jag och la ner dom i min ficka. Jag vinkade hejdå till tjejerna och gick in på Starbucks. Danielle flög upp ifrån sin stol och rusade in i min famn så fort jag klivit in på det lilla cafét.

"Reedo?" sjöng hon glatt och gav mig ännu en kram. Jag nickade uppspelt och greppade tag i hennes hand.

"Hela gänget är grymma" flinade hon och vinkade till sig en taxi. Förvirrat hoppade jag in efter henne och stängde dörren efter oss.

 

 

 

 

 

"Så första träningen är om två dagar, i den där lokalen?" frågade jag leendes och kramade om Danielle.

"Japp, så se till att vara förberedd" skrattade hon och vinkade. 

"Vi hörs!" 

Jag stängde dörren efter mig och sparkade av mig skorna. Med ett brett leende klev jag in i köket och började berätta om mitt jobb för Anne och pappa..

 

 

 

 

 

 

 

Jag drog snopet tillbaka handen och tittade efter Marion när hon skyndade sig förbi.

"Du borde prata med henne, jag och Jai sticker ut en stund" mumlade Luke och gav mig en snabb klapp på axeln innan han ropade till sig Jai. Jag stod förvirrat kvar och tittade på de två tvillingarna när de drog på sig sina jackor och försvann ut i snö ovädret. Med en djup suck hörde jag hur vattnet gick på inne i badrummet och började gå tillbaka till vardagsrummet.

Jag slog mig ner i soffan och drog ena handen igenom mina lockar medan jag stirrade ut igenom ett av de stora fönsterna. Hur skulle jag förklara allt utan att det blev fel? Utan att hon skulle sticka eller tvinga mig att lämna huset? Utan att hon skulle bli ännu mer besviken och ledsen?

 

Mitt i allt tänkande gick Marion förbi dörr öppningen i ett par tights och ett linne. Hon tittade sig omkring i huset med ett litet leende gömt i mungiporna innan hon vände blicken mot mig. Hennes leende blåste bort lika fort som det kommit dit innan hon med en djup suck lutade sig emot väggen.

"Vad vill du?" muttrade hon surt.

"Kan du inte komma hit så att vi kan prata?" försökte jag och klappade lätt på platsen bredvid mig i soffan. Hon tvekade i några sekunder innan hon gick och satte sig i fåtöljen en bit ifrån mig. Jag tog in hennes skönhet , dock för länge då hon stirrade på mig med ett höjt ögonbryn. Jag harklade mig lätt och fixade nervöst till mina lockar.

"Jo asså.. Vi hann ju inte riktigt prata om det som hände.." började jag osäkert och sökte efter hennes blick. Hon skakade lätt på huvudet med en trumpen min och började fingra på sina tights. Jag skulle precis börja prata igen när hon avbröt mig. "Varför ljög du för mig?" . Jag blev en aning ställd av hennes fråga, och kunde inte komma på ett vettigt svar.

"Jag vet faktiskt inte.. jag visste väl innerst inne att det var fel av mig och att du skulle bli sårad" mumlade jag och tittade skamset ner på den svarta mattan. Hon suckade lågt och ändrade sits i fåtöljen innan hon fortsatte.

"Vem var det du träffade på stan varje gång då?" frågade hon osäkert, som om hon var rädd för att veta svaret.

"Bara en gammal kompis, Caroline Flack" sa jag snabbt, men hann ändå se hur orden långsamt tog sig in i hennes huvud och fick henne att surt titta upp på mig. 

"Ni har inte bara varit i stan, eller hur?"  Jag skakade ännu mer skamset på huvudet, och tittade upp när jag märkte att hon stod någon ynka decimeter ifrån mig.

"Jag tror det är bäst att du går" muttrade hon och nickade emot dörren. Jag reste mig ifrån soffan och började gå emot hallen när jag vände mig om.

"jag och killarna sticker till USA i morgon, vi blir nog borta mellan två eller tre veckor" hasplade jag ur mig och kikade försiktigt fram för att kunna se hennes reaktion. Hon stod fastfrusen i några sekunder innan hon vände blicken mot mig igen. "varför skulle jag bry mig? Hoppas ni stannar där..". Och med dom orden ringandes i mitt huvud lämnade jag tvillingarnas hus med en ängslig känsla växandes i magen. Jag var förbannad på allt, på Marion för att hon var så jävla underbar, på mig själv för att jag var så oerhört korkad och på Caroline.. för att, jag vet inte riktigt men jag är arg. 

Jag drog jackan tätare omkring mig medan jag irriterat blinkade bort tårarna som ville tränga ut ur min ögonvrå. Men samtidigt, jag och Marion kunde knappast fortsätta så som vi gör. Vi kan vara oss själva mindre än tre gånger i veckan, det funkar inte. Caroline var en utgång, jag känner mig hemsk när jag säger det här, men det är sant. Jag är kille, och det måste Marion förstå. Självklart förstår jag henne, jag hade inte varit jätte glad om hon hade gått bakom ryggen på mig och träffat en annan kille.

 

Med en arg suck sparkade jag till en bit frusen snö och ökade på stegen medan jag började skymta vårt vita hus.

"Harry! Du måste packa klart, Paul ska hämta upp dig i morgon bitti vid fem, så bäst för dig att du lägger dig i tid" ropade mamma igenom huset när jag flängde upp dörren. Jag ropade ett "okej" tillbaka och skakade av mig snön ifrån mina kläder och mitt hår. Mina skor hamnade slängda i en hög vid skostället, där dom förövrigt fick ligga medan jag joggade upp på mitt rum. På vägen förbi passerade jag Marion´s rum och kände klumpen i magen växa ytterligare lite. Varför blev det alltid problem med den tjejen?

"Är du helt säker på att Harry och dom har stuckit nu?" frågade jag pappa för femte gången i det här samtalet. Han mullrande skratt ekade igenom telefonen innan han försäkrade mig om att Harry redan lämnat huset. 

Med en sista suck mumlade jag ett "vi syns" och lyfte upp min väska på ryggen.

"Ring så fort du vill, om vi inte sover.. eller är upptagna.." flinade Luke skämtsamt och gav mig en broderlig kyss på kinden. Jai kikade upp bakom Luke´s axel med ett sorgset leende. "Vi hörs och syns!" hojtade han innan han försvann upp för trappan igen.

"Han ska säkert ringa den där Emy" muttrade Luke och tittade upp efter Jai.

"Emy?" upprepade jag med höjda ögonbryn.

"En brud som Jai har kärat ner sig i , de har varit på dejt ett par gånger" förklarade han snabbt och gav mig en till kram. Jag vinkade lätt innan jag vände mig om och började gå hemåt.

 

 

Jag stannade upp när jag såg den svarta bilen stå utanför vårt hus. Niall stod lutad emot huven med armarna om en tjej som påminde något enormt mycket om Hanna. Min blick gled ifrån sötheten själv och hamnade på Zayn som just klev ut ur bilen. Han kikade bort emot mig, knäppte sin vinterjacka och började med raska steg gå emot mig. Jag försökte hålla min ilska inombords, den var ju trots allt till Harry, inte till Zayn.

"Marion!" skrattade Zayn och drog in mig i en varm kram. Hans doft omringade mig med en lukt av cigarett,mint och någon parfym.

"Hur är det mellan dig och Harry?" viskade Zayn försiktigt när han placerade sin arm runt mina axlar de få meterna som var kvar. Jag himlade med ögonen vilket räckte för honom att förstå. Han nickade med ett besviket leende och lät sin arm glida ifrån mina axlar. På några snabba steg hade han kommit fram till Niall och Hanna, förstört deras söta stund och rufsat till Niall´s hår.

"Vi ska åka nuuu" flinade han och nickade emot bilen. Niall drog Hanna intill sig igen och gav henne en söt puss på läpparna, vilket fick de flesta av oss att dra efter andan.  Med ett oskyldigt leende och ett par rosiga kinder försvann Niall in i den stora bilen med en snabb vinkning till mig. Jag vinkade lätt tillbaka och började gå upp för gången till huset, men hann inte så långt. Jag sparkade av mig skorna och hängde upp jackan på en av krokarna. Med tunga steg släpade jag mig upp för de välkända trapporna. Mina ögon tårades smått av tanken på att jag inte skulle få se killarna eller Harry på någon vecka, kanske mer. Under promernarden insåg jag att jag inte kunde vara arg på Harry för alltid, hur mycket jag än önskar att jag kunde. Och sen så har jag kanske inte ens en anledning att vara sur på honom. Han sa ju bara att de inte alltid träffats i stan, de kanske tog en middag hos henne i stället? Det betydde ju inte att de skulle ha haft..sex, eller hur?

Mitt i mitt grubblande upptäckte jag att jag automatiskt stannat framför min dörr, och öppnade den. Jag slängde in väskan på sängen och lät blicken svepa över mitt städade rum. En bit av min dagbok stack ut under bedd madrassen och fick mig att inse att jag knappt har skrivit i den. Jag skulle precis vända mig om för att stänga dörren när någon stängde den bakom mig. Innan jag han reagera slingrade sig ett par armar runt mig och en härlig bekant andedräkt flåsade mig i nacken. Jag vred försiktigt på huvudet och försökte dölja mitt leende som egentligen ville tränga sig fram.

"Snälla var inte sur på mig, jag fixar inte att åka då" bad Harry och putade med underläppen. Jag skakade långsamt på huvudet och vände mig om i hans famn. Ett litet retsamt leende visade sig på han hjärtformade läppar, de som jag så gärna hade velat kyssa just nu, men även samma läppar som Caroline kanske har rört vid.. Jag backade försiktigt undan ifrån Harry och tittade in i hans bedjande ögon.

"Hade ni.. sex?" frågan for ur min kropp innan jag hann stoppa den. Harry tittade chockat på mig innan han bestämt skakade på huvudet.

"Usch nej, varför skulle vi ha haft det?" frågade han ännu mer chockat.

"Jag vet inte.. när jag frågade om ni varit någon annan stans än i stan fick jag bara en känsla av att det var så.." förklarade jag snabbt och kände hur en tyngd lättade ifrån mina axlar.

"Gud nej, vi har ätit middag hos henne ibland, och annars bara dröst runt" fortsatte han, dock med en skamsen ton i rösten.

"Ska vi glömma all drama?". Jag kikade upp på Harry med ett osäkert leende, ett leende som växte sig betydligt bredare när han närmade sig med sina mjuka läppar.

Jag blundade i samma sekund som Harry´s läppar träffade mina, men också i samma sekund som dörren till mitt rum öppnades. 

"Vad i.." började pappas förvånade röst. Jag kastade mig bakåt ifrån Harry, som om han precis hade bränt mig, och stirrade på pappa. 

"Uhm, Harry de andra väntar på dej.." mumlade han med blicken fäst i Harry´s. Harry nickade osäkert och slank förbi pappa med ett snabbt "Hejdå" och vidare ner för trappan. Jag gav pappa ett oskyldigt leende och följde efter Harry , fortfarande med pappas blick brännandes i min nacke.

"Hejdå tjejer!" skrek Louis med en pipig tjejröst och stängde bildörren på den stora svarta bilen. Paul vinkade snabbt åt oss alla innan han också hoppade in i bilen och startade motorn. Anne och Pappa stod vid dörr öppningen , och gud vet vad de pratade om, medan jag och Hanna stod vid vägen.  Vi vinkade smått åt bilens baklucka innan den försvann ut ur vår syn.

"Så.. du och Niall, ey?" flinade jag och gav Hanna en kram. Hon nickade lyckligt och vände sedan blicken emot huset. "Din pappa ser inte så glad ut" fortsatte hon förvirrat. Jag vände själv blicken och såg pappa stirra på mig med en besviken tomhet i kroppen.

"Ringer du mig sen?" mumlade Hanna innan hon gav mig en tröstande klapp på axeln och stack sin väg.

Jag gick med långsamma steg upp emot huset och vidare in i köket. Pappa satt vid köksbordet tillsammans med Anne och stirrade på mig. "Din pappa säger att vi behöver prata" muttrade Anne osäkert och växlade blicken emellan mig och pappa.

"Kan du förklara för mig varför du och Harry kysste varandra när jag kom?" sa pappa rakt på sak, vilket fick Anne att hastigt vända blicken emot mig.

"Ehm.." mumlade jag med blicken ner i bordet. Var han tvungen att komma på oss just då som Harry inte fanns här? Just då som jag får klara mig ur det här själv?

"Vi väntar.." fortsatte pappa och klappade lätt i bordet.

 

Jag sträckte ut ena handen och vinkade åt Eleanor och Louis som slutligen bestämt sig för att också dra sig hemåt. Kylan spred sig i mina fingrar när jag tog tag i det iskalla dörrhandtaget för att dra igen dörren.

Jag stängde dörren och blåste snabbt på mina fingrar, i ett hopp om att få upp värmen medan jag vände mig om.

"Film?" flinade Niall där han stod i öppningen till köket med ena armen längs dörrkarmen och den andra vid hans midja.

Jag nickade nervöst och gick in igenom den andra dörren vidare till vardagsrummet. Niall klev in i rummet strax där efter med en skål popcorn och en coola flaska.

"Du, jag har fått nog av läsk" skrattade jag och tittade äcklat på coola flaskan som han placerade på soffbordet framför oss. 

Jag reste mig upp i från soffan och skyndade mig ut i köket för att leta reda på en kanna man kunde ha vatten i.

När jag nått mitt mål tog jag den mörkblå kannan och fyllde den med vatten innan jag lät den stå och öppnade deras kylskåp. En halv citron låg överst och såg inte ut att behövas användas mer till matlagning. Jag pressade i citron i vattnet innan jag tog med mig två plastmuggar och gick ut till Niall.

"Tönt" flinade han när jag ställde ner sakerna på bordet. Jag räckte retsamt ut tungan mot honom och drog närmaste filten runt mig. Han satte på filmen och lät förtexterna på "Love Actually" börja rulla på teveskärmen.

Med en nöjd suck hoppade jag närmare Niall för att kunna luta mig emot honom, utan att visa min nervositet.

Han tittade ner på mig med ett gulligt leende och placerade en lätt puss på mitt huvud medan han la sin arm runt mig. En lätt rodnad tonade upp på bådas kinder när vi båda insåg av han precis gjort och hur vi sitter. Vi betedde oss nästan som ett par, en tjej och en kille tillsammans..

Niall Horan och Hanna Sundström, lät ju näst intill overkligt..

Det här hade jag inte kunnat ana för ett tag sedan.. då satt jag hemma och grät över att min Niall bara var en plansch.. och nu sitter jag här, med hans arm runt mig i hans soffa i hans hus. Jag sitter i Niall fucking Horan´s hus.

 

"Vad tänker du på?" Han avbröt mina tankar och log finurligt emot mig. Jag kikade upp på honom med ett nervöst leende innan jag mumlade "allt, dig, mitt liv" som erkännande. Han tittade förvirrat ner på mig med ett osäkert sträck över läpparna och en blick som visade att jag skulle fortsätta. Jag tog ett djupt andetag och började förklara lite smått om det här med min familj, om hur jag miste min bror, om hur min pappa lämnat oss och om min mammas..död. Det slutade med att jag satt med tårade ögon och stirrade på den pausade filmen när jag kom och tänka på att jag inte hade någon i min familj kvar på jorden. Något sådant ska ingen behöva uppleva. 

Jag tittade upp på Niall som hade tryckt mig närmare sig och lutat sin haka emot min axel.

"Vill du veta en fånig sak?" fnissade jag plötsligt när jag kom att tänka på alla gånger jag suttit och pratat med en plansch.

Han tittade tveksamt på mig och nickade med ett svagt leende.

"Varje gång jag kom hem och hittade mamma stupfull i soffan, eller som de gånger hon skrek och skällde på mig när hon var bortom sitt förstånd, så gick jag alltid upp på mitt rum och pratade med dig" skrattade jag lätt och sträckte mig efter ett glas vatten.

"Med mig?" frågade han förvirrat.

"Ja, fast du var en plansch då" förklarade jag med ett ännu bredare leende.

"Du Hanna.. Vad var det som hade hänt, exakt den dagen då din mamma.. gick bort?" frågade han försiktigt.

"Vad menar du?"

"Hände det något, eller hittade du henne?"  Jag tittade fundersamt upp på Niall innan jag släppte ur mig en djup suck.

"Jag kom hem och stötte på mamma. Hon var skit sur över att jag inte hade varit hemma och började slå mig. Sen föll hon plötsligt ihop framför ögonen på mig.." mumlade jag och såg allt spelas upp framför ögonen på mig.

 

"ursäkta mig" sa jag snabbt och skyndade mig ut ur vardagsrummet och vidare till en annan dörr. I hopp om att det var toaletten öppnade jag den snabbt och stängde dörren efter mig. Jag famlade i mörkret längs väggen och lyckades hitta strömbrytaren. Toaletten var tydligen någon annans rum, vilket jag antog var Niall´s. Tårarna byggdes upp i mina ögon när jag inte fick den hemska synen att lämna mina ögon. 

En försiktig knackning hördes utanför dörren innan den öppnades och Niall kika in.

"förlåt" viskade han osäkert innan han skyndade sig fram och drog in mig i sin varma, trygga famn.. 

"Vad säger du, ska vi se film?" skrattade jag när jag lugnat ner mig ,och drog händerna under ögonen för att fånga upp mascaran som runnit.

 Han nickade glatt innan han , med en arm runt mig, började gå ut ur sitt rum tillbaka till vardagsrummet.

 

 

 

 

+

 

 

"Tack för att jag kunde stanna så länge" log jag och drog på mig min stickade mössa.

"Det var bara roligt" skrattade Niall och gick emot mig med öppna armar. Jag la armarna om honom och burrade ner mitt ansikte vid hans bröst, omedveten om att jag faktiskt gjorde det. När Niall skrockade lågt började hans bröstkorg vibrera, vilket fick mig att blygt titta upp på honom. Sekunderna saktade in när jag mötte hans kristall blå ögon. Hans blick var så.. magisk. Det var som om hela min själv var öppen för honom, han såg hela mig. Hans ansikte närmade sig försiktigt mitt i takt med att mitt hjärta började rusa.

När han var någon ynka centimeter i från mig fick jag nog av den spända situationen. Jag ställde mig på tå för att minska den sista centimetern i mellan oss och kände hur hans mjuka läppar snuddade vid mina.

Jag backade rodnandes undan och log innan jag skyndade mig ut igenom dörren. Med nervösa steg skyndade jag mig där ifrån, rädd för att titta tillbaka och se honom äcklad eller arg.

Men jag kunde inte undgå att känna den enorma lycka som började välla upp inom mig, samma lycka som fick mig att vilja studsa en meter högt resten av vägen hem..

 

 

Jag satte mig tröttsamt upp i den obekväma soffan och sträckte på ryggen. Huset var nedsläckt och fick ljuset utanför att kasta läskiga skuggor runt om i rummet. Jag hasade mig upp ur soffan och drog lätt efter andan när kylan spred sig ifrån golvet. Jag tog upp mobilen och såg att klockan konstigt nog bara var runt tio, trots att det var lika mörkt som om den skulle varit tre på morgonen.

Jag tassade bort till Luke´s rum och knackade lätt på dörren då det kom ljus ifrån springorna runt omkring den.

Luke öppnade förvånat dörren och sken upp i ett leende när han fick syn på mig.

"Jag snor din säng" skrattade jag och drog undan det mörkblå täcket.

"Jaha, skulle ändå sova nu" flinade han och stängde ner det han höll på med på datorn. Jag la mig till rätta längst in till väggen medan Luke drog av sig kläderna och släckte lampan. Sängen sjönk ner bakom mig när Luke drog undan täcket för att kunna krypa ner bredvid mig. I vanliga fall hade det kanske känts kontstigt att sova i samma säng som sin bästa vän i bara underkläder och en t-shirt. Lustigt nog var det ingen skumt alls med att känna Lukes nakna ben snudda mitt eget, att känna hans arm runt min midja när vi låg under samma täckte.  Jag blickade tillbaka till förmiddagen när Harry kommit hem och praktiskt taget blivit tagen på bar gärning. Det enda som störde mig var att han sagt "puss" till personen han pratat med, och att jag inte heller får veta vem det är så gör det ju inte hela saken bättre. Men det som gjorde mest ont var det att han svek mig igen.. Han gick bakom min rygg och träffade andra tjejer. Och med tanke på hans reaktion när han såg Gemma vara med mig tydde ju på att något var fel. Jag ryckte förvånat till när en vattendroppe snuddade min hand. Och sedan en till, och några på rad. Det var först då jag insåg att jag faktiskt grät, inte ett hysteriskt gråt, utan en tystare variant medan tårarna sakta rann ner längs mina kinder. När jag knappt fick någon luft av att min näsa täppts igen drog jag skakigt efter andan och märkte hur Luke reagerade. Hans drog mig närmare sig och viskade "är du okej?" . Jag nickade försiktigt medan jag drog händerna över mina kinder för att torka bort de tårar som fanns kvar.  Efter ett par djupa andetag la jag ner huvudet emot den mjuka kudden och lät den få min trötthet att slå emot mig som en våg. Mina tankar skenade iväg och lämnade mig tom på känslor i Luke´s säng, tryggt sovandes i hans varma famn.

 

 

"Så du bestämde dig för att gå upp nu?" skrattade Jai när jag yrvakert klev in i köket. Han satt vid köksbordet med en halvt uppäten macka och ett glas oboy och till det hans morgonruffs. Mitt eget hår ville jag inte ens egna en tanke på just nu. Som vanligt kurrade magen till när jag såg brödlimpan och resten av frukosten stå upp dukad, men mina tvångstankar satte stopp för det hela.

"Jag tar en promenad" sa jag istället snabbt och vände på klacken. I min väska hade jag fått med mig mina svarta träningsbyxor, de liknade mer eller mindre ett par tunnare mysbyxor, och till det tog jag en vanlig grå t-shirt. Jag greppade tag i min iphone, klickade bort de fyra missade samtalen från Harry och pluggade in hörlurarna i öronen. 

Jag klev ner i hallen och hoppade i mina svarta kängor innan jag drog på mig jackan och öppnade dörren ut.

"Var inte ute för länge!" hojtade Jai högt innan jag stängde dörren och playade musiken. "Diamonds" med Rihanna började spelas och fick mig att leendes mima orden hon sjöng. Jag drog jackan tätare omkring mig samtidigt som jag längde på stegen och började gå längs trottoaren.

 

 

 

"Jag är hemma". Hojtade jag  drog fruset av mig skorna och jackan och gick vidare till Luke´s rum.

"Uhm, Marion, du har besök i vardagsrummet.. så att du vet" sa Luke tveksamt när han upptäckt att jag klivit in bakom honom. Mängder av människor flashade förbi i mitt minne men stannade sedan på den person som det antagligen är. 

"då kan han gott vara där, jag ska upp och duscha" fräste jag slutligen och plockade åt mig ett par myskläder innan jag vände mig om.  Just som jag klev ut ur rummet krockade jag med någon och tappade balansen.

Jag landade hyfsat mjukt på Luke´s matta men svor ändå högt när jag träffade golvet.

"Se dig för" muttrade jag surt och tittade upp på den enormt långa personen. Han gröna ögon stirrade djupt in i mina medan han ursäktade sig och sträckte fram ena handen för att hjälpa mig upp. Jag tittade surt på den i någon minut innan jag reste mig upp, borstade av smutsen ifrån min bak och gick vidare mot badrummet..

 

 

Solen lös upp det mörka rummet och fick mig att sakta öppna ögonen. Huvudvärken slog emot mig som en storm och fick mig att äcklat slänga ner huvudet i kudden. Något jag inte skulle gjort då jag fick betydligt kraftigare huvudvärk.

Med en kraftig suck satte jag mig upp, försiktigare den här gången, och försökte inse vart jag faktiskt var. Det var i hur som helst inte min lägenhet, och inte min soffa eller mina kläder jag sov i. Min blick föll på två mörkhåriga kalufser som låg kolapsade på varandra i den andra soffan. Jag log svagt åt synen innan jag försiktigt placerade fötterna på det kalla golvet och kände en rysning gå igenom kroppen. Efter ett par djupa andetag ställde jag mig upp och kände yrseln slå emot mig.

"Fuck.." muttrade jag och höll för huvudet så gott det gick. Min bakfylla vann och fick mig att lägga mig ner i soffan igen, vad var klockan egentligen?

 

Efter ett par tappra försök stod jag i köket och letade desperat efter klockan och efter något som kunde visa vems hus vi var i. Min blick gled längs väggarna innan den fastnade på köksklockan över köksbänkarna.

"Hej..." hostade någon bakom mig, och fick mig att snabbt vrida blicken åt hållet rösten kom ifrån.

Framför mig stod ingen mindre än Niall Horan, topless dessutom.

"Uh, hej" sa jag försiktigt och fastnade med blicken på vattenkranen. Han skrockade lågt bakom mig innan han gick fram till ett av köksskåpen och tog fram något som liknade huvudvärkstabletter.

"Vill du ha?" frågade han trött och la fram en till mig också. Jag nickade tacksamt innan jag öppnade skåpet över vattenkranen och tog fram två glas. Han kom upp vid sidan av mig och fyllde på sitt glas innan han snabbt svepte det hela inklusive tabletten. Jag fnissade svagt åt hans snabba rörelser och drack upp mitt eget vatten, noga med att inte sätta tabletten i halsen.

"Jag går och lägger mig igen, men väck mig om det är något" flinade han svagt och drog in mig en kram. Oväntat spred sig en lätt rodnad över kinderna när jag plaserade mina händer runt hans nakna rygg. Jag log glatt och gav honom en snabb puss på kinden innan jag vände mig om och gick med snabba steg in i vardagsrummet. 

Marion och Harry låg lika dant som förut, förutom att Harry hade tagit mer plats i den trånga soffan.

Jag skakade leendes på huvudet innan jag kröp ner under filten i "min" soffa.  Mina ögon stängdes och lät mörkret täcka min värld. Jag kände hur mitt medvetande sakta började lämna min kropp innan jag föll in i en djup sömn.

 

Jag grymtade sömnigt och öppnade sakta mina ögon när jag kände kylan lämna min kropp. När mina ögon vant sig vid ljuset och fått en lagom skärpa såg jag Marion stå upp med en anklagande blick.

"Du tar upp hela soffan!" gnällde hon surt och gestikulerade vilt med armarna. Bredvid hennes fötter låg täcket jag dragit över oss båda i går kväll när vi stapplat in i mörkret. Niall hade fixat en sovplats åt Hanna innan han själv lagom nykter hade tagit sig upp på sitt rum.

 "Niall och resten är redan i köket, de väntar på oss" muttrade hon surt och vände sig om för att gå när jag drog ner henne i soffan igen.

Hon fnittrade till när jag placerade fjäderlätta pussar över hennes bara axel och satte mig upp. Jag blängde retsamt på henne när hon reste sig och räckte ut tungan. Just som hon började gå mot köket skyndade jag mig i kapp henne för att lyfta upp henne i min famn. Hon skrattade högt medan hon la armarna runt min nacke och gav mig en mjuk puss på kinden.

"Fruko.. vad har vi här?" avbröt sig Niall när vi klev in i köket. Jag log stolt emot honom innan jag släppte ner Marion vid en av stolarna och gick bort för att slå mig ner vid Louis.

"någon som kommer ihåg något från igår?" suckade Eleanors välbekanta stämma när hon klev in i köket.

Jag skakade leendes på huvudet innan jag log emot Marion och sträckte mig efter en av de rostade brödskivorna.

"Måste bara ha det klart för mig, är ni officiellt tillsammans?" frågade Niall förvirrat och tittade i mellan mig och Marion.

"Inte officiellt.. i smyg, typ" skrattade jag och började smöra min macka. Eleanor och Danielle gav ifrån sig små "Aww" innan de fortsatte att prata.

Min mobil vibrerade till i min ficka och gav ifrån sig ett högt plingande ljud. Jag kände en nervös klump bildas i min mage när allas blickar vändes mot mig men försökte att enkelt svälja bort det med ett leende.

"Ska du inte svara?" frågade Louis förvånat när jag ignorerade mitt sms och fortsatte med min macka.

"Nä, säkert Gemma eller mamma" suckade jag och försökte att dölja nervositeten inom mig. Eleanor ryckte leendes på axlarna och vände sig emot Danielle,Marion och Hanna igen för att prata medan Niall fortsatte att möla i sig frukost.

Jag tittade irriterat upp på Louis när han vägrade släppa mig med sin genomborrande blick och mimade ett tyst "Vad?". Han höjde överlägset på ögonbrynen och gav mig en blick, liknande en så kallad "Bitch blick" , innan han tog en tugga av sin smörgås. Förvånat gav jag ifrån mig ett lätt skratt och sökte med blicken över bordet för att se om det fanns något gott pålägg när min blick möttes av Marion. Hon log osäkert innan hon fortsatte att lyssna på Eleanor, men hennes blick gled ändå åt mitt håll med mer än diskreta blickar.

Med en djupt suck tog jag ett stort bett av min smörgås och tänkte tillbaka på gårdagen med ett litet leende.

 

 

Jag stängde surt och besviket igen dörren till Niall´s hus medan jag tittade ner på kläderna jag lånat. Ett par förstora mysbyxor, en t-shirt och ett par stövlar. Harry hade stuckit hem när jag var på toaletten för att träffa Gemma, och av någon konstig anledning inte berättat det för mig. Jag drog jackan tätare omkring mig medan jag lät ljudet av snön´s knastrande och mina andetag vara de ända ljuden som ekade i mina öron. Jag ökade takten och letade desperat efter en hårband att kunna sätta upp mitt toviga hår i. Lyckligtvis nog hittade jag en rosa tofs i ena fickan som jag satte upp mitt hår i en lös bulle med.

 

Jag klev in i huset och huttrade lätt till när värmen slog emot mig. Promernarden hem hade tagit runt tio minuter och det var tydligen tillräckligt för att mina händer skulle frysa till is.  Mitt saliv fastnade i halsen samtidig som jag drog efter andan av chock när jag såg Gemma sitta vid vårt köksbord. Hon avfyrade ett brett leende emot mig, men det ersattes med en förvirrad min när jag inte log tillbaka.

"Ska inte du vara i stan med Harry?" frågade jag förvånat och tog av mig stövlarna och jackan.

"Vart har du fått det ifrån?" skrattade hon och smuttade lätt på sitt te. 

"Harry förklarade för alla att han skulle möta upp dig på stan förut" förklarade jag och gick fram emot den fortfarande varma tekannan. Jag tog ner en kopp ifrån ett av skåpen och fixade en kopp te till mig också.

 

"Så du menar att du inte har umgåtts med Harry någon av gångerna?" frågade jag ännu mer förvirrat och kröp längre upp i soffan. Gemma tittade ledsamt på mig och skakade på huvudet. Jag tittade tomt framför mig och lät tankar korsas uppe i mitt huvud. Vart var han då? Varför fick jag inte veta? Varför ljög han för oss alla? 

Gemma satt tyst bredvid mig med en minst lika förvirrad min och öppnade munnen för att ännu en gång säga något, men blev avbruten av en skrattande röst som kom ifrån hallen.

"Ja, jag lovar. haha, nejdå, vi syns! puss" Jag reste mig ifrån soffan och gav Gemma ett tecken på att hon skulle stanna kvar i soffan, vilket hon gjorde.

"Hey babe" log Harry charmigt när jag visade mig i hallen. Han sparkade av sig sina skor och gick fram emot mig med öppna armar. Jag tittade besviket på honom innan jag började backa ut i vardagsrummet.

"Du, om det är det här med att du är svartsjuk så behöver du inte vara det. Jag har ju sagt att jag träffar min syst... Gemma?" Harry stannade upp i sin mening och stirrade på sin syster. Han kliade sig nervöst i nacken innan han började gå emot oss då jag satte mig ner i soffan.

"Vad gör du här?" fortsatte han försiktigt och tog ännu ett par steg närmare.

"Tydligen så kom jag precis hem ifrån att ha varit på stan med dig" suckade hon och tittade upp på honom. 

Han bet sig lätt i läppen innan hans blick gled över till mig där den stannade. Jag mötte hans gröna ögon som just nu lös av skam och kanske en gnutta rädsla. Jag tittade ner i min te kopp och rörde sakta runt med skeden så att mjölken som samlat sig i bottnen löstes upp och fick teet att få en ljusare nyans.

"Jag kan förklara.." började han vilset och gick ännu närmare. Jag nickade och lät honom sätta sig ner vid ena sidan av soffan medan han fortsatte.

"Jo.. asså, det är gammal kompis till mig.. hon ville träffas och snacka i dag, och jag ville inte göra dig svartsjuk eller orolig.." stammade han patetiskt fram. Visst, han får gärna träffa kompisar och umgås med andra, men han hade väl inte behövt ljuga och umgås med dom bakom min rygg?

"Och alla andra gånger?" fortsatte jag surt och blängde på honom. Han tittade besviket ner i golvet innan han mötte min blick och tänkte fortsätta.

"vet du vad, du behöver inte prata mer, jag sticker" sa jag glatt på ett ironiskt sätt och reste mig snabbt ifrån soffan. Med snabba steg skyndade jag mig upp på mitt rum och rotade fram några nödvändiga saker att ta med sig, som pyjamas, smink och ansiktsprodukter. Med en irriterad suck drog jag min hoodie över huvudet innan jag tog fram min mobil och smsade Luke.

Jag la ner mobilen i högra fickan och puttade upp dörren ifrån mitt rum för att kunna gå ner för trapporna.

"Snälla.. Kan vi inte typ.. prata om det?" bad Harry där han stod i köket och stirrade på mig. Jag stoppade fötterna i mina kängor innan jag fnös och tittade upp på honom.

"Prata om att du träffar folk bakom min rygg, ljuger för både mig, dina bandkamrater och deras tjejer, och dessutom inte berätta för mig vem det är du träffar och hur, menar du?" muttrade jag surt och ryckte åt mig min vinterjacka.

"Vart ska du?" frågade han förvirrat när jag öppnade dörren ut till snö vädret.

"Jag sticker hem till en kompis för ett tag, hälsa resten" fräste jag innan jag smällde igen dörren och började gå ner för gången.

 

En svart bil körde upp vid busshållplatsen jag stod på och vevade ner ena rutan.

"Babe! hoppa in innan du blir dödssjuk" hojtade Luke och avfyrade ett leende. Jag tvingade fram ett liknande tillbaka innan jag gick fram för att öppna dörren och hoppa in i den varma bilen.

"Vad har hänt?" frågade han besvärat och granskade mig från topp till tå.

"Harry.." suckade jag men behövde inte fortsätta. Jag har pratat med Luke varje gång Harry "har träffat Gemma" och berättat för honom om min misstänksamhet och om hans nervösa beteende.

Han nickade ledsamt innan han tryckte ner gaspedalen och började köra bort emot deras lägenhet.

 

"Jai!" tjöt jag glatt när Luke öppnade dörren och hans tvillingbror kom springandes med öppen famn. Han drog in mig i en varm kram och gav mig en lätt kyss på näsan.

"Det var inte igår tjejen" flinade han sedan och backade undan ett steg. Jag skrattade glatt och drog av mig jackan och skorna innan jag klev in i lägenheten.

"Kan du inte berätta allt?" frågade Luke bedjande och drog med mig in i vardagsrummet. Jai nickade instämmande, utan att förstå vad Luke syftade på, och försvann snabbt in i köket.

Jag suckade och muttrade ett "visst" innan jag slog mig ner i deras breda soffa. Jai slog sig ner vid sidan av mig med en popcorn skål och en filt medan jag blängde på honom.

"Det här är ingen långfilm du ska se" skrattade jag när han nyfiket tittade på mig.

"What ever, det är mysigt att lyssna ändå" log han gulligt och tryckte in ännu en näve popcorn i munnen.

"Så, go on" sa Luke när han slog sig ner bredvid mig och la ena armen om mina axlar på ett tröstande sätt.

Jag berättade allt ifrån att vi kom hem ifrån festen till att jag blivit upp hämtad av Luke vid bussen. Båda två satt med halvt öppna munnar och förvirrade ansiktsuttryck.

"Vilket svin!" utbrast plötsligt Jai och fick mig att rycka till av hans höga tonfall.

"Ingen rör min tjej" muttrade Luke och drog in mig i hans famn. Jag log trött emot honom och blundade medan dagens händelser slog emot mig som en chock. Jag lät en ensam tår rinna ner för min kind när jag la mig tillrätta med huvudet i Luke´s knä och blundade..

 

---

 

 

Jag skulle precis sträcka mig efter julmusten när det knackade på ytterdörren, det var först då jag upptäckte att Hanna inte hade kommit. Jag log ursäktande mot sällskapet och reste mig snabbt ifrån bordet innan jag gick ut i hallen och öppnade dörren.

Hanna klev in med ett brett leende på läpparna, i klädd i en svart supersöt klänning.

"Hej heting" flinade jag och drog in henne i en varm kram. Hon kramade glatt tillbaka innan hon tog av sig sina klackskor och hängde av sig sin jacka.

 

 

+

 

 

 

Jag satt i soffan med ett glas vin tillsammans med Hanna, vi hade en full diskusion om varför man hade valt granar av alla jul träd. Fråga mig inte varför, för helt ärligt, jag har ingen aning.

"Hanna, Marion, vi ska gå om en halvtimma" hojtade Harry ifrån den öppna spisen där han satt med pappa.

Vi reste oss upp samtidigt och började gå upp för trappan mot mitt rum.

 

"Kan jag ha den här på festen också?" frågade Hanna osäkert drog händerna längs sin klänning.

"Skojar du? den är ju skit snygg" skrattade jag och la fram min andra klänning på sängen. Jag plockade fram min sminkväska och satte mig framför spegeln medan jag plockade fram vad jag skulle ha. Eftersom jag inte är jätte mycket för smink, så vill jag inte ha för mycket, men samtidigt så är det ju fest.

Jag drog kajal pennan längs ögonkanten och log svagt åt den svarta markeringen. Hanna slog sig ner bredvid mig och började sminka sig själv medan jag fixade till eyelinern. 

 

Vi stod båda två framför spegeln och granskade oss själva. Jag gav locktången till Hanna och puffade lätt till mitt hår innan jag vände mig emot min klänning. Jag klev ur klänningen jag hade på mig och drog lätt på mig den andra innan jag vände mog om och log emot Hanna.

"Redo tjejen?" frågade jag medan jag greppade tag i min kuvertväska.

"Vet du, det är tjejer som du som får andra att känna sig fula" muttrade Hanna på skoj och drog ur platttången ur väggen.

"Och det kommer ur rätt käft tycker du?" flinade jag och öppnade dörren. hon kom upp vid min sida och greppade tag i min arm innan vi gick ner för trapporna.

"Ska jag våga låta er gå ut så här?" skojade pappa när han fick syn på oss. Jag räckte retsamt ut tungan emot honom och sträckte mig efter mina svarta Jeffrey Campbell skor med nitar. Ett par av de skor jag blev helt såld för när jag och pappa gått omkring i affärerna här i London.

Hanna hade ett par liknande skor, fast utan nitar.

Jag drog på mig min jeansjacka och tittade skeptiskt ut mot kylan och snön.

"Oroa dig inte, vi blir körda i en varm taxi" skrattade en mörk röst bakom mig. 

Jag vände mig om i tid för att se Harry komma gåendes ner för trappan i en vit åtsittande t-shirt under en svart kavaj och ett par slitna jeans. Hetar människa och kropp får du allt ta och leta efter.

Jag slet blicken ifrån honom och kände en liten rodnad sprida sig över mina kinder som jag snabbt fick försöka få bort.

En hög tutning från utsidan fick oss alla tre att skynda oss ut och små jogga fram till taxin. Dock var det inte så lätt att små jogga i höga skor utan vi ökade stegen en aning.

 

 

Jag huttrade till så fort vi slagit oss till rätta i den stora taxin, vilket inte var en vanlig taxi. Den var mer lik en limosin än en taxi. 

"Hej tjejer" 

Jag tittade chockat runt i bilen och upptäckte att jag satt mitt emot självaste Eleanor Calder och Danielle Peazer. 

Runt omkring oss satt killarna, Andy och Josh. 

Som om det inte var något märkvärdigt alls hälsade de glatt på oss alla och gav Harry varsin halv kram.

Jag mötte de klarblåa ögonen som jag fallit för så många gånger, och tittade snabbt ner i mitt knä med en lätt rodnad över kinderna.

 

Bilresan tog bara några minuter innan vi stod utanför dörren in till en stor lokal. Musiken dunkade ut ur huset och fick öronen att värka redan nu. Ett gäng med ungdomar kom utstaplandes från festen och såg inte nyktra ut för fem öra, but who cares?

Jag tog tag i Marion´s hand och följde snabbt efter henne fram till dörren.

Värme,svett och sprit slog emot oss så fort vi klev innanför väggarna och fick mig att försiktigt rycka på näsan.

Marion drog med mig bort emot bordet med dricka där Eleanor och Danielle slog sig ner på varsin barstol.

"Så, du måste vara Hanna?" frågade Eleanor gulligt och log. Jag nickade försiktigt och log osäkert emot henne.

"Niall har pratat om dig dagligen, så det är rätt skönt att veta vem du är" förklarade hon skrattandes och vinkade till sig bartendern.

"Vad säger ni, varsin shoot och sedan dans?" fnissade Danielle och gav Marion en snabb kram

Bartendern nickade emot oss och ställde fram fyra stycken små glas med något vattningt innehåll.

Jag tog emot ett glas av Eleanor och svepte hela glaset i en klunk.

"Redo för party tjejer?!" skrattade Eleanor uppspelt och greppade tag i våra händer innan hon drog ut oss på dansgolvet.

 

 

Jag torkade svettet ur pannan och skrattade högt åt Marion som ännu en gång snurrade runt med vickande höfter. Jag härmade hennes rörelser vilket fick henne att fnissa hysteriskt. Eleanor tog tag i mina armar och började köra sin egna dans, vilken jag snabbt hängde på. 

 

Jag satt i den breda soffan bredvid Louis, Liam och Andy och kikade ut över dansgolvet.

Tjejerna hade gått i mellan dansgovlet och baren hela kvällen och stod just nu och dansade hej villt.

Marion hade flera gånger gått ner på huk med gungande höfter i takt med Danielle och såg fruktansvärt sexig ut.

Jag bet mig lätt i läppen och vände blicken emot Louis.

"Du gillar henne, eller hur?" flinade han. Jag nickade sakta och log snett emot honom.

"Vet hon om det?" fortsatte han, och tittade djupt in i mina ögon. När jag inte svarade spärrade han upp ögonen och lät ett lätt flin växa fram på hans läppar.

"Så du menar att ni typ, är tillsammans i smyg?" 

Jag nickade tveksamt innan jag vände blicken emot dansgolvet igen. Den här gången var dock Marion och tjejerna inte ensamma. Tre biffiga killar hade kommit fram och en av dom stod farligt nära min Marion.

"Vad säger du, ska vi bege oss hemåt?" muttrade jag surt och nickade bort emot tjejerna.

Liam och Louis reagerade samtidigt när de såg killarna och reste sig snabbt ifrån soffan.

Jag ställde mig bakom Marion och la armarna om hennes midja. Hon ryckte till och vände sig halvt om för att skina upp i ett onyktert leende.

"Babe" sluddrade hon glatt och la en arm om mig. Jag gav killarna varsin sur blick innan jag la min andra arm runt Hanna och förde dom ut ur lokalen. 

Jag drog med dom den lilla biten fram till taxin innan jag knuffade in dom och lät dom sätta sig i värmen.

Liam och Louis kom strax bakom sig med Eleanor och Danielle, och bakom dom kom Josh,Niall,Zayn och Andy gåendes.

Niall hoppade in och hamnade bredvid Hanna, medan jag satte mig bredvid Marion och såg till så att alla var inne i bilen.

Jag vinkade snabbt till chaffören som började rulla ut ifrån festen och köra raka vägen hem.

 

Jag slog upp ögonen och kände ett brett leende växa fram på mina läppar.

Julafton, en av de dagar på året som jag avskyr och älskar på samma gång. En av de dagar man inser att tiden har flugit förbi och att det snart är ett nytt år igen, men samtidigt då man är lycklig och får umgås med de man älskar. Pappa har bjudit över några släktingar och lika så Anne, själv hade jag ringt Hanna och bett henne komma över till oss, vilket hon gladligen hade tackat ja till. Senare i kväll skulle även vi "ungdomar" , som pappa kallade oss, ut och fira att det var jul.

Jag tog upp min mobil från golvet och skrattade lätt åt de åtta smsen som hade trillat in i min inkorg.

 

Jag svarade snabbt med en "god jul hälsning" till var och en innan jag hasade mig upp ur sängen och gick fram emot min garderob. Steg i trappan avslöjade att någon var påväg upp samtidigt som en röst löd :

"Jag hämtar henne!". Harry´s hesa och fram för allt sexiga röst gick det inte att ta fel på, men strunt samma. Jag skyndade mig med att leta fram något att ha på mig då jag inte ville stå i endast underkläder framför honom, men tydligen för sent. 

Just som jag fått tag i en av mina linnen och börjat dra det över huvudet öppnas dörren innan den stängs igen. Ett par händer läggs om min midja bakifrån när jag lyckats få ner linnet så att den täckte rumpan. Jag gav ifrån mig ett högt tjut och vände mig chockat om.  Harry stod med ett brett leende och lutade sig in för att sno en snabb kyss. Jag skrattade lättat ut innan jag ryckte åt mig ett par tunna tights och hoppade i dom.

Jag ryckte åt mig min hoodie som låg på skrivbordet innan jag öppnade dörren och klev ut ur rummet. Jag tog på mig hoodien och la min arm kring Harry´s midja innan vi tillsammans gick ner för trappan.

Strax innan vi klev in i vardagsrummet släppte jag armen om Harry med en besviken min och gick och satte mig emellan pappa och Gemma, som för övrigt kom hit i går kväll. 

 

 

Efter en stunds mysande i soffan och några få paket blivit utdelade gick pappa och Anne ut i köket för att började fixa det sista inför julbordet i kväll, Gemma satt kvar i vardagsrummet med något julprogram rullandes.

Jag joggade snabbt upp för trappan innan jag letade fram den lilla present jag köpt till Harry, en guldfärgad klocka, som enligt mannen i affären var en av de nyaste och dyraste som kommit ut. Dock hade jag ju inte betalat den själv, jag hade lånat pengar av pappa för att köpa presenter den senaste månaden och lagt undan en del av pengarna så att det skulle räcka. Jag gömde det lilla paketet bakom ryggen och vände mig snabbt om när dörren gled upp och Harry kom i rummet. Lika så hade han en påse hängandes över ena armen. Han gick leendes fram emt och mig drog med mig ner på sängen. Jag skrattade lätt åt honom innan jag satte mig upp med benen korsade och paketet vid sidan av mig. 

Harry räckte fram ett inslaget paket betående av tomtenissar som julade omkring. Jag tog glatt emot det och rev försiktigt av pappret innan jag öppnade den svarta asken.

Ett silvrigt halsband låg i en slinga och omringade det lilla silvriga hjärtat som låg i mitten.

"Oh gosh" skrattade jag lyckligt och lyfte försiktigt upp den tunna kedjan.

"Hjälper du mig?" frågade jag och höll halsbandet runt min hals. Jag höll undan mitt hår medan Harry enkelt knäppte på halsbandet så att det hamnade perfekt över springan i mellan mina bröst. Jag höll försiktigt i hjärtat med mitt pekfinger och min tumme medan jag gav Harry sitt paket.

"skojar du med mig?!" utbrast han när han höll upp klockan och granskade den.

"Japp" flinade jag ironiskt och log åt hans söta reaktion.

"Den här är ju typ.. svindyr" muttrade han och blängde på mig innan han tilla "Jag köpte ju bara det där" ocn nickade emot mitt haslband.

"Du, det här.." sa jag allvarligt och visade upp hjärtat ".. betyder mer än något för mig, så våga inte säga "bara det där"" innan jag hotade honom med mitt pekfinger. Han flinade lätt och la försiktigt tillbaka klockan i paketet innan han la det i fönsterkanten bredvid min säng.

"kom hit" suckade han och lutade sig emot väggen med utsträckta armar. Jag hoppade snabbt upp ur sängen och gick fram emot dörren innnan jag öppnade den.

"Jag och Harry ser en film här uppe" innan jag stängde den och tog tag i min laptop. Harry klappade på platsen i mellan sina ben när jag hoppade upp i sängen. Jag gjorde som han sa och kände hur han la sina armar runt min midja. Jag log glatt och gick in på mappen med alla filmer jag hade på datorn.

"Vad sägs som.. Love Actually, nu när det är jul?" flinade jag och klickade fram filmen. Harry nickade emot min nacke och plaserade några lätta kyssar emot min axel innan han lutade sig bak mot väggen.

 

 

 

 

+

 

 

 

Jag drog händerna längs det svarta klänningen och rättade till den ljusrosa rosetten. Jag hade köpt två klänningar, en för utgången i kväll och en för "hemma firandet". Min festklänning var ju inte så lämplig här hemma med dess korta längd och söthet. Själv var jag helt förälskad i den stora , också rosa, rosetten som prydde halva klänningen och skiljde den mönstrade överdelen från det svarta siden tyg som användes som tjol.  Med en suck gick jag ner för trappan och klistrade på ett brett leende. Pappa stod i hallen och hälsade på alla vuxna som anledde, några av dom hade jag aldrig sätt förut, något jag inte trivdes med.

Jag gick snabbt emot gruppen av folk och presenterade mig för var ocn en innan jag fann pappa och farmor och farfar kramandes.

"min stora tös" snyftade farmor lyckligt och drog in mig i en saknad farmor-kram. Eftersom min farmor och farfar nu mera bor i Sverige träffar jag inte på dom lika ofta, vilket är en sorg för oss alla. 

Jag kramade glatt om farfar innan jag backade ur klungan av folk och gick vidare in i vardagsrummet.

Gemma och Harry satt i soffan med varsitt glas glögg i handen , annars var det tomt.

Jag gick leendes in i rummet och log mot de båda. Harry´s blick brände över min kropp medan han nickade åt något Gemma just sagt. Jag skrattade lätt och slog mig ner i en av fåtöljerna som stod bredid soffan de satt i och sträckte mig efter ett glas med glögg.

"Förlåt om jag frågar, men är det något i mellan er?" slängde Gemma ur sig i en halvt tyst viskning och växlade blicken i mellan mig och Harry. Frågan kom så oväntat och fick mig att sätta dricken i halsen vilket fick mig att hosta några gånger.

"Uh, asså.." muttrade Harry fram med en lätt rosa nyans över sina kinder.

"ni behöver inte säga mer, jag tar det som ett ja" skrattade hon leendes och svepte med blicken över oss ett fåtal gången.

"vad?" flinade jag nervöst när hon för sjunde gången vände blicken till mig.

"Ni är ju söta tillsammans" log hon uppskattande vilket fick mig och Harry att skratta.  

"Middag ungar!" fnissade Anne och försvann snabbt ut bakom öppningen till köket där hon nyss vistas.

Harry suckade irriterat innan han reste sig från soffan och började gå ut till köket.

"Sköter han sig då?" frågade Gemma nyfiket när Harry svängt runt hörnet.

"Jadå" log jag drömmandes, men fick skjuta bort allt som hade med Harry att göra när jag insåg att alla där inne redan slagit sig ner vid det stora bordet.

Jag andades in den ljuva doften av julmaten innan jag drog ut en av stolarna och satte mig ner bredvid Gemma..

 

 

Jag slog upp ögonen och kände ett brett leende växa fram på mina läppar.

Julafton, en av de dagar på året som jag avskyr och älskar på samma gång. En av de dagar man inser att tiden har flugit förbi och att det snart är ett nytt år igen, men samtidigt då man är lycklig och får umgås med de man älskar. Pappa har bjudit över några släktingar och lika så Anne, själv hade jag ringt Hanna och bett henne komma över till oss, vilket hon gladligen hade tackat ja till. Senare i kväll skulle även vi "ungdomar" , som pappa kallade oss, ut och fira att det var jul.

Jag tog upp min mobil från golvet och skrattade lätt åt de åtta smsen som hade trillat in i min inkorg.

 

Jag svarade snabbt med en "god jul hälsning" till var och en innan jag hasade mig upp ur sängen och gick fram emot min garderob. Steg i trappan avslöjade att någon var påväg upp samtidigt som en röst löd :

"Jag hämtar henne!". Harry´s hesa och fram för allt sexiga röst gick det inte att ta fel på, men strunt samma. Jag skyndade mig med att leta fram något att ha på mig då jag inte ville stå i endast underkläder framför honom, men tydligen för sent. 

Just som jag fått tag i en av mina linnen och börjat dra det över huvudet öppnas dörren innan den stängs igen. Ett par händer läggs om min midja bakifrån när jag lyckats få ner linnet så att den täckte rumpan. Jag gav ifrån mig ett högt tjut och vände mig chockat om.  Harry stod med ett brett leende och lutade sig in för att sno en snabb kyss. Jag skrattade lättat ut innan jag ryckte åt mig ett par tunna tights och hoppade i dom.

Jag ryckte åt mig min hoodie som låg på skrivbordet innan jag öppnade dörren och klev ut ur rummet. Jag tog på mig hoodien och la min arm kring Harry´s midja innan vi tillsammans gick ner för trappan.

Strax innan vi klev in i vardagsrummet släppte jag armen om Harry med en besviken min och gick och satte mig emellan pappa och Gemma, som för övrigt kom hit i går kväll. 

 

 

Efter en stunds mysande i soffan och några få paket blivit utdelade gick pappa och Anne ut i köket för att började fixa det sista inför julbordet i kväll, Gemma satt kvar i vardagsrummet med något julprogram rullandes.

Jag joggade snabbt upp för trappan innan jag letade fram den lilla present jag köpt till Harry, en guldfärgad klocka, som enligt mannen i affären var en av de nyaste och dyraste som kommit ut. Dock hade jag ju inte betalat den själv, jag hade lånat pengar av pappa för att köpa presenter den senaste månaden och lagt undan en del av pengarna så att det skulle räcka. Jag gömde det lilla paketet bakom ryggen och vände mig snabbt om när dörren gled upp och Harry kom i rummet. Lika så hade han en påse hängandes över ena armen. Han gick leendes fram emt och mig drog med mig ner på sängen. Jag skrattade lätt åt honom innan jag satte mig upp med benen korsade och paketet vid sidan av mig. 

Harry räckte fram ett inslaget paket betående av tomtenissar som julade omkring. Jag tog glatt emot det och rev försiktigt av pappret innan jag öppnade den svarta asken.

Ett silvrigt halsband låg i en slinga och omringade det lilla silvriga hjärtat som låg i mitten.

"Oh gosh" skrattade jag lyckligt och lyfte försiktigt upp den tunna kedjan.

"Hjälper du mig?" frågade jag och höll halsbandet runt min hals. Jag höll undan mitt hår medan Harry enkelt knäppte på halsbandet så att det hamnade perfekt över springan i mellan mina bröst. Jag höll försiktigt i hjärtat med mitt pekfinger och min tumme medan jag gav Harry sitt paket.

"skojar du med mig?!" utbrast han när han höll upp klockan och granskade den.

"Japp" flinade jag ironiskt och log åt hans söta reaktion.

"Den här är ju typ.. svindyr" muttrade han och blängde på mig innan han tilla "Jag köpte ju bara det där" ocn nickade emot mitt haslband.

"Du, det här.." sa jag allvarligt och visade upp hjärtat ".. betyder mer än något för mig, så våga inte säga "bara det där"" innan jag hotade honom med mitt pekfinger. Han flinade lätt och la försiktigt tillbaka klockan i paketet innan han la det i fönsterkanten bredvid min säng.

"kom hit" suckade han och lutade sig emot väggen med utsträckta armar. Jag hoppade snabbt upp ur sängen och gick fram emot dörren innnan jag öppnade den.

"Jag och Harry ser en film här uppe" innan jag stängde den och tog tag i min laptop. Harry klappade på platsen i mellan sina ben när jag hoppade upp i sängen. Jag gjorde som han sa och kände hur han la sina armar runt min midja. Jag log glatt och gick in på mappen med alla filmer jag hade på datorn.

"Vad sägs som.. Love Actually, nu när det är jul?" flinade jag och klickade fram filmen. Harry nickade emot min nacke och plaserade några lätta kyssar emot min axel innan han lutade sig bak mot väggen.

 

 

 

 

+

 

 

 

Jag drog ner klänningen en aning då den hela tiden envisades med att sluta strax nedanför rumpan. Med en suck gick jag ner för trappan och klistrade på ett brett leende. Pappa stod i hallen och hälsade på alla vuxna som anledde, några av dom hade jag aldrig sätt förut, något jag inte trivdes med.

Jag gick snabbt emot gruppen av folk och presenterade mig för var ocn en innan jag fann pappa och farmor och farfar kramandes.

"min stora tös" snyftade farmor lyckligt och drog in mig i en saknad farmor-kram. Eftersom min farmor och farfar nu mera bor i Sverige träffar jag inte på dom lika ofta, vilket är en sorg för oss alla. 

Jag kramade glatt om farfar innan jag backade ur klungan av folk och gick vidare in i vardagsrummet.

Gemma och Harry satt i soffan med varsitt glas glögg i handen , annars var det tomt.

Jag gick leendes in i rummet och log mot de båda. Harry´s blick brände över min kropp medan han nickade åt något Gemma just sagt. Jag skrattade lätt och slog mig ner i en av fåtöljerna som stod bredid soffan de satt i och sträckte mig efter ett glas med glögg.

"Förlåt om jag frågar, men är det något i mellan er?" slängde Gemma ur sig i en halvt tyst viskning och växlade blicken i mellan mig och Harry. Frågan kom så oväntat och fick mig att sätta dricken i halsen vilket fick mig att hosta några gånger.

"Uh, asså.." muttrade Harry fram med en lätt rosa nyans över sina kinder.

"ni behöver inte säga mer, jag tar det som ett ja" skrattade hon leendes och svepte med blicken över oss ett fåtal gången.

"vad?" flinade jag nervöst när hon för sjunde gången vände blicken till mig.

"Ni är ju söta tillsammans" log hon uppskattande vilket fick mig och Harry att skratta.  

"Middag ungar!" fnissade Anne och försvann snabbt ut bakom öppningen till köket där hon nyss vistas.

Harry suckade irriterat innan han reste sig från soffan och började gå ut till köket.

"Sköter han sig då?" frågade Gemma nyfiket när Harry svängt runt hörnet.

"Jadå" log jag drömmandes, men fick skjuta bort allt som hade med Harry att göra när jag insåg att alla där inne redan slagit sig ner vid det stora bordet.

Jag andades in den ljuva doften av julmaten innan jag drog ut en av stolarna och satte mig ner bredvid Gemma..

 

 

Jag rusade nervöst fram till spegeln med mascara borsten i högsta hugg och håret uppsatt i en bulle efter duschen jag precis klev ut i från.  Mascara borsten gled lätt emot mina ögonfransar och fick dom att se svartare och längre ut. Jag log nöjt åt min spegelbild och slängde iväg handduken på sängen medan jag gick fram emot min garderob.

Jag drog på mig ett par svarta underkläder och drog på mig min svarta midjekjol tillsammans med en röd stickad tröja. Mitt hår som hade torkat hyfsat fick hänga löst över min rygg medan jag tog i lite mousse och puffade upp det.

 

En hög knackning ekade igenom huset och fick mig att resa mig ifrån sängen. Jag gick på halvt skakiga ben ut till dörren och möttes av Marion´s strålande leende.

"redo snygging?" skrattade hon och av mig en lätt puss på kinden. Jag skakade förtvivlat på huvudet och släppte ut ett svagt fniss när jag drog på mig skorna.  Jag drog på mig min svarta skin jacka och tog tag i Marion´s hand innan vi lämnade lägenheten.

Harry och Niall stod nedanför lägenheten och pratade tyst med varandra. Snön fick hela området att lysa mysigt vitt men lät det ändå vara lätt att gå omkring.

"Redo killar?" skrattade Marion och krokade sin arm med Harry. Jag gick strax bakom och sneglade lätt på Niall, han tittade upp mot mig och log med en lätt rosa nyans över kinderna innan han krokade fast sin arm i min.

 

Mina fötter började så småningom värka när vi gick längs trottoaren i mörkret, själv hade jag ju inte en susning om vilken restaurang vi skulle till.

"Framme!" sa Harry nöjt och nickade in mot en rätt undan gömd restaurang som låg i början av ett köpcenter. 

Vi klev in i värmen och såg oss omkring i den halvt nedsläckta salongen. En bit bort stod ett uppdukat bord med några levande ljus runt omkring sig som kastade romantiska skuggor över det hela.

"Jag och Harry bokade restaurangen förut" sa Niall glatt och drog fram mig emot bordet. 

Vi slog oss ner och beställde maten och drycken vi skulle ha innan jag kikade runt och funderade på vad stora tomma ytan skulle vara till.

 

"Det var såå gott" suckade Marion lyckligt när hon åt upp den sista biten av sin kyckling. Jag nickade instämmande och drack av min coola när Niall reste sig upp och gick iväg. Både jag och Marion vände blicken bakåt och såg hur han pratade med vad jag antog var chefen av hela stället.

Det dröjde inte länge innan han kom gåendes tillbaka med ett nervöst leende på läpparna och ställde sig bredvid min stol.

"får jag lov?" frågade han försiktigt och sträckte fram sin högra hand. Jag nickade leendes och reste mig upp på halvt darriga ben. 

Han drog ut mig på dansgolvet samtidigt som "Can you feel the love tonight" ljöd igenom restaurangen. Jag tittade chockat bort mot Marion som satt med ett leende på läpparna och gjorde ett "tummen upp" tecken mot mitt håll.

 

 (lyssna medan ni läser, ert val)

Jag tittade leendes upp emot Niall när han la sina starka armar runt min midja för att dra in mig i en mysig omfamning. Han log gulligt emot mig och började försiktigt gunga från sida till sida runt på den öppna ytan. Jag placerade mina armar runt hans nacke och såg på när han mimade texten till låten. Jag njöt av synen och vilade min panna emot hans bröst med synen av Niall fastklistrad på min näthinna. En av de vackraste synerna jag någonsin sätt och kommer att få se, något jag alltid ska komma ihåg.

Under tiden vi stod tätt och dansade glömde jag att Harry och Marion var kvar i rummet, jag glömde att vi var i en restaurang. Allt som fanns i mina tankar var mig och Niall, fast först och främst Niall. 

Jag fnissade svagt åt mina egna tankar och kände hur Niall´s bröstkorg hoppade till av hans irländska skratt.

 

(Stäng av musiken om ni vill)

"Tack" mumlade jag tyst och vände mig om för att gå tillbaka mot bordet. Marion log stort emot mig och sedan mot Niall innan hon besviket vände blicken emot Harry. Han satt nedsjunken i sin stol med mobilen i högsta hugg och trummade frenetiskt med tummarna över skärmen. Jag vände försiktigt bak blicken mot Niall som stod en halvmeter bakom mig med ett enormt leende på läpparna, så som jag kände mig på ett ungefär.

 

 

~it´sanelephanthere~

 

Jag gick frustrerat in i vårt hus med Harry hack i hälarna. I vanliga fall hade han gett mig en extra kram eller kyss nu när våra föräldrar sov, men i stället gick han förbi mig in i köket med mobilen upptryckt i ansiktet. Jag drog av mig ytterkläderna och smög upp på rummet för att så tyst som möjligt stänga dörren efter mig. Jag gav ifrån mig en djup suck av lättnad när jag såg att rummet inte var så stökigt som jag hade föreställt mig, det var endast några kläder i sängen.. och på golvet..

Jag drog av mig den svarta klänningen jag burit under kvällen och tog snabbt av nylonstrumpbyxorna. Allt utbyttes mot mina mörkgråa mysbyxor och min vita t-shirt med tryck på. Mitt hår fick sitta i en lös boll uppe på huvudet medan jag drog på mig raggstrumporna och begav mig ner för trapporna igen.

Harry satt vid köksbordet med ett par mackor framför sig, tack och lov låg hans mobil på laddning vid kaffebryggaren, så den här gången la han trots allt märke till mig. 

När jag inte besvarade hans leende fick han en lätt rynka i pannan och reste sig förvånat ifrån bordet.

"Något på tok?" frågade han försiktigt och närmade sig mig med armarna utsträckta. Jag skakade bestämt på huvudet och flydde undan ur hans famn genom att ta klementinen jag skalat och sätta mig vid bordet.

Jag kände Harry´s blick bränna i ryggen men försökte att inte bry mig utan, utan var noga med att få bort så mycket vitt som möjligt ifrån min frukt. Han skulle precis öppna sin mun för att säga något när hans mobil vibrerade till. Jag tittade surt bort emot den och vände sedan argt blicken till min frukt igen, som mer eller mindre såg dissekerad ut vid det här laget.

"Marion, är du svartsjuk?" flinade Harry och lutade sig framåt där han stod bakom min stol med armarna runt mina axlar. Jag tittade surt upp mot honom och sedan bort mot hans telefon innan jag återgick tilll min stackars klementin. Han suckade och gick bort mot sin mobil och började med ett leende skriva in något innan han låste den och la undan den.

"Om du nu vill veta, så är det min syster jag skriver med" flinade han innan han började gå emot dörren.

"Säkert?" frågade jag försiktigt och ville nästan spy över hur fånig jag lät. Han vände sig om med ett leende och nickade innan han började gå emot mig ingen.

Jag reste mig ifrån stolen, slängde den mosade klementinen och gick in i hans trygga famn. Han tog tag i min hand och drog med mig bort och upp för trappan innan vi stannade utanför min dörr.

Jag skulle precis kyssa honom godnatt när han tyst puttade upp dörren och klev in.

"Och vad hade du tänkt säga när våra föräldrar hittar dig i min säng i morgon?" skrattade jag tyst och såg på hur han gick emot sängen.

"Jag sätter alarm på din mobil och smyger över i natt" viskade han och bad mig stänga dörren. Medan jag satte min telefon på alarm hoppade Harry ur sina kläder innan han la sig ner i min säng med en suck. 

Bara synen av honom i kalsonger fick mig att bli vimsig, lyckligt vis nog han jag vända blicken emot garderoben innan jag hade sagt eller gjort något jag senare hade fått ångra.

Jag klev lätt ur mina mysbyxor och skyndade mig med att få på pyjamas shortsen innan jag ställde mig med ryggen mot Harry, drog av mig tröjan och ersatte den med min andra.

När jag vände mig om igen hade jag lyckats få av mig BH:n och slängt in den någonstans i min stökiga garderob.

Harry lyfte på täcket åt mig och lät mig krypa ner vid hans sida innan han la sina muskulösa armar runt min kropp och drog mig intill honom. Han pressade sina läppar emot min axel och mumlade fram ett : "Jag älskar dig".

"Och jag dig" log jag och vände mig om i hans famn.

Med en sista kyss på läpparna stängde jag mina ögon och lät lyckan och alla känslor ta över min kropp..

 

6 kommentarer till nästa? ;)

 

 

 

 

 

Jag stod på flygplatsen tillsammans med Anne,pappa och Gemma och väntade på Harry. Dock var vi inte ensamma då hela flygplatsen var överfylld av ungdomar som otåligt väntade på att deras favorit killar skulle anlända. 

Just som jag för sjuttioelvte gången skulle vända mig till Gemma för att fråga när planet skulle anlända så ekade skriken i flygplatsen till en nivå som jag trodde var omöjlig att uppnå. Mina händer flög upp för att försöka skydda mina stackars öron så gott som möjligt medan jag på tå försökte spana efter något tecken på killarna.

Ett par dörrar öppnades och fick de irriterande skriken att öka ännu mer, vilket var det värsta jag har varit med om.

"HARRY MARRY ME!"

"I LOVE YOUR ASS LOUIS!"

Skriken blandades med gråt och meningar, vissa mer trevliga än andra. Gemma greppade tag i min hand och vinkade hej villt åt det hållet killarna kom ifrån och det dröjde inte länge innan Paul kom fram till oss. Han ledde oss ut ur antré hallen och vidare in i en avdelning av flygplatsen jag aldrig varit på tidigare.

Han kramade om oss alla, vilket var lite nervöst då jag aldrig träffat honom förut. Dörren till rummet öppnades och ett par livvakter kom in gåendes med killarna i mitten.

"Harry!" tjöt Gemma och sprang fram till sin bror som fångade upp henne i sin famn. Killarnas föräldrar och syskon kom strax därpå och kramade om deras söner och bröder i varma kramar.

Själv stod jag där bredvid pappa och kände mig som en idiot, jag tror att han kände lika dant.

Jag skulle vända mig mot honom när jag såg att han försvunnit bort för att prata med Niall´s mamma och bror. Just som jag tänkte fiska upp min mobil ur fickan för att inte se helt retarded ut kände jag en varm andedräkt fläkta i nacken, vilket fick mig att snabbt vända mig om. Harry stod bakom mig och log ett brett leende samtidigt som han höll armarna utsträckta. Jag klev glatt in i hans famn och kända den bekanta "Harry-doften" slå emot mig som en våg. 

"Vi går bakvägen ut till bilen så länge" hojtade Harry till Anne och drog med mig genom en okänd svart dörr.

 

Så fort dörren bakom oss hade stängs ordentligt öppnade han nästa dörr som ledde ut till en avskild del av flygplatsen. När mina ögon vant sig vid det skarpa ljuset insåg jag att det stod sex stycken svarta bilar parkerade, som av någon anledning var olåsta.

Harry greppade tag i min handled och drog mig snabbt bort mot bilarna innan han öppnade en av dom och hoppade in i baksätet.

Han stängde dörren bakom mig och drog sedan in mig i sin famn för en lång underbar Harry kram.

"Jag har saknat dig.." mumlade han mot mitt hals och pussade mig försiktigt. Jag kikade upp på honom och lutade mig in för att få en snabb puss, men hann inte så långt innan dörren till bilen for upp. Gemma kikade leendes in i bilen och hoppade in när hon såg mig och Harry sitta mitt emot varandra i varsitt säte.

Jag log snabbt mot Gemma och vände sedan blicken mot Harry. Han flinade retsamt och bet sig lätt i läppen medan han lät sin blick glida över mig. Mina ögon blev nog komiskt stora och mina kinder komiskt röda när jag vände blicken mot fönstret för att fästa blicken på något annat. Jag ville inte drunkna i hans ögon här i bilen, och den risken var stor..

 

 

Jag skrattade lätt åt Marion´s röda kinder när hon stirrade ut igenom fönstret och såg ut att försvinna bort i sina egna tankar. 

"Kan inte du,jag, Niall och Hanna gå ut i morgon?" frågade jag efter en stunds fundering. Hon tittade förvirrat upp emot mig och slängde ur sig ett "gå ut?".

"Äta på något mysigt ställe och kanske se en film?" 

 "Visst, låter bra" log hon och tog upp sin mobil ur sin jackficka.  Hon drog några gånger över skärmen med sin tumme innan ett brett leende visades på hennes läppar.

"hon ser mer än enormt mycket fram emot det" skrattade hon och skrev in något tillbaka.

Jag nickade glatt och skrev in ett snabbt meddelande till Niall.

 

To Nialler x : "Du,jag,Marion och Hanna ska ut i morgon, bara en förvarning ;) x"

From Nialler x : " Oh.. när? Ser fram emot det!! x"

 

Ett skratt for ur min mun när jag såg lilla Niall nervöst springa omkring och göra i ordning sig en dag i förväg. 

Innan jag visste ordet av det var vi hemma och hela familjen försvann in. Carl bar min väska medan mamma och Gemma gick en bit framför för att planera hur de skulle fira att jag kommit hem. 

Marion gick någon meter framför mig med blicken djupt fokuserad på mobilen och sin handväska hängandes över högra axeln.

"Fryser du inte?" skrattade jag och nickade ner mot hennes bara ben som endast bar ett par strumpbyxor och en kort midjekjol.

"Nja, lite kanske" flinade hon och slog bak blicken emot mig.

 

 

+

 

 

 

"Harry! vi sticker till affären och handlar, jag tror vi blir hemma igen om en timma" ropade mamma och drog på sig ytterkläderna. Carl skyndade sig ut i hallen och hoppade i sina kängor innan han drog på sig sin vinterjacka och tog mammas hand i sin.

Gemma kom gåendes från vardagsrummet med ett bekymrat ansiktsuttryck.

"Jag kan inte stanna. Det har tydligen gått någon vattenläcka i lägenheten så jag måste hem och titta till den" muttrade hon surt och ryckte åt sig sin röda stickade mössa. Hon gav ifrån sig ett smått grinigt leende och kramade om oss alla innan hon försvann ut genom dörren.

"Okey.. vi syns senare!" sa mamma snabbt och gick ut på den snöklädda trappen med Carl hack i häl.

Dörren stängdes i samband med att dörren på övervåningen öppnades. Marion kom ut i ett par tights och en hoodie och hade fullt upp med att sätta upp sitt hår i en knut på huvudet. Jag lutade mig mot dörrkarmen och tog in hela hennes skönhet där hon stod med tungan ut och fokuserade sin blick uppåt för att försöka se sitt hår.

När hon slutligen lyckades tog hon några glada skutt ner för trappan, gjorde en piruett och slutade upp framför mig.

"Jag ska ut" sa hon snabbt och letade fram sina termobyxor i högen med vinterkläder. Hon hoppade smidigt i dom och sträckte sig efter sin svarta jacka innan hon räckte ut tungan mot mig.

"Jag känner mig som en uppstoppad tomat" flinade hon när hon klev i skorna och drog mössan över huvudet.

"en jätte söt uppstoppad tomat" påpekade jag och klev själv i mina skor. Mina jeans fick räcka som termobyxor för en dag.

 

 

Marion föll utmattad ner i snön och stirrade upp mot himlen som nu hade blivit ordentligt mörk.

"Det är så vackert" suckade hon lyckligt och vred på huvudet en aning så att hon mötte min blick. 

Jag nickade och lutade mig ner över henne samtidigt som jag sträckte ut en hand. Hon tog den leendes medan en lätt rodnad spred sig över hennes kinder. Vi stod några centimeter ifrån varandra och stirrade djupt in i varandras ögon. Jag tog de sista centimetrarna som var kvar och lät mina läppar sakta finna hennes. Till en början stod vi bara still och lät våra läppar vila mot varandra innan det började rycka i hennes mungipor. 

Jag började försiktigt röra på mina frusna läppar och log svagt när jag kände hur hon svarade igenom att lätt massera mina läppar med hennes.

"vi borde gå in" suckade jag och backade lätt undan ifrån henne. Hon nickade medan hon bet sig i läppen och lät blicken oroligt flyga omkring över tomten.

 

Det är helt sjukt hur en viss person kan få ditt hjärta att rusa..

 

 

 

 

 

"Redo för ännu en dag?" skrattade Louis när jag grimaserade av Pauls konstanta telefonsamtal.

"så redo jag kan bli" flinade jag och svängde lätt med lockarna.

"Du skulle ha hört Niall i går" sa han i en tystare ton och sneglade leendes mot den blonde irländaren. Jag gav honom en frågande min och fick som svar :

"Han pratade bara om Hanna, och då menar jag verkligen konstant, hela tiden" flinade han och vickade finurligt på ögonbrynen.

"pratat om henne på som på ett bra sätt?" skrattade jag.

"Allt från hur len hennes röst är till hur vacker hon är" 

"Aw, har vår lilla Nialler äntligen hittat sin prinsessa?" flinade jag retsamt och vilket fick Louis att skratta.

"Killar! det blev tydligen ändrade planer idag, så vi ska på en photoshoot istället" meddelade Paul innan han svängde bilen och fortsatte åt motsatta hållet.

 

"Hur går det med dig och Marion då?" frågade Louis, fast denna gång i en viskning. Han var den enda i bandet som visste om att jag hade känslor för henne. Dock skulle jag berätta för de andra snart, det känns inte så schyst att berätta för en och inte resten.

 

Jag log bara som svar på hans fråga vilket fick honom att höja på ögonbrynen av förvåning. 

"Vadå har det hänt något?" viskade han uppspelt och lutade sig en bit fram.

"kan man väl säga.." flinade jag retsamt och vände uppmärksamheten utåt och upptäckte att vi var framme.

"Meh, du kan inte bara säga så" sa Louis trumpet och putade med underläppen när jag påpekade att vi var framme. 

"Du får reda på det senare" skrattade jag och öppnade bildörren. Höga skrik fick mig att diskret knipa ihop ögonen och hålla händerna smått för öronen.

När vi passerade förbi grindarna som skiljde oss ifrån fansen blev skriken högre medan meningar, vissa trevligare än andra, ropades till oss i hopp om att bli svarade. Jag gav några av fansen som stod längst fram varsin "high five".

 

 

När vi kom in i den stora byggnaden dämpades skriken utanför vilket var en lättnad för oss alla fem.

Även om jag älskar våra fans och har vant mig vid allt skrik så gör det ändå rätt ont i öronen när man gång på gång hör skrik.

 

"Den här vägen" sa en man klädd i en svart kostym och ledde oss in i ett rum där vår stylist Lou satt tillsammans med ett gäng andra kvinnor.

"Killar!" log en av tjejerna stort och visade att Louis skulle följa med henne bort för att styla sitt hår. Själv blev jag genast visad till sminket där jag skulle bli i ordning fixad. Harry,Zayn och Liam fick följa med Lou bort till kläderna för att välja ut snygga outfits till dagens photoshoot.

 

Ca fyra timmar senare satt vi i bilen på väg hem igen med trötta leenden på våra läppar. Trots att klockan bara var runt 5 så var jag super trött och hade inga andra planer för dagen förutom att slappa och ta det lugnt.

"Jag tror det kommer bli rätt tomt i huset i kväll" muttrade Harry plötsligt och tittade upp från sitt knä.

"Hanna flyttar ut" förklarade han snabbt när han fick allas blickar vända mot sig. Jag kände en liten orolig bubbla växa inom mig när han precis yttrat orden. Han vände blicken mot mig och flinade svagt innan han fortsatte "fast endast en lite bit ifrån".

Jag försökte att ignorera killarnas nyfikna och retsamma blickar resten av bilresan, vilket jag lyckades rätt bra med då de slutade stirra efter ett tag.

 

Paul släppte av oss en och en varav jag och Zayn kom först. Jag vinkade glatt åt den svarta bilen som åkte vidare och började gå in mot villa området. 

Det var några få meter kvar till min infart när min mobil vibrerade. Jag stannade irriterat upp och drog upp telefonen ur fickan med en suck och läste smset han skickat.

 

 

Jag gick med ett leende in i vårt vita hus och hojtade ett "Jag är hemma!" innan jag gick vidare till köket. Kylskåpet lockade till sig min uppmärksamhet och fick mig att så tyst som möjligt få upp det.

Jag skulle precis sträcka mig efter pålägg till en macka när mamma klev in bakom mig och harklade sig.

"Du måste inte äta nu, vi ska äta middag snart, och föresten åt du innan du åkte" flinade hon och pekade hotfullt mot osten i min hand.

"Det var ju fyra timmar sen" suckade jag och la besviket in osten igen. Hon gick skrattandes förbi mig och började plocka fram kastruller och stekpannor hon skulle använda till vad jag antog skulle bli vår middag.

Jag öppnade försiktigt skåpet över kylen och sträckte mig efter den ynkliga godispåsen som stod där helt ensam.

"Niall!" tjöt mamma surt när jag ryckte åt mig den och rusade upp för trappan. Jag skrattade lågt för mig själv och stängde dörren med en smäll och kastade mig i sängen.

Jag fiskade upp en chocklad bit ur påsen och krånglade upp min mobil ur fickan.

Harry hade skickat adressen till lägenheten som tydligen skulle bli Hanna´s, och det visade sig att den inte alls låg så långt härifrån.

Med brist på liv gick jag in på twitter och skrev en snabb tweet om photoshooten och fick genast massor av tweet´s tillbaka.

 

 

Jag satt med ett brett leende på läpparna i min mosters, Amy´s bil med flyttkartongen bredvid mig. Det hade blivit ett rätt långt hejdå när jag skulle lämna familjen Styles och Smith, något jag egentligen inte ville göra det.

Det bästa var ju dock när Harry gav mig Niall´s nummer, trots att jag aldrig skulle våga smsa honom.

 

"är du redo?" skrattade Amy när vi stod utanför den stora vita byggnaden. Jag nickade ivrigt och tog snällt nyckeln ur hennes hand, trots att jag hellre hade velat slita till mig den.

Jag gick med snabba steg upp för de tre trapporna och stannade sedan utanför en dörr med numret "23" på utsidan. Jag tog ett spänt andetag och låste snabbt upp dörren innan min haka föll till golvet. 

Jag stängde den snabbt och lät kartongen ligga kvar på golvet medan jag sparkade av mig skorna. Amy klev skrattandes in i lägenheten medan jag med ett stort leende gick omkring och skådade varenda vrå av mitt nya "hus".

 

Samma kväll låg jag i min dubbelsäng och stirrade upp i det vita taket, i min egna lägenhet. 

 

 

 

 

 Jag öppnade långsamt ögonen när hans läppar sakta lämnade mina. Han stod framför mig, fortfarande med sin panna vilandes mot min med ett svagt leende på läpparna.  Känslorna slog emot mig som en våg, och fick mig att bli arg,ängslig och förälskad på en och samma gång. Arg för att han helt plötsligt kysste mig, kanske en gnutta arg tack vare att han varit med Hanna resten av dagen också. Ängslig för att han ännu en gång skulle lämna mig, och förälskad.. i min halvbror, Harry Styles.

 

Hans retsamma flin retade mig en aning, tog han det här på skoj eller hade han känslor för mig på riktigt?

Med hundratals frågor cirkulerade i mitt huvud krånglade jag mig ur hans grepp och gick raskt upp mot mitt rum. Jag skulle precis fråga Hanna om hon sov när jag såg henne sitta leendes upp i sin säng.

"Tack, älskar dej med." sa hon glatt med ett ännu bredare leende på läpparna.

"vem,vad?" skrattade jag och slängde av mig kläderna för att kunna krypa i min pyjamas.

"Min moster ringde och sa att hon hade fixat en liten lägenhet till mig inte så långt här ifrån. Så hon kommer och hjälper mig att flytta över alla saker i morgon" sa hon och kröp ner under täcket innan hon blundade. 

Jag log lätt åt henne och kröp ner på andra sidan vid sängen med ett tankar som korsade varandra. 

Han driver bara med dig. varför skulle han vilja vara i ett förhållande med dig? sa en mörk röst någonstans i mitt huvud, innan nästa fortsatte..

 

Jag skakade lätt på huvudet och försökte få rösterna att försvinna, vilket jag verkade lyckats med.

jag slöt ögonen och lät fingrarna finna mina läppar där Harry´s än gång varit. Två faktiskt.

Jag fnissade lätt åt min löjlighet innan mörkret la sig runt mig som en tjock dimma..

 

 

+

 

En försiktig knackning på dörren fick mig att lämna Harry´s läppar i drömmen och gå tillbaka till verkligheten. Pappa öppnade dörren på glänt och kikade in med ett sött leende och sa:

"Det är frukost, ni får ta och komma ner" innan han puttade igen dörren och gick.  Jag muttrade svagt och knuffade lätt på Hanna medan jag reste mig ifrån sängen.

"Frukost" förklarade jag enkelt när hon förvirrat tittade på mig. 

Sedan den perioden där jag slutade äta har pappa varit extremt noga med att vi måste äta en ordentlig frukost, något jag tyckte var jobbigt. Jag minns så väl när jag slutade äta, allt pågrund av ett sms som aldrig kom, från Harry. Pappa visste dock inte om att det var den här Harry som jag hade pratat om. Hade han fått veta att denna berömda Harry Styles var samma kille osm jag berättat om skulle han förmodligen få spader och lämna det här huset för gott, med mig i släptåg.

Jag skakade leendes på huvudet när jag insåg hur mycket jag försvinner bort i mina egna tankar och vände blicken mot Hanna. Hon stod upp och hade precis dragit på sig ett par mysbyxor innan vi gick ner mot köket.

Harry och Anne satt redan vid köksbordet med två breda leenden och varsin kopp te, pappa stod och fixade sitt kaffe, som vanligt, och log emot oss. 

Hanna slog sig ner mittemot Harry så att jag hamnade på gaveln mellan de båda. Pappa kom slutligen och slog sig ner mitt emot Anne med en kopp kaffe och nynnade tyst på "Same mistakes".

När jag insåg vilken låt pappa sjöng på tittade jag chockat och förvånat på honom, i sammband med att Hanna,Anne och Harry gjorde lika dant.

"vadå? den är skön" skrattade Pappa när han upptäckte att vi stirrade på honom.

jag skrattade lätt och sträckte mig efter en brödskiva och en smörkniv. 

Just som jag hade tagit första tuggan kände jag hur en fot snuddade vid min. Jag tänkte inte så mycket på det, eftersom det händer rätt ofta att folk stöter i sina fötter, men när foten snuddade min igen lite längre den här gången kände jag hur min kropp spände sig.  Harry log mot mig med ett litet retsamt flin och snuddade vid min fot igen, i en längre smekning. Jag höll inne mitt skratt som var påväg ut och smekte försiktigt tillbaka. 

 

Vi satt under hela frukosten och tåflörtade utan att någon märkte något, vilket de borde ha gjort. 

När Harry drog sin fot längs mitt smalben och en bit längre upp satte jag min dricka i halsen och fick blickarna vända mot mig, men inte ens då förstod de något. Harry lämnade oss sedan runt 12 då han tydligen skulle jobba i studion och fara på några interviewer.

 

"Carl och Anne, min moster kommer om en stund för att hjälpa mig att flytta. Hon har köpt en lägenhet till mig en liten bit härifrån. Tack så hemskt mycket för att jag fick stanna här" sa Hanna när hon stannade i dörr öppningen.

"Ingen fara hjärtat. Det var bara mysigt att ha dig här" log Anne hjärtligt och drack upp det sista av sitt te.

Vi gick upp på mitt rum igen, trötta som bara den och halv la oss ner i min säng.

"så.. hur går det med killar och så vidare?" skrattade jag för att försöka komma igång med en konversation.

"Jadu.. det går väl.. bra" skrattade hon med en lätt suck ".. antar jag"

Jag tittade leendes på henne och vickade lätt på ögonbrynen.

"Du och Niall skulle vara riktigt söta tillsammans" påpekade jag och fick henne att öppna ögonen och stirra på mig.

"Tror du?" sa hon och log stort medan hon såg ut att drömma sig bort. 

"Du och Harry också, synd att ni är syskon bara.." sa hon med en suck, fast fortsatte sedan ".. men egentligen så skulle det ju funka, eftersom ni inte är syskon egentligen, ni delar ju inte mamma eller pappa" sa hon i en gladare ton och log uppmuntrande mot mig.

Jag log slött mot henne och föreställde mig hur det skulle vara om jag och Harry var ett par.

 

 

Jag fixade frustrerat till lockarna och log trött emot Paul som kom åkandes. Han stannade till vid vägkanten och såg till så att jag hoppade in i bilen och var oskadd innan han trampade ner pedalen och körde vidare.

Niall låg och sov med öppen mun på Zayn´s axel, medan Zayn sov lutad mot bildörren.

Liam satt i framsätet med Paul och Louis satt och log emot mig.