Solen lös upp det mörka rummet och fick mig att sakta öppna ögonen. Huvudvärken slog emot mig som en storm och fick mig att äcklat slänga ner huvudet i kudden. Något jag inte skulle gjort då jag fick betydligt kraftigare huvudvärk.

Med en kraftig suck satte jag mig upp, försiktigare den här gången, och försökte inse vart jag faktiskt var. Det var i hur som helst inte min lägenhet, och inte min soffa eller mina kläder jag sov i. Min blick föll på två mörkhåriga kalufser som låg kolapsade på varandra i den andra soffan. Jag log svagt åt synen innan jag försiktigt placerade fötterna på det kalla golvet och kände en rysning gå igenom kroppen. Efter ett par djupa andetag ställde jag mig upp och kände yrseln slå emot mig.

"Fuck.." muttrade jag och höll för huvudet så gott det gick. Min bakfylla vann och fick mig att lägga mig ner i soffan igen, vad var klockan egentligen?

 

Efter ett par tappra försök stod jag i köket och letade desperat efter klockan och efter något som kunde visa vems hus vi var i. Min blick gled längs väggarna innan den fastnade på köksklockan över köksbänkarna.

"Hej..." hostade någon bakom mig, och fick mig att snabbt vrida blicken åt hållet rösten kom ifrån.

Framför mig stod ingen mindre än Niall Horan, topless dessutom.

"Uh, hej" sa jag försiktigt och fastnade med blicken på vattenkranen. Han skrockade lågt bakom mig innan han gick fram till ett av köksskåpen och tog fram något som liknade huvudvärkstabletter.

"Vill du ha?" frågade han trött och la fram en till mig också. Jag nickade tacksamt innan jag öppnade skåpet över vattenkranen och tog fram två glas. Han kom upp vid sidan av mig och fyllde på sitt glas innan han snabbt svepte det hela inklusive tabletten. Jag fnissade svagt åt hans snabba rörelser och drack upp mitt eget vatten, noga med att inte sätta tabletten i halsen.

"Jag går och lägger mig igen, men väck mig om det är något" flinade han svagt och drog in mig en kram. Oväntat spred sig en lätt rodnad över kinderna när jag plaserade mina händer runt hans nakna rygg. Jag log glatt och gav honom en snabb puss på kinden innan jag vände mig om och gick med snabba steg in i vardagsrummet. 

Marion och Harry låg lika dant som förut, förutom att Harry hade tagit mer plats i den trånga soffan.

Jag skakade leendes på huvudet innan jag kröp ner under filten i "min" soffa.  Mina ögon stängdes och lät mörkret täcka min värld. Jag kände hur mitt medvetande sakta började lämna min kropp innan jag föll in i en djup sömn.

 

Jag grymtade sömnigt och öppnade sakta mina ögon när jag kände kylan lämna min kropp. När mina ögon vant sig vid ljuset och fått en lagom skärpa såg jag Marion stå upp med en anklagande blick.

"Du tar upp hela soffan!" gnällde hon surt och gestikulerade vilt med armarna. Bredvid hennes fötter låg täcket jag dragit över oss båda i går kväll när vi stapplat in i mörkret. Niall hade fixat en sovplats åt Hanna innan han själv lagom nykter hade tagit sig upp på sitt rum.

 "Niall och resten är redan i köket, de väntar på oss" muttrade hon surt och vände sig om för att gå när jag drog ner henne i soffan igen.

Hon fnittrade till när jag placerade fjäderlätta pussar över hennes bara axel och satte mig upp. Jag blängde retsamt på henne när hon reste sig och räckte ut tungan. Just som hon började gå mot köket skyndade jag mig i kapp henne för att lyfta upp henne i min famn. Hon skrattade högt medan hon la armarna runt min nacke och gav mig en mjuk puss på kinden.

"Fruko.. vad har vi här?" avbröt sig Niall när vi klev in i köket. Jag log stolt emot honom innan jag släppte ner Marion vid en av stolarna och gick bort för att slå mig ner vid Louis.

"någon som kommer ihåg något från igår?" suckade Eleanors välbekanta stämma när hon klev in i köket.

Jag skakade leendes på huvudet innan jag log emot Marion och sträckte mig efter en av de rostade brödskivorna.

"Måste bara ha det klart för mig, är ni officiellt tillsammans?" frågade Niall förvirrat och tittade i mellan mig och Marion.

"Inte officiellt.. i smyg, typ" skrattade jag och började smöra min macka. Eleanor och Danielle gav ifrån sig små "Aww" innan de fortsatte att prata.

Min mobil vibrerade till i min ficka och gav ifrån sig ett högt plingande ljud. Jag kände en nervös klump bildas i min mage när allas blickar vändes mot mig men försökte att enkelt svälja bort det med ett leende.

"Ska du inte svara?" frågade Louis förvånat när jag ignorerade mitt sms och fortsatte med min macka.

"Nä, säkert Gemma eller mamma" suckade jag och försökte att dölja nervositeten inom mig. Eleanor ryckte leendes på axlarna och vände sig emot Danielle,Marion och Hanna igen för att prata medan Niall fortsatte att möla i sig frukost.

Jag tittade irriterat upp på Louis när han vägrade släppa mig med sin genomborrande blick och mimade ett tyst "Vad?". Han höjde överlägset på ögonbrynen och gav mig en blick, liknande en så kallad "Bitch blick" , innan han tog en tugga av sin smörgås. Förvånat gav jag ifrån mig ett lätt skratt och sökte med blicken över bordet för att se om det fanns något gott pålägg när min blick möttes av Marion. Hon log osäkert innan hon fortsatte att lyssna på Eleanor, men hennes blick gled ändå åt mitt håll med mer än diskreta blickar.

Med en djupt suck tog jag ett stort bett av min smörgås och tänkte tillbaka på gårdagen med ett litet leende.

 

 

Jag stängde surt och besviket igen dörren till Niall´s hus medan jag tittade ner på kläderna jag lånat. Ett par förstora mysbyxor, en t-shirt och ett par stövlar. Harry hade stuckit hem när jag var på toaletten för att träffa Gemma, och av någon konstig anledning inte berättat det för mig. Jag drog jackan tätare omkring mig medan jag lät ljudet av snön´s knastrande och mina andetag vara de ända ljuden som ekade i mina öron. Jag ökade takten och letade desperat efter en hårband att kunna sätta upp mitt toviga hår i. Lyckligtvis nog hittade jag en rosa tofs i ena fickan som jag satte upp mitt hår i en lös bulle med.

 

Jag klev in i huset och huttrade lätt till när värmen slog emot mig. Promernarden hem hade tagit runt tio minuter och det var tydligen tillräckligt för att mina händer skulle frysa till is.  Mitt saliv fastnade i halsen samtidig som jag drog efter andan av chock när jag såg Gemma sitta vid vårt köksbord. Hon avfyrade ett brett leende emot mig, men det ersattes med en förvirrad min när jag inte log tillbaka.

"Ska inte du vara i stan med Harry?" frågade jag förvånat och tog av mig stövlarna och jackan.

"Vart har du fått det ifrån?" skrattade hon och smuttade lätt på sitt te. 

"Harry förklarade för alla att han skulle möta upp dig på stan förut" förklarade jag och gick fram emot den fortfarande varma tekannan. Jag tog ner en kopp ifrån ett av skåpen och fixade en kopp te till mig också.

 

"Så du menar att du inte har umgåtts med Harry någon av gångerna?" frågade jag ännu mer förvirrat och kröp längre upp i soffan. Gemma tittade ledsamt på mig och skakade på huvudet. Jag tittade tomt framför mig och lät tankar korsas uppe i mitt huvud. Vart var han då? Varför fick jag inte veta? Varför ljög han för oss alla? 

Gemma satt tyst bredvid mig med en minst lika förvirrad min och öppnade munnen för att ännu en gång säga något, men blev avbruten av en skrattande röst som kom ifrån hallen.

"Ja, jag lovar. haha, nejdå, vi syns! puss" Jag reste mig ifrån soffan och gav Gemma ett tecken på att hon skulle stanna kvar i soffan, vilket hon gjorde.

"Hey babe" log Harry charmigt när jag visade mig i hallen. Han sparkade av sig sina skor och gick fram emot mig med öppna armar. Jag tittade besviket på honom innan jag började backa ut i vardagsrummet.

"Du, om det är det här med att du är svartsjuk så behöver du inte vara det. Jag har ju sagt att jag träffar min syst... Gemma?" Harry stannade upp i sin mening och stirrade på sin syster. Han kliade sig nervöst i nacken innan han började gå emot oss då jag satte mig ner i soffan.

"Vad gör du här?" fortsatte han försiktigt och tog ännu ett par steg närmare.

"Tydligen så kom jag precis hem ifrån att ha varit på stan med dig" suckade hon och tittade upp på honom. 

Han bet sig lätt i läppen innan hans blick gled över till mig där den stannade. Jag mötte hans gröna ögon som just nu lös av skam och kanske en gnutta rädsla. Jag tittade ner i min te kopp och rörde sakta runt med skeden så att mjölken som samlat sig i bottnen löstes upp och fick teet att få en ljusare nyans.

"Jag kan förklara.." började han vilset och gick ännu närmare. Jag nickade och lät honom sätta sig ner vid ena sidan av soffan medan han fortsatte.

"Jo.. asså, det är gammal kompis till mig.. hon ville träffas och snacka i dag, och jag ville inte göra dig svartsjuk eller orolig.." stammade han patetiskt fram. Visst, han får gärna träffa kompisar och umgås med andra, men han hade väl inte behövt ljuga och umgås med dom bakom min rygg?

"Och alla andra gånger?" fortsatte jag surt och blängde på honom. Han tittade besviket ner i golvet innan han mötte min blick och tänkte fortsätta.

"vet du vad, du behöver inte prata mer, jag sticker" sa jag glatt på ett ironiskt sätt och reste mig snabbt ifrån soffan. Med snabba steg skyndade jag mig upp på mitt rum och rotade fram några nödvändiga saker att ta med sig, som pyjamas, smink och ansiktsprodukter. Med en irriterad suck drog jag min hoodie över huvudet innan jag tog fram min mobil och smsade Luke.

Jag la ner mobilen i högra fickan och puttade upp dörren ifrån mitt rum för att kunna gå ner för trapporna.

"Snälla.. Kan vi inte typ.. prata om det?" bad Harry där han stod i köket och stirrade på mig. Jag stoppade fötterna i mina kängor innan jag fnös och tittade upp på honom.

"Prata om att du träffar folk bakom min rygg, ljuger för både mig, dina bandkamrater och deras tjejer, och dessutom inte berätta för mig vem det är du träffar och hur, menar du?" muttrade jag surt och ryckte åt mig min vinterjacka.

"Vart ska du?" frågade han förvirrat när jag öppnade dörren ut till snö vädret.

"Jag sticker hem till en kompis för ett tag, hälsa resten" fräste jag innan jag smällde igen dörren och började gå ner för gången.

 

En svart bil körde upp vid busshållplatsen jag stod på och vevade ner ena rutan.

"Babe! hoppa in innan du blir dödssjuk" hojtade Luke och avfyrade ett leende. Jag tvingade fram ett liknande tillbaka innan jag gick fram för att öppna dörren och hoppa in i den varma bilen.

"Vad har hänt?" frågade han besvärat och granskade mig från topp till tå.

"Harry.." suckade jag men behövde inte fortsätta. Jag har pratat med Luke varje gång Harry "har träffat Gemma" och berättat för honom om min misstänksamhet och om hans nervösa beteende.

Han nickade ledsamt innan han tryckte ner gaspedalen och började köra bort emot deras lägenhet.

 

"Jai!" tjöt jag glatt när Luke öppnade dörren och hans tvillingbror kom springandes med öppen famn. Han drog in mig i en varm kram och gav mig en lätt kyss på näsan.

"Det var inte igår tjejen" flinade han sedan och backade undan ett steg. Jag skrattade glatt och drog av mig jackan och skorna innan jag klev in i lägenheten.

"Kan du inte berätta allt?" frågade Luke bedjande och drog med mig in i vardagsrummet. Jai nickade instämmande, utan att förstå vad Luke syftade på, och försvann snabbt in i köket.

Jag suckade och muttrade ett "visst" innan jag slog mig ner i deras breda soffa. Jai slog sig ner vid sidan av mig med en popcorn skål och en filt medan jag blängde på honom.

"Det här är ingen långfilm du ska se" skrattade jag när han nyfiket tittade på mig.

"What ever, det är mysigt att lyssna ändå" log han gulligt och tryckte in ännu en näve popcorn i munnen.

"Så, go on" sa Luke när han slog sig ner bredvid mig och la ena armen om mina axlar på ett tröstande sätt.

Jag berättade allt ifrån att vi kom hem ifrån festen till att jag blivit upp hämtad av Luke vid bussen. Båda två satt med halvt öppna munnar och förvirrade ansiktsuttryck.

"Vilket svin!" utbrast plötsligt Jai och fick mig att rycka till av hans höga tonfall.

"Ingen rör min tjej" muttrade Luke och drog in mig i hans famn. Jag log trött emot honom och blundade medan dagens händelser slog emot mig som en chock. Jag lät en ensam tår rinna ner för min kind när jag la mig tillrätta med huvudet i Luke´s knä och blundade..