Ex Animo ~ Chapter 36 (LÄS MEDDELANDET UNDER)
Jag öppnade dörren och låg sekunden senare under Louis på vår snötäckta matta. Hans blick var lika chockad som jag kände mig, när han reste sig och försökte dölja sitt skratt. När jag såg resten av gängets förvånade blickar kunde jag inte hålla mig längre, och lät ett högt skratt fly ur min mun. Louis hängde snabbt på och strax där efter fylldes hallen med höga tjut och skratt.
När jag stängt dörren bakom de frusna personer som stod i hallen skyndade jag mig ut i köket, fram till Hanna. Jag hann precis sno en kyss ifrån hennes läppar innan Louis klev in i köket. Han höjde retsamt på ögonbrynen och korsade armarna när han såg hur nära vi stod varandra. När jag kände den röda nyansen tränga upp på mina kinder gav jag mig en mental spark där bak och backade undan.
"Nååå...?"
Jag suckade högt i takt med Hanna när vi båda insåg att vi inte skulle komma undan med det hela.
"Vi kramades?" muttrade jag och försökte låta så självsäker som möjligt. Han gav mig ett retsamt flin och skakade lätt på huvudet innan han gick fram emot oss. Hanna tog emot en snabb kram innan hon fortsatte ut för att möta Marion i en frusen kram.
"Tänker du berätta?" försökte Louis och stirrade in i mina ögon. Jag skakade skrattandes på huvudet och gick förbi honom med en lätt axel knuff.
"Människor, det är mat!" ropade jag och kikade ut i hallen. Harry var en av de första att reagera och skyndade sig bort mot köksbordet. Han gav ifrån sig ett väl belåtet läte, liknande ett stön, medan han smekte sig om sin mage och satte sig ner. Marion´s blick for bort och landade på honom i samma sekund som ljuder lämnade hans mage. Han gav henne en lätt blinkning vilket konstigt nog fick henne att rodna något enormt. Samtidigt som tanken slog mig spärrade jag upp ögonen och stirrade på Marion.
"vad?" fnissade hon nervöst och slog sig ner mitt emot Harry. Jag växlade blicken emellan dom ett par gånger innan jag själv satte mig ner på en av köksstolarna.
Det dröjde inte länge innan pizzorna var slut, coola flaskan upp drucken och allas magar var fyllda.
"vad sägs fifa tunering, singstar och... något" föreslog Harry och blickade utmanande emot oss alla.
"Fast jag tror inte tjejerna kommer tycka det är så kul..." började jag och nickade bort emot tjejerna, men blev avbruten.
"För det första, prata inte med oss som om vi inte är här. Och för det andra, varför skulle vi inte tycka det?". Marion hötte med näven emot killarna och försökte se så seriös ut som möjligt.
"Tjejer kan inte spela fotboll utan att förlora" förklarade Harry flinandes. Både Hanna och Marion drog förolämpat efter andan och stirrade på oss.
"Så du utmanar oss?" Skrattade hon och ställde sig upp ifrån bordet.
"Klart som fan!" tjoade Harry tjejigt och sprang runt bordet för att fånga upp Marion över sin axel. Hon pep till när han klämde åt hennes midja och begav sig in i vardagsrummet. Jag reste mig skrattandes ifrån stolen och sträckte ut ena handen till Hanna. Louis gav mig en menande blick när jag la armen över runt hennes midja och började gå in mot rummet.
Marion satt i ena soffan med fjärrkontrollen i handen och tittade utmanande på Harry.
"Så , fifa turnering då?" föreslog Zayn och slängde sig raklång i den största soffan. Jag satte mig bredvid hans fötter och drog ner Hanna bredvid mig. Än så länge var hon inte alls som Marion i vårt sällskap, utan var fortfarande lite osäker och blyg. Men det skulle nog inte dröja länge innan hon blev minst lika galen. Harry satte sig ner i den mindre soffan som Marion satt i, och lät benen vila raka runt Marion. Hon hoppade längre upp och satte sig lutandes mot Harry´s bröstkorg, med fjärrkontrollen i högsta hugg.
"JAG VAN!" skrek Marion glatt och flög upp upp ur Harry´s famn. Hennes glada lycko tjut ekade runt om i huset när hon sprang av sig sin glädje och energi. Hanna bröt ut i ett ljuvligt skratt samtidigt som Marion andfått trädde in i rummet igen. Harry stirrade chockat på teve skärmen innan han surt slängde iväg kontrollen.
"Duktigt Harry, du förlorade mot din tjej" flinade Louis och gav honom en retsamt klapp uppe på huvudet.
"Äsch, du är inte mycket bättre själv.."
Marion´s perspektiv:
Jag satte mig skrattandes ner vid sidan av Harry och strök honom över ryggen, som han så fint hade vänt åt oss.
"Sämst är du" skrattade jag och gav kontrollerna till Zayn och Louis. Jag skulle precis fortsätta reta Harry när två händer grep tag runt min midja. Ett högt tjut for ur min mun samtidigt som jag blev nedtryckt i soffan. Harry placerade sig själv över mig och attackerade mig med sina händer. Jag vände och vred mig under honom och försökte på alla sätt och vis få honom att sluta.
"Ta tillbaka det där" flinade han ondskefullt och lät händerna vila i några sekunder.
"Du.. du är inte sämst" flämtade jag andfått och försökte få tillbaka min normala andning. Han böjde sig ner för att ge mig en lätt kyss när både Zayn och Niall klagade. Med ett glatt skratt satte jag mig upp och tittade på när matchen emellan Louis och Zayn började.
+
"Fiiilm time" gäspade Niall och tryckte på mappen "Grease" på sin boxee box. Jag drog smidigt av mig tröjan innan jag drog filten om både mig och Harry och gosade in mig vid hans sida. Han la sin breda arm runt min midja och lät sina läppar nudda min nacke. Jag rös av välbehag och skrattade åt de extremt fula tecknade figurerna som skulle vara huvudrollerna.
"Godnatt" mumlade jag trött och vinkade lite lätt omkring mig, o medvetandes om vart de andra låg. Zayn,Liam och Louis delade på den stora soffan någon stans höger om oss, och Niall och Hanna i soffan mitt emot oss.
Mina ögon blev tyngre och tyngre under filmens gång, ända tills jag inte fixade att hålla dom öppna längre. Jag vände mig om och la armarna om den tungt sovande Harry. Med ett trött leende placerade jag en lätt puss på hans nakna bröst och somnade sedan med hans hjärtslag i mina öron...
Hejsan hoppsan! Ledsen för den dåliga uppdateringen, men sånt får man stå ut med.. :/
Du är BÄST!
Asbra!
grymt bra :D:D meeeer