Jag satte mig försiktigt ner på den svarta stolen och tittade på pappa och Anne. Jag skulle precis börja prata när pappa öppnade sin mun. 

"Nå? kan du förklara? hur fan tänker ni? Ni är ju för fan halvsyskon!" Jag tittade chockat på honom då han är en person som aldrig någonsin svär, och då menar jag aldrig. Anne strök honom sakta över ryggen vilket fick honom att lugna ner sig en aning. Den nervositet och rädsla som fanns inom mig för några minuter sedan utbyttes som en låga i mina ögon som inte hade en tanke på att dra sig tillbaka.

"Tror du att det är så jälva lätt? Att leva i samma hus som killen jag älskat så enormt länge lever i? Jag och Harry har varit vänner sen vi flyttade till det här jävla stället! Harry Styles, samma kille som jag lärde känna min första dag på skolan, samma kille som kysste mig och stack. Samma jävla kille jag jag är helt förälskad i?!" Med samma ilska i rösten avslutade jag meningen med tårade ögon. Jag drog irriterat handen under ögonen och stirrade på pappa. Hans ansikte mjuknade en aning när han var på väg att öppna munnen igen.

"Du vet, det är inte så jävla lätt faktiskt..." började jag med en sprucken röst. ".. Första gången när vi var på middag här, och den berömda Harry Styles klev in i rummet". Jag gav ifrån mig ett ironiskt skratt och blinkade bort några tårar. "Ingen blev nog så chockad som jag blev, inte för att han var känd, utan för att han förändrats så enormt mycket, att han låtsades att han inte kände mig". "Jag har älskat den kille från första gången vi träffades, och det kommer ingen kunna ändra, inte ens ni". När jag mumlat ut de sista orden svämmade tårarna över i mina röda ögon. Mina händer for upp för att täcka ansiktet medan jag lät mig själv gråta ut för en gångs skull.

Ett par armar omfamnade mig och den bekanta doften av pappa spred sig runt mig.

"förlåt.." mumlade han bekymrat och placerade ett par lätta pussar på mitt huvud. Jag nickade sakta och drog händerna under ögonen innan jag blickade upp på pappa och Anne som stod runt mig.

 

 

 

 

+

 

 

Jag viskade ett godnatt till pappa och Anne innan jag tassade upp för trappan och vidare emot mitt rum. Vi bestämde oss för att ta en lugn filmkväll utan jobbiga händelser. Vilket innebar gråt,skratt och en del rädda skrik. Mina mys kläder byttes ut mot mina pyjamas kläder medan jag drog ur min mobil ur laddaren. Jag kröp ner i sängen och drog upp täcket till hakan. Men några svichande drag över skärmen klickade jag min in på twitterikonen och kikade igenom alla tweets. Jag tittade snabbt på klockan och insåg att den redan var 3 på natten. Alltså runt 8 i Miami, där killarna nu borde ha landat. Min blick fastnade på en tweet som innehöll en länk och texten "Pictures of the boys today! xx". Jag klickade mig leendes in på länken och skummade igenom alla bilder, lika snygga som vanligt då. Just som jag gick bort ifrån twitter och in på mina meddelanden plingade min iphone till. Jag öppnade snabbt smset ifrån Harry och skrattade lyckligt.

"Saknar dig redan, Vi är framme i Miami nu med informationen om att vi bara stannar i några dagar, så det dröjer inte länge innan jag är hemma igen! är allt väl där hemma? xoxoxo"

Jag lät mina tummar studsa fram över skärmen medan jag vant knappade in bokstav efter bokstav.

Jag sparade bilderna till min mobil innan jag släckte ner skärmen och lät mörkret dra mig till sömns.

 

 

"Marriiooooon" tjöt Danielle glatt när jag svarade i min vibrerande telefon. 

"Heeeej" skrattade jag trött och gnuggade mig i ögonen.

"Väckte jag dig?"

"Nä, vaknade för ett litet tag sedan" gäspade jag och reste mig ifrån skrivbordet.

"jag har ett jobb åt dig.. " Danielle drog ut på meningen och fnissade lurt. 

"ett jobb?" skrattade jag och skrapade lätt med foten i golvet.

"En av mina danskompisar, också en av dom som dansar med mig för LMFAO, har gått och sagt upp sig, då hon inte vill fortsätta längre, konstigt nog. Hur som helst, de leter just nu dansare och jag föreslog dig" Jag stirrade chockat på telefonen innan jag gav ifrån mig ett högt tjut och skrek ja. Hon skrattade glatt i andra sidan luren och gav mig den information och fakta jag behövde.

"Då syns vi om en timma vid Starbucks?" 

"Jaopp" 

Jag la på vårt samtal och lämnade min iphone på skrivbordet när jag vände mig emot min garderob. Ett par slitna Jeans tillsammans med en stickad tröja fick duga för dagen, jag skulle ju trots allt inte klä upp mig. Jag drog enkelt på mig kläderna och plockade fram mina silvriga örhängen, alltid kul med lite utstyrsel.

 

Jag gick på stadiga ben av bussen och ner för den lilla backen innan jag kom fram till starbucks.

"Är inte det Marion?" viskade en röst vid sidan av mig, dock inte så lågt. Jag tittade förvånat dit och fick syn på tre tjejer som stod med ihop i en klunga. De två andra nickade försiktigt och klev fram emot mig.

"Kan vi få din autograf?" Mian ögonbryn satte sig högt upp i min panna medan jag gav ifrån mig ett förvirrat skratt.

"Va?" Den ena blonda tjejen harklade sig nervöst och klev fram ännu en bit.

"Du är Marion, Harry Styles syster va?" Jag nickade fortfarande förvirrat och gav dom varsit besviket leende.

"Tyvärr, jag har ingen aning om hur man skriver autografer faktiskt" skrattade jag lätt.

"Åh, okej. Kan inte du följa oss på twitter?" frågade en brunett och sträckte fram en bit papper med fyra twitter namn på.

"Klart jag kan, ska fråga om Harry kan göra lika dant" log jag och la ner dom i min ficka. Jag vinkade hejdå till tjejerna och gick in på Starbucks. Danielle flög upp ifrån sin stol och rusade in i min famn så fort jag klivit in på det lilla cafét.

"Reedo?" sjöng hon glatt och gav mig ännu en kram. Jag nickade uppspelt och greppade tag i hennes hand.

"Hela gänget är grymma" flinade hon och vinkade till sig en taxi. Förvirrat hoppade jag in efter henne och stängde dörren efter oss.

 

 

 

 

 

"Så första träningen är om två dagar, i den där lokalen?" frågade jag leendes och kramade om Danielle.

"Japp, så se till att vara förberedd" skrattade hon och vinkade. 

"Vi hörs!" 

Jag stängde dörren efter mig och sparkade av mig skorna. Med ett brett leende klev jag in i köket och började berätta om mitt jobb för Anne och pappa..