Jag drog på mig min skinnjacka och drog ena handen under ögonen. Life of Pi var betydligt sorgligare än vad jag tänkt mig, vilket hade fått mina ögon att rinna något fruktansvärt. Jag ska tacka Anna när jag kommer hem, för att jag fick låna hennes vattenfasta mascara. Harry hade suttit lika fast i filmen som jag, den enda skillnaden var att han inte grät. Den knubbiga mannen stod och höll upp dörren för oss när vi, tillsammans med alla andra lämnade den känslofyllda biosalongen.
”What did you think about the movie?” frågade Harry när vi klev utanför byggnaden och la tryggt armen runt min midja. Jag tittade upp på honom med höjda ögonbryn.
”I thought you saw my face in there” sa jag och nickade bak mot byggnaden. Harry ryckte oskyldigt på axlarna och stannade upp framför vägen. När trafiken skingrades greppade Harry tag i min hand och sprang över övergångsstället. Jag släppte ut ett högt skratt när en ilsken gubbe tutade på oss. Vi hade ju trots allt sprungit över fastän det var rött för oss att gå över. Harry gick bort mot parkeringsplatsen och klickade på bilnyckeln. Ett högt läte följt av ett stark ljus avslöjade vart vi hade parkerat bilen, och med snabba steg tog vi oss fram mellan alla bilar. Som den gentleman han var höll han upp bildörren åt mig och lät mig hoppa in i den svartklädda bilen. Jag la mitt hår över ena axeln och satte fast säkerhetsbältet i väntan på att Harry skulle starta bilen. Han dunsade ner i det svarta sätet och drog bältet över sig samtidigt som han med andra handen vred om nyckeln.Vi lämnade parkeringen bakom oss och jag tänkte över det jag skulle säga en extra gång. Hur konstigt det än låter. Hur förvånade alla än lär bli, så är det inte så här jag vill ha det. Någonstans har mitt hjärta börjat falla för den mystiske bradford pojken som skrämt mig från första gången vi sågs. Fast jag kommer aldrig någonsin berätta det för någon, minst av allt för Zayn. Han skulle utnyttja min svaga punk och krossa mitt hjärta.
”Keely?” Jag tittade upp ifrån mitt knä och lät blicken vila på Harry.
”What?” frågade jag förvirrat.
”You zoomed out”. Jag släppte ut ett ”ah” liknande läte och bet försiktigt tag i min underläpp.
”Uhm, Harry.. There´s something i would like to talk about” mumlade jag och skrapade med min nagel på mitt flagnande nagellack.
”yes?” ”I don´t think we should be doing this anymore”. Hans grepp hårdnade runt ratten och bilen saktade in lite men höll ändå farten.
”What do you mean?” frågade han.
”I mean with the dating, but i would love to stay friends..” mumlade jag och knep ihop ögonen. Harry släppte ut en suck och på ljudet att dömma hade han tänderna sammanbitna.
”that would be great”. Jag öppnade chockat ögonen och tittade över på Harry. Ett svagt leende lekte på hans läppar och hans grepp runt ratten lossnade. Jag släppte ut ett svagt fniss och kände lättnaden välla över mig. Han var inte sur, och han skulle förmodligen inte bli sur senare heller. ”Actually, i fancy someone else..” mumlade han en aning generat och log svagt. Jag tittade förvånat upp på honom och klappade lätt till honom på armen.
”And why did you ask me out on a date then?” frågade jag
. ”Well, i wanted to” förklarade han enkelt som om det inte var någon stor deal. Ett läte, likt ett fniss och en suck, slank ur min mun medan jag lutade huvudet mot bilrutan och blundade.
”Who?” frågade jag plötsligt och vände mig mot honom.
”What?”
”You said you fancy someone else, who?” Han skiftade nervöst plats i sätet och harklade sig.
” I can´t tell you” svarade han rakt och där tog vår konversation slut. Resten av bilresan var rätt tyst och en aning obekväm. När han slutligen stannade upp utanför Niall´s stuga var jag glad att resan var över.
”I´ll see ya around Harry. And thanks for today. I had fun” mumlade jag trött och klev ur bilen. Han nickade med ett leende och vinkade åt mig. Jag väntade på grusplanen och såg hans svarta bil köra ut på samma väg i skogen igen, och satte upp mitt hår i en lös bulle. Moalinn kom gåendes ut ur den röda stugan bärandes på sin resväska.
”There you are! Come on lazy butt, we´re going home” sa hon med en ljus stämma och försvann bort mot Niall´s bil. Jag joggade upp för verandan, aktade mig för Anna som kom gåendes med sin egna väska och klev in i stugan. Niall stod i köket och ställde upp diskade föremål i skåpen medan Liam städade runt omkring sig. Jag sparkade av mig skorna och gick bort mot mitt och Annas rum. Annas skåp var tomt, hennes säng var bäddad och det fanns inga tecken på att den vilda personen bott här den senaste veckan. Snabb som en blixt drog jag fram min väska från gömstället under sängen och öppnade byrålådan jag ägt. Underkläder,jeans,bikinis,t-shirts och en och en annan klänning åkte ner i väskan med en hastig fart.
”Wow, someone wants to go home?” flinade Niall ifrån dörröppningen och nickade mot min klädhög.
“Well, I realized that I miss.. uhm my mother” jag lyckades inte få fram meningen som jag hade tänkt mig, I stället lät det som om jag frågade mig själv om det var henne jag saknade. Niall höjde på ena ögonbrynet och gav mig en skeptisk blick. Slutligen ryckte han på axlarna och lämnade mig och mitt packande ifred.
~it´salinehereyoubetterhide~
Jag la in min resväska i bagaget på bilen och smällde igen billuckan. Niall vred om nyckeln och motorn startade medan jag hasade mig in i sätet. Vi var alla trötta, kvällarna hade blivit sena och vårt dygn hade vänts upp och ner. Jag tyckte nästan synd om Niall för att han var tvungen att köra, själv kommer jag nog inte orka hålla mig vaken hela vägen. Anna satt med huvudet lutandes mot Moalinn´s axel och såg ut att sova tungt, medan Liam och Lovisa satt längst bak och pratade med låga röster. Jag tittade fram mot vägen igen och lät mitt huvud falla bak mot sätet
. ”Some music? Before everyone falls asleep. Including me” stönade Niall trött och sträckte sig fram efter radion.
”Just two hours Niall, then you can get some sleep in your own bed” skrattade jag och växlade mellan alla radiokanaler. Jag stannade upp när jag hörde en lugn melodi, och bestämde mig för att låta låten vara på. Mina ögon kämpade för att hålla sig öppna, trots att min ögonlock gång på gång bestämde sig för att täcka för min syn. Bara någon timmas bilfärd till, sen kan jag sova, tänkte jag. Men sekunden senare orkade jag inte kämpa emot min sömn och drogs omedveten bort till drömmarna som väntade på mig.
Harry´s point of view
Jag drog min beanie över huvudet och rätade till min lugg. Zac stängde av bilen och tittade sig omkring på parkeringsplatsen vi stannat på.
”Good luck” mumlade han och halade upp sin mobil ur ficka. Jag öppnade bildörren och klev ut på den varma asfalten, noga med att glasögonen satt på plats. Den stora byggnaden som låg framför mig gav mig kalla kårar, och helst av allt ville jag springa här ifrån. Men jag hade lovat mig själv. Dörrarna öppnades och jag klev in i den kala entrén. Tre polismän stod och pratade om något i ett häfte innan de alla tre tittade upp på mig. Jag nickade, så artigt jag kunde, mot dom och gick bort till receptionen.
”I´m here to visit Zayn Malik” sa jag till mannen som satt ner bakom disken. Han tittade upp mot mig, som om han granskade mig i några sekunder innan han nickade och reste sig ifrån stolen
. ”Follow me”. Jag gick efter honom med händerna nerkörda i fickorna på mina chinos. Plötsligt stannade vi upp och polismannen knuffade upp en vit hjärndörr. ”Zayn Malik, you have a visitor” Jag kunde se Zayn´s osäkra leende framför mig, men när han inser att det är jag lär det leendet försvinna. Jag tackade polismannen för hjälpen och slog mig ner på stolen framför det tomma bordet. Sekunden senare kom Zayn gåendes ifrån en cell längre in tillsammans med en polisman. Han lät Zayn sätta sig ner innan han lämnade rummet och lät oss vara för oss själva. Zayn´s blick var ilsket fastklistrad på mig, och om blickar kunde döda hade jag inte varit vid liv just nu.
”What the fuck do you want?” fräste han surt och drog handen längs sin kortväxta skäggstubb.
”I just came to talk” ursäktade jag mig och höll upp händerna i en ´Jag-ger-upp´ gest. ”Talk then” muttrade han, fortfarande surt, och stirrade intensivt in i mina ögon.
”I met Keely a few days ago. Such a lovely girl..” Jag såg hur hans kropp stelnade till, hans nävar knöt sig och knogarna började sakta men säkert tappa färg.
”We´ve been on three or four dates actually. Her body´s quit fit, don´t you think? I mean, just imagine that girl in bed.. Oh god” Zayns knogar var vita och hans blick var mörkare än någonsin. Jag visste att jag retade upp honom ju mer jag pratade, vilket gjorde det hela mycket roligare. Hans läppar var sammanpressade när han sakta lät en liten springa slinka i mellan.
”I´m out of this place tomorrow, and imma beat the shit out of you, fucking twat!” spottade han ilsket fram och stirrade på mig. Jag ryckte lätt på axlarna och la min lugg till rätta.
”You can always try” flinade jag till slut och reste mig ifrån stolen. Zayn var snabbt uppe på sina egna fötter och tog hotande ett par steg mot mig. Innan någon av oss hann registrera vad det var som hände, hade tre muskulösa kvinnor stormat in och var på väg bort mot Zayn cell. Med Zayn släpandes mellan dom.
”See you, mate!” ropade jag efter honom och gick ut ur det kusliga rummet. Ett steg närmare det jag ville ha.
Kommentera! xx
2013-04-21 