Harry´s perspektiv:

 

Jag grymtade irriterat till när jag hörde melodin ifrån ringklockan eka igenom huset. Marion vände sig om på mage och begravde huvudet i en av de vita kuddarna som befann sig i min säng. Ett litet leende smög sig upp på mina läppar när jag kom och tänka på gårdagens händelser. Jag muttrade ett snabbt "jag kommer" när signalen löd igen och skyndade mig fram till garderoben. Första bästa kalsongerna fick åka på medan jag små sprang ner till ytterdörren. Utan kika ut öppnade jag dörren och mötte mammas oroliga leende.
"Det ligger paparazziz utanför huset" förklarade hon med en snabb mening och drog in sig själv med Carl i huset.
Så fort dörren smällde igen pustade mamma ut och drog in mig i en kall kram. Jag hoppade snabbt undan ifrån kramen och skakade lätt på mig.
"Ibland förstår jag inte hur ni står ut" muttrade Carl irriterat och slängde en blick ut mot tomten. Mamma gav honom en snabb kyss på munnen och skrattade åt min äcklade min.
"Jag går upp och lägger mig igen" gäspade jag trött och vände mig om för att gå upp mot rummet.

Jag stängde tyst dörren efter mig och koncentrerade ögonen för att kunna se något i det mörka rummet.
"Harry?" mumlade Marion och vred på sig en bit bort. Jag tog ett par försiktiga steg fram till sängen innan jag mjukt föll ner på dess madrass.
"Hm?"
"Godnatt". Jag skrattade tyst åt hennes så kallade konversation och kröp ner under täcket bredvid henne.
"Du är svin kall ju...". Hon vände sig om i min famn och blängde anklagande på mig.
"Vad ska jag säga? Jag var ju den som fick gå upp för att öppna dörren åt mamma och Carl" flinade jag och nöp henne lätt i sidan. Hon tjöt till och drog upp täcket för att kunna gömma sig. Med ett brett leende drog jag in henne i min famn och slöt ögonen.

Hanna´s perspektiv:

Jag stängde av spisen och hällde ut det kokande vattnet ur kastrullen. Medan ägget fick ligga i kallt vatten i några minuter så tog jag fram mina färdiga mackor och ställde på bordet. Min mage gav ifrån sig ett högt ljud samtidigt som vattenkokaren plingade till. Jag drog ur kontakten ur väggen och tog ner en av de svarta kopparna som stod placerade i hyllan. En av killarnas nya låtar, Over Again, kom upp i mitt huvud och fick mig att längta något enormt efter Niall. Medan jag tyst nynnades på Over Again ställde jag fram te koppen och gjorde i ordning ägget innan jag la ut skivorna på mina mackor. Mitt i allt ätande gav min iphone ifrån sig ett ljud och vibrerade till på köksbänken. Jag tog mig mödosamt dit för att snabbt läsa igenom vad som hade hänt.

Från : Niall x
Lust att komma över ikväll? Resten av gänget dyker upp runt nio, så du kan väl pallra dig hit vid.. sju? ;) x

Till: Niall x
Låter som en toppen ide! ;) Vi syns om en stund, x

+

Jag skyndade mig över den snö täckta vägen och drog jackan tätare omkring mig. Trots att det bara var i början av Januari började snön avta lite smått, men kylan låg fortfarande kvar som ett täcke över London. Ett vitt moln lämnade min mun varje gång jag andades ut eller frustade till. Mina ben knottrade sig i de tunna tightsen jag hade på mig och bad om att få komma inomhus. Med en lättad suck såg jag Niall´s hus en bit ned för vägen och skyndade på mina steg. När jag närmade mig ytterdörren hördes musiken svagt ut och enligt mina egna öron var det ingen annan låt än "Troublemaker" som spelades på hög volym. Jag skrattade och små sprang fram till dörren innan jag knackade. Musiken dämpades en aning och steg hördes inifrån huset. Dörren öppnades och en blond kalufs tittade försiktigt ut. När han fick syn på mig sken han upp i ett brett leende och öppnade dörren åt mig.
"Varför såg du så misstänksam ut?" flinade jag och hängde av mig jackan.
"Vet aldrig om det är en klunga fans som står där ute" skrattade han och låste om oss.
"har det hänt?" frågade jag chockat och sparkade av mig skorna.
"Japp". Niall försvann in till vardagsrummet och musiken tystnade. Strax där efter började melodin för "Dance With Me Tonight". Niall kom gåendes i takt till musiken och låtsades att han höll i en mikrofon.

"Ladies and Gentlemen we've got a special treat for tonight,I'm gonna call my friend Niall up here to sing to you ladies,Nial! Let's go man" Jag försökte hålla mig för skratt när jag härmade mannen i låten och nickade bort mot Niall.
Han flinade åt mig och gjorde sig redo för att börja sjunga.
"My name is Niall, nice to meet you, can I tell you baby,Look around there's a whole lot of pretty ladies,But none like you, you shine so bright, yeah" Han gick runt mig samtidigt som han vickade på sin snygga rumpa i takt till musiken. Jag började knäppa med händerna i takt till musiken och försökte så gott jag kunde göra små jazz steg.

"I just wanna, ooh, oh baby,I just want you to dance with me tonight,So come on, ooh, oh baby,I just want you to dance with me tonight." när refrängen kom släppte vi loss och skrattade åt våra enormt fula danssteg.
Han stannade upp och tittade på mig medan han sjöng
" When I saw you there,Sitting all alone in the dark acting like you didn't have a care,I knew right then, that you'd be mine, and we'd be dancing the whole damn night right,"

Jag försökte dölja den röda nyansen på mina kinder medan han gick fram till mig och la sin breda vältränade arm runt min midja. Han såg ut att tveka några sekunder innan han långsamt närmade sig mina läppar, som om han väntade på att jag skulle säga att det var okej. Jag ställde mig på tå och raderade den tomma ytan mellan våra läppar. Jag skulle precis dra mig undan när Niall la ena handen i min nacke och fördjupade kyssen. Jag blev en aning chockad när han drog sin tunga längs min underläpp och lät sin andra hand glida ner till min svank. Jag hade aldrig tänkt mig en sån här sida av Niall, men jag gillade den.
När han slutligen backade undan hade han ett brett leende på läpparna, och kinderna i en lite mer rosa nyans. Själv såg jag antagligen ut som en tomat just nu.
"Är vi tillsammans?" . Frågan hann ur mig innan jag ens hade tänkt klart på meningen, och fick mig att stirra på Niall, som om det var han som ställt mig frågan.
"Beror på om du vill.." mumlade han lite nervöst och drog handen längs sin nacke. Jag la huvudet på sne och tittade in i hans djupt blå ögon, ända tills han vred huvudet och tittade på mig.
"Klart jag vill" utbrast jag, och undrade vart min energi kom ifrån. Han sken upp i ett brett leende och drog in mig i en sån där speciell Niall kram , en sådan man ska vara jävligt lycklig över att få.
"Killarna kommer om en timma, skulle du orka följa med till affären här nedanför?" mumlade Niall emot mitt hår.
Jag nickade i hans famn innan jag backade undan och höll fram ett finger.
"Men, först ska jag byta om till mina mysbyxor!", Och med dom orden skyndade jag mig ut i hallen, drog upp mina mysbyxor ur påsen jag hade med mig och försvann bort emot toaletten. Jag drog snabbt av mig tightsen och klev i mysbyxorna innan jag gick ut igen. Niall stod påklädd med luva uppdragen, otroligt charmig som vanligt.

Jag drog på mig min jacka och trädde på mössan över mitt blonda hår. Medan Niall öppnade dörren åt oss tog jag på mig vantarna och kikade snabbt i spegeln. När vi kom utanför huset så var det lyckligtvis inte lika kallt i mysbyxor som det var i tights. Niall tog tag i min hand och hjälpte mig att trä ena vanten över våra samman knutna händer. Jag skrattade åt synen då vanten blev extremt stor och försökte få på mig andra vanten. Vi gick långsamt och pratade om det mesta som vi kunde komma på hela vägen fram till affären. Niall grubblade snabbt några meningar för sig själv innan han drog med mig bort emot pizzorna.

Vi lämnade affären med två proppfulla kassar fyllda av skräp mat, läsk och snacks. Mina vantar låg i Nialls kasse, medan vi svingade våra händer lågt. Jag kikade upp på honom och log nervöst när han tittade på mig. Jag ställde mig på tå och gav honom en lätt kyss på ena kinden innan jag började gå igen. Han kom strax upp bakom mig och la ena armen om min midja, medan vi tillsammans gick och nynnades på olika låtar.

Jag tog ur pizzorna ifrån ugnen och placerade fint ut dom på det framdukade bordet. När det såg hyfsat snyggt ut började jag skiva upp gurkan som skulle bli mer som en dekoration. Niall höll upp sig iphone emot mig och såg ut att vara på väg att ta ett kort. Jag skyndade mig med att ta upp två gurkbitar och täcka mina ögon med, samtidigt som jag gjorde en ful grimas. Efter någon minut eller två la han nöjt ner mobilen på diskbänken, just samma sekund som min mobil började vibrera villt. Jag tittade chockat på den när den gång på gång meddelade att jag fått en ny följare på twitter. När den börjat lugna ner sig en aning tog jag upp den, klickade in på den blå fågeln och drog chockat efter andan. 2 000 nya följare på bara några minuter?!
Nedanför mina nya följare stod det att Niall hade taggat mig i en tweet.
"Förbereder mys kväll med gänget! @Hannatheonee x"
En hög knackning ekade igenom huset, och Niall försvann ut ur köket för att välkomna resten av folket in i huset.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

"Behövs verkligen allt det här?" frågade jag och nickade menande emot diskbänken. Harry nickade hastigt och gav mig ett retsamt flin innan han försvann in i vardagsrummet med en flaska vin. Jag himlade lätt med ögonen och la upp chipspåsen i en av skålarna, innan jag tog tag i båda två och balanserade ut till Harry.  Jag ställde ner skålarna med en tung suck och föll ner i den djupa soffan. Harry skrattade lätt åt mig och sträckte sig efter filmerna som låg utplacerade på soffboret. Han höll upp dom framför mig och lät mig fundera ett tag.

"Vad sägs som "Red Riding Hood"? En ny film är alltid kul" skrattade jag och slog lätt till fodralet.

"Låter bra du". Harry reste sig ifrån soffan och gick fram emot teven. Medan han fixade igång filmen ryckte jag åt mig en film och virade in mig ordentligt.

"Så jag får ingen filt då?". Frågade han snopet när han vände sig om. Jag skakade retsamt på huvudet innan jag lyfte upp en bit av filten och lät honom krypa upp hos mig. 

"Jag älskar dig, det vet du va?" mumlade Harry emot min axel medan han placerade små kyssar längs min arm.

"Och jag älskar dig" skrattade jag och letade efter hans blick. Han tittade upp på mig med en busig glimt i ögonen och placerade en lätt kyss på mina läppar. Jag skakade skrattandes på huvudet och vände uppmärksamheten emot filmen.

 

 

 

Jag satt med vidöppna ögon och tittade på teve skärmen där den rödhåriga pojken just skulle bli grillad. Med ett chockat läte for min hand upp och täckte munnen när pojken började skrika. Om det var något jag inte fixade så var det när folk plågades. När pojkens skrik blev allt mer plågsamma täckte jag för mina öron med händerna och stirrade ner i filten. En bred arm lades runt om mig och lät mig dras in i Harry´s famn. När madröms scenen, i mitt fall, var över kikade jag upp emot teven och tog lättat bort mina händer ifrån öronen. Harry gav ifrån sig en lång gäspning och sträckte ut armarna åt alla håll. Jag lutade mig framåt i soffan och började försiktigt hälla upp vin i de två ömtåliga glasen som stod framdukade. 

 

 

 

Jag placerade det ännu en gång tomma glaset på soffbordet och fnittrade hejdlöst till. Harry´s blick for upp ifrån golvet med ett brett leende medan han lutade sig fram åt mitt hål. Jag minskade de sista centimeterna i mellan oss och lät våra vin smakande läppar mötas i en lustfylld kyss. Kyssen växte allt mer och mer och slutade upp
när Harry lämnade mina läppar. Han knuffade lätt och försiktigt ner mig i en liggande ställning innan han placerade sig själv över mig, stödjande på sin ena arm.

"Jag älskar dig" mumlade han medan han sänkte sitt huvud i höjd med min hals. Han burrade in sitt huvud och lät min bara hud mellan axeln och halsen få små kyssar. 

"Jag älskar dig mer" viskade jag och lyfte upp hans haka i höjd med mitt ansikte. Han flinade svagt innan han stängde sina ögon och lät våra läppar träffas ännu en gång. Med ett svagt läte kände jag hur hans tunga snuddade vid min underläpp, jag särade försiktigt på läpparna och njöt av känslan som uppstod när Harry´s tunga smekte min. Jag bet försiktigt men ändå retsamt tag i hans underläpp vilket fick hans mungipor att rycka sig uppåt med ett svagt läte.  Mitt i allt hånglande bytte vi position, utan att bryta kontakten med våra läppar, så att jag nu satt uppe på honom. Mina tankar lämnade min kropp och uteslöt allt som inte hade med Harry att göra, för allt jag brydde mig om just nu var honom. Min egna Harry fucking Styles. 

Med några enkla rörelser började jag röra mina höfter fram och tillbaka samtidigt som jag kysste honom mer och mer passionerat. Hans händer fann sin väg till min midja medan han började smeka mina sidor. Eftersom jag visste om vilken effekt jag hade på honom så var det komiskt att se hans reaktion när jag försiktigt började röra mig snabbare över honom. Han blundade och lät sina händer stanna upp precis vid mina höfter, medan han gav ifrån sig svaga stön. Med ett retsamt leende lutade jag mig framåt och gav honom en lätt kyss på näsan, han öppnade ögonen igen och log emot mig. På några snabba sekunder hade han rest sig i från soffan, med mig i sin famn, och var på väg upp för trapporna. Jag svalde bestämt bort de nervösa fjärilarna som spred sig i min kropp när vi närmade oss Harry´s rum. Han knuffade lätt upp dörren med sitt högra knä innan han puttade igen den efter sig och gick fram emot sin säng. Jag landade mjukt på det vita duntäcket och såg leendes på när Harry slet av sig sin vita t-shirt. Han gick fram emot mig och kröp lätt upp i sängen. Jag sträckte ut armarna emot honom och drog ner honom mot mina läppar. Medan våra tungor lekte hej vilt började han pilla med kanten av min skjorta. Jag gav honom ett retsamt flin innan jag knäppte upp de knappar som var knäppte och krånglade av mig skjortan.  Han lutade sig fram över mig och gav mig en lätt kyss vid mungipan innan han började placera kyssar längs min käke, ner för min hals och vidare till springan i mellan mina bröst. Han lyfte upp sitt huvud i samma höjd som mitt igen och pussade mig snabbt på munnen. Han gav mig en menande blick samtidigt som hans händer la sig vid kanten av mina pyjamas byxor. Jag svalde osäkert, innan jag nickade och försökte att inte se så nervös ut. Så fort kylan träffade mina bara ben släppte min nervositet och lät mig enbart njuta av stunden som snart skulle komma. Medan han själv klev ur sina mys byxor studerade jag hans kropp, ända från det frestande håret och  ner till hans bara fötter. När han väl drog av sig kalsongerna blev fjärilarna helt sjövilda i mig och fick mig att svälja hårt några gånger. Han fångade upp sin plånbok ifrån sängbordet och tog upp en liten förpackning ur ena facket. Medan han gjorde sitt drog jag av mig de sista plaggen tills Harry kröp upp i sängen igen.

"Redo?" frågade han med en lustfylld glimt i ögat. Jag nickade bestämt, mest för att jag själv skulle inse att det här faktiskt var på väg att hända, och la upp armarna runt hans nacke. Hans höfter pressades samman med mina samtidigt som han trängde sig in i mig. Mina ögon tårades och jag fick bita mig hårt i underläppen för att inte vilja skrika rakt ut.

"Det går snart över.." mumlade Harry så lugnt han kunde innan han lät våra läppar sammanlänkas i det mörka rummet..

 

 

 

 

Jag gnuggade mig tröttsamt i ögonen och räckte över mitt bagage till en av de hundratals flygvärdinnor vi mött på. Hon log ett fjeskande leende innan hon, och några till, började gå bort åt hållet där man checkar in väskorna.

"Ni kan kliva på planet om någon minut" meddelade Paul när han kom gåendes emot oss. Jag nickade långsamt och kände hur Louis lutade sin panna emot min axel medan han började snarka överdrivet.
"Ge dig" skrattade jag och knuffade undan honom. Han gav mig en trumpen min och gick bort emot Liam med korsade armar. Med ett svagt flin räckte jag ut tungan åt honom och började gå bort mot platsen där vi skulle gå ombord.

"Hem ljuva hem" suckade Niall lyckligt när han slog sig ner på sin stol. Louis satt mitt emot honom, och bredvid mig. Medan Zayn och Liam fixade musik och gjorde sig bekväma på motsatta sidan av flygplanet, ryckte Niall och Louis åt sig varsitt täcke och gosade ner sig i sätena. Jag skakade leendes på huvudet och tog fram min iphone för att knäppa ett par kort på de två idioter som satt framför mig..
"Ni är inte normala någon stans" skämtade jag, dock var min mening seriös, och lutade mig bakåt i sätet. Att gå upp vid fem för att bege sig till en svin kall flygplats, och bege sig ombord på ett svinkallt flygplan, är inte alltid så kul. Jag gäspade stort samtidigt som jag klickade min in på twitter. Så fort jag laddat upp bilderna började mina mentions rulla in, allt fler och fler. Jag svarade så gott jag kunde på de flesta av frågorna, men fick tillslut logga ut när det blev för mycket. Med en djup suck fiskade jag upp ett av de par hörlurar som fanns ombord och kopplade in det till min iphone. Celine Dion var kanske inte den kändisen som de flesta killar i min ålder brukade lyssna på, men hennes ballader går inte att undvika. Jag lät "I´m Alive" startas upp ifrån spotify och blundade när Balad drottningen tog över min hörsel. Mina tankar flög åt ett håll, långt utanför mitt huvud, och fick mig att sakta men säkert falla in i en djup sömn..

Marion´s perspektiv:

Jag reste mig ifrån köksbordet och slängde en sista blick på katalogen som låg framför oss. Pappa tittade på mig med ett uppmuntrat leende och slog ihop händerna i en hög klapp.
"Vad säger du?" Jag ryckte osäkert på axlarna och lät ena handen klia min andra arm.
"Fundera ett tag på det, jag och Anne åker och plockar upp Harry på flygplatsen, vi sticker nog ut och äter efter det. Så ni får en stund för er själva" Han uttalade de sista orden tydligt och vickade retsamt på ögonbrynen.
"Pappa.." stönade jag och slog ner pannan i bordet. Det blev en aning hårdare än vad jag väntat mig, lika så blev ljudet mycket högre. Chockat tittade jag upp ifrån bordet och mötte pappas förvånade min. Som om det vore på ett kommando började vi båda två skratta åt det som just hände. Jag höll min ena arm runt magen och lutade mig emot stolen med den andra.
Pappa torkade skrattandes bort en tår i hans ena öga och reste sig i från bordet.
"I bland vet jag inte vad jag ska göra med dig". Han gav mig ett stort leende och drog in mig i en typisk "pappa kram", dock klagar jag inte.

Jag vinkade hejdå till pappa och Anne när de backade ut ifrån vår uppfart , på väg för att hämta Harry. Jag stängde dörren med ett svagt läte och skyndade mig sedan upp för trapporna och bort emot stereon. Med några snabba rörelser tog jag upp min iphone ur fickan på pyjamas byxor och kopplade in den till högtalarna. Jag drog med tummen över den gröna pilen och slog snabbt in min fyrsiffriga kod. Spotify-appen väntade som vanligt på mig i mappen den låg gömd i. Jag skrev in "Party Rock Anthem" uppe i sökfältet och diggade gott med när musiken ljöd ut ur de bruna högtalarna. Rörelserna satt rätt bra även om jag bara tränat in dom en gång tidigare.
Ju mer tiden passerade, desto högre blev musiken och desto varmare blev luften i rummet. Jag tog av mig min knäppta skjorta och drog av mig det vita linnet jag hade på mig under. Medan jag kastade iväg linnet drog jag på mig den röda skjortan igen, men knäppte bara de översta knapparna och knöt den runt midjan. Jag tog upp mobilen och skrev in "Low" med Florida, och började hitta på små egna dansteg. Jag rörde på höfterna som aldrig förr och höll upp händerna sammanlänkade i luften. Sakta men säkert lyckades jag gå neråt samtidigt som jag lät min kropp sänkas, liknande en orms rörelser. Just som jag ställde mig upp för att göra om steget gled ett par händer runt min midja. Jag gav ifrån mig ett högt tjut och hoppade ut ur personens famn. Ett välbekant skratt spred sig runt mig medan jag vände mig om. När jag såg att det inte var någon annan är Harry, som lyckligtvis hade kommit hem, gav jag ifrån mig ett högt lycko tjut och kastade mig i hans starka armar.
"Kan du inte sänka lite?" flinade han när jag backade undan. Jag gick fram emot stereon och drog ur telefonen ur kabeln. När huset blivit spöklit tyst drog Harry in mig i sin famn igen för att ge mig ett fåtal kyssar på läpparna. Jag rös av välbehag när hans stora händer letade sig in under min skjorta och placerades på min bara rygg. Jag lutade mig emot hans axel och kände leendes hur han långsamt kysste min hals.
"Jag har saknat dig" mumlade jag emot hans tröja och backade undan.
"Jag har saknat dig mer" förklarade han med övertydlig röst och drog mig intill sig igen. Jag tittade på hans gudomligt breda läppar innan jag lutade mig framåt och minskade den centimetern som var kvar i mellan oss.
Hans tunga nuddade lätt min underläpp och frågade efter tillträde, vilket jag glatt accepterade. Jag särade långsamt på mina läppar och kände hans tunga slinka in i min mun. Jag lät min tunga smeka hans med en lätt rörelse och kände hur hans tunga utforskade hela min mun.
När vi båda behövde andas in frisk luft log jag större än någonsin, hade jag precis hånglat med Harry Styles?
"Anne hälsade retsamt att de två tar in på ett hotell i natt, de ska spendera dagen på stan och äta på någon trevlig restaurang". Harry lät sina händer hänga sammanlänkade vid min svank med ett sött leende.
"Så vi blir hemma ensamma?" frågade jag, delvis nervöst och delvis lycklig.
"Japp" flinade Harry och blinkade med ena ögat. Jag log stort emot honom och snodde en kyss ifrån hans hjärtformade läppar.
"Jag är extremt opigg, så vad sägs om att spendera dagen i soffan?" föreslog han och la armen om mina axlar innan vi båda begav oss ner mot teven.

 

 

Jag stampade nervöst med foten i den snötäckta asfalten och spanade efter något tecken på liv. En svart bil förstörde den skumma tystnaden som lagt sig över området, dock var det inte så konstigt eftersom det var rätt tidigt. Bilen saktade in vid trottoaren och vevade ner ena förarrutan. Så fort Danielle´s svarta hår syntes i fönstret greppade jag tag i min vita tygväska och joggade fram till bildörren. Bilföraren, vem han nu var, gasade på så fort jag suttit mig till rätta och körde ut på den ödsligt tomma gatan. 

"träffas ni så här tidigt varje dag?" gäspade jag trött och tog upp mobilen. Danielle sträckte sig ifrån framsätet och gav mig en tröstande klapp på axeln med orden "I bland, men man vänjer sig".  Jag nickade trött och kisade emot den digitala klockan, 08:12. 

"Jag är Jazon föresten" mumlade mannen i framsätet tyst. Jag vred lätt på huvudet och scannade honom i profil medan han höll blicken fastklistrad på den hala vägen. Hans svarta hår låg ostyrigt runt hans ansikte och fick hans ljusa ögon att se.. magiska ut. Jag skakade lätt på huvudet och lutade mig bakåt i de svarta skinn sätena medan jag blundade.

 

"Sömntuta, vi är framme" skrattade Danielle och ruskade om min axel. Jag tittade mig yrt omkring och försökte skaka liv i min efterblivna blick. Jag tog tag i min tygväska och hängde den över axeln innan jag hoppade ur bilen. Danielle la ena armen om mina axlar och hasade upp sin väska högre på sin axel.  

Vi klev in igenom en svart dörr som ledde oss till något som liknande en oändlig korridor.  Danielle tog tag i min hand och drog med mig en bit in i korridoren, innan hon svängde av och hamnade framför en genomskinlig glasdörr.

"Redo?" flinade hon och knuffade upp dörren med sin axel. Ett fåtal människor stod utspridda i den stora lokalen och stretchade samtidigt som de förde livliga konversationer om något ointressant. Jag gick smått nervös efter Danielle och stannade upp framför en man som såg ut att vara runt 25 års ålder, kan man kalla honom man? 

Han log vänligt emot mig och drog upp sina pösiga mys byxor så att de fastnade vid hans vader. 

"Jag antar att du är Marion? Danielle har pratat en del om dig" skrattade han och skakade vänligt min hand.

"Går ni och byter om tjejer? Så kör vi igång lite smått".  Jag nickade,igen, och små joggade efter Danielle som börjat gå emot en av de hundratals dörrarna i lokalen.  Bänkar stod uppradade längs väggarna, med speglar här och var. Jag hängde imponerat av mig väskan, jackan och sparkade av mig skorna. 

På några snabba svep klev vi ut i danslokalen igen, klädda i lämpligare kläder. Jag bar ett par ljusgråa mys byxor, ett par gymnastik skor och min vita "dans tröja" som jag gärna kallade den.  

"Hitta en plats så går vi igenom några steg lite smått!" hojade mannen som stod längst fram av alla dansare. 

Han gick igenom ett par av de steg som var svårast inom korriografin, innan han började gå igenom första delen av dansen.

Efter en svettig timma satt första delen av dansen hyfsat bra. Han log mot oss alla innan han stegade iväg till sin iphone som var kopplad till våra högtalare. Låten vi lyssnat på dämpades samtidigt som "Party Rock Anthem" började spelas i lokalen. Basen gjorde att blodet i kroppen började hoppa i takt till musiken, och fick kroppen att hamna i en ljuvlig rytm. 

 

 

"Bra jobbat! vi syns i över morgon, det är inte långt kvar innan ni ska åka" flinade mannen, som tydligen hette Chad. Jag höjde förvånat på ögonbrynen emot honom och drog handen längs min svettiga panna.

"Uhm, just det ja! Marion, Stephani slutade ju som sagt, så vi undrar om du vill ta hennes plats på hel tid? inte bara för den här turnén alltså". 

"Ska tänka på saken, när kan jag höra av mig senast?" frågade jag leendes och började sakta gå baklänges.

"Så snart som möjligt, du var grym idag!" Jag log emot honom och vinkade snabbt innan jag försvann in i omklädningsrummet med resten av tjejerna.

"Nå vad tyckte du?" pustade Danielle och drog av sig sin pösiga t-shirt. 

"Skit kul, saknat dansen den tiden jag inte dansade" flinade jag och skyndade mig med att byta kläder. Jag rynkade äcklat på näsan när den välkända doften av svett spred sig runt mig.

"Ta´t lungt, du får duscha när du kommer hem" Danielle blinkade med ena ögat emot mig och tryckte ner sina danskläder i hennes egna väska. Vi sa hejdå till de tjejerna som var kvar och gick ut emot den svarta bilen.

"Är han din personliga chaffuör?" skrattade jag och nickade emot James som log emot oss.

"nope, min bror faktiskt. Eller ja, halv bror" flinade hon och vinkade tillbaka. Jag höjde ännu en gång förvånat på ögonbrynen och hoppade in i bilen efter Danielle.

"Har du suttit här hela dagen?" frågade jag chockat när jag insåg att klockan faktiskt var två på eftermiddagen.

"Nix, har kört omkring här i London för att utforska allt nytt" flinade han igenom backspegeln och backade ut ifrån parkeringen. Chad´s ord började ringa i mina öron, och fick mig att inse vad han faktiskt hade sagt.

"Danielle, vad var det för Turné Chad pratade om?" 

"Sa jag aldrig det?" frågade hon förvånat och vände sig om i framsätet. Jag skakade bestämt på huvudet och lutade mig en bit framåt.

"Jo, LMFAO ska ju uppträda på några ställen i Frankrike, någon enstaka konsär i Tyskland och sedan tre stycken här i England, så det blir en mini turné" förklarade hon leendes. 

Under hela bilresan hem satt jag tyst och funderade på hur jag skulle göra, att åka på turné var ju inte en dålig idé. Med tanke på att jag får ett jobb,lön och lyckas göra det jag älskar samtidigt. Det enda negativa är ju att jag blir borta ett tag.

"Uhm, tack för skjutsen, och du Danielle. Kan du hälsa Chad att jag mer än gärna åker med?" skrattade jag och hoppade ur bilen. Danielle nickade leendes och vinkade till mig, lika så Jazon. Jag tittade efter bilen med ett leende innan jag vände mig om och gick in i huset.

 

 

Paul höll upp dörren för oss och lät oss komma ut ur det vita rummet vi nyss blivit intervjuade i. Intervjun i sig var rätt rolig, med alla frågor från fansen och så vidare. Men Cristin, som intervjuaren hette, hade fjäskat sönder för oss alla vilket vi tröttnade på rätt fort. Det var alltid saker som "Charmiga Harry","söta Niall" och liknande saker som lämnade hennes mun. Jag drog tröttsamt en hand igenom mina små lockar och fick en kompis klapp på axeln av Liam. "Vi åker hem i morgon" suckade han glatt och gned sina händer vid ögonen. Veckan här i L.A hade varit hektiskt och stressad, inte en enda lugnt minut. Intervju efter intervju, och sedan direkt till en photoshoot och sedan vidare. Så gick det om och om under en hel vecka. Louis,Niall och Zayn klev ut bakom oss innan Paul stängde dörren med en smäll och började dra med oss ut mot bilen.

"Kan man bli mycket jobbigare?" frågade Niall irriterat och kastade en blick bak emot dörren. Paul flinade lätt och skakade på huvudet.

"Tycker faktiskt synd om er, även om ni förtjänar det ibland.." Jag drog förolämpat efter andan, dock på skoj, och stannade upp där jag stod. Paul fortsatte gå i sitt egna lunkande tempo med Liam bredvid sig. Jag gav Louis en menande blick, vickade på ögonbrynen och började springa ifatt Paul. Någon decimeter innan jag skulle ha krockat in i honom tog jag sats och hoppade upp på hans rygg. Han skrattade frustrerat och drog ner mig på marken igen. Jag räckte retsamt ut tungan emot honom och borstade av mina byxor innan jag började gå i normal takt med Niall och Louis.

"Men alla dessa jävla komplimanger!" muttrade Niall irriterat och gestikulerade med armarna. Dock kan jag förstå honom när det gällde hennes komplimanger. Det ända Niall fick höra var hur söt och charmig han var en gång i minuten, lika så hur fantastiskt det var att en tandställning kan passa så bra på en människa. Jag menar, seriöst?

 

 

 

Jag vek ihop de sista plaggen och tryckte ner dom i min överfulla resväska. Sedan la jag fram ett par jeans och en vanlig hoodie längst ner på hotellsängen och kröp ner under det vita duntäcket. Jag greppade tag i min mobil och knappade vant in min kod. Marion´s ansikte lös upp min bakrund och fick mina mungipor att rycka lätt. Jag klickade mig in på sms och letade fram Marion´s och min konversation.

 

"Om tio timmar är jag på väg hem till dig..Miss u a lot xx" 

Min mobil gav ifrån sig ett svagt läte och lät Marion´s sms visas på skärmen.

 

jag skrattade lätt för mig själv innan jag låste och la undan mobilen. Det vita duntäcket la sig mjukt runt min kropp när jag sjönk ner i sängen och drog in doften av kudden. Dock doftade den ingenting.. bara nytt.. och okänt. Men det var som sagt bara tio timmar kvar tills jag skulle sitta på flygplanet, på väg hem till England.

 

 

 

 

 

 

Jag satte mig försiktigt ner på den svarta stolen och tittade på pappa och Anne. Jag skulle precis börja prata när pappa öppnade sin mun. 

"Nå? kan du förklara? hur fan tänker ni? Ni är ju för fan halvsyskon!" Jag tittade chockat på honom då han är en person som aldrig någonsin svär, och då menar jag aldrig. Anne strök honom sakta över ryggen vilket fick honom att lugna ner sig en aning. Den nervositet och rädsla som fanns inom mig för några minuter sedan utbyttes som en låga i mina ögon som inte hade en tanke på att dra sig tillbaka.

"Tror du att det är så jälva lätt? Att leva i samma hus som killen jag älskat så enormt länge lever i? Jag och Harry har varit vänner sen vi flyttade till det här jävla stället! Harry Styles, samma kille som jag lärde känna min första dag på skolan, samma kille som kysste mig och stack. Samma jävla kille jag jag är helt förälskad i?!" Med samma ilska i rösten avslutade jag meningen med tårade ögon. Jag drog irriterat handen under ögonen och stirrade på pappa. Hans ansikte mjuknade en aning när han var på väg att öppna munnen igen.

"Du vet, det är inte så jävla lätt faktiskt..." började jag med en sprucken röst. ".. Första gången när vi var på middag här, och den berömda Harry Styles klev in i rummet". Jag gav ifrån mig ett ironiskt skratt och blinkade bort några tårar. "Ingen blev nog så chockad som jag blev, inte för att han var känd, utan för att han förändrats så enormt mycket, att han låtsades att han inte kände mig". "Jag har älskat den kille från första gången vi träffades, och det kommer ingen kunna ändra, inte ens ni". När jag mumlat ut de sista orden svämmade tårarna över i mina röda ögon. Mina händer for upp för att täcka ansiktet medan jag lät mig själv gråta ut för en gångs skull.

Ett par armar omfamnade mig och den bekanta doften av pappa spred sig runt mig.

"förlåt.." mumlade han bekymrat och placerade ett par lätta pussar på mitt huvud. Jag nickade sakta och drog händerna under ögonen innan jag blickade upp på pappa och Anne som stod runt mig.

 

 

 

 

+

 

 

Jag viskade ett godnatt till pappa och Anne innan jag tassade upp för trappan och vidare emot mitt rum. Vi bestämde oss för att ta en lugn filmkväll utan jobbiga händelser. Vilket innebar gråt,skratt och en del rädda skrik. Mina mys kläder byttes ut mot mina pyjamas kläder medan jag drog ur min mobil ur laddaren. Jag kröp ner i sängen och drog upp täcket till hakan. Men några svichande drag över skärmen klickade jag min in på twitterikonen och kikade igenom alla tweets. Jag tittade snabbt på klockan och insåg att den redan var 3 på natten. Alltså runt 8 i Miami, där killarna nu borde ha landat. Min blick fastnade på en tweet som innehöll en länk och texten "Pictures of the boys today! xx". Jag klickade mig leendes in på länken och skummade igenom alla bilder, lika snygga som vanligt då. Just som jag gick bort ifrån twitter och in på mina meddelanden plingade min iphone till. Jag öppnade snabbt smset ifrån Harry och skrattade lyckligt.

"Saknar dig redan, Vi är framme i Miami nu med informationen om att vi bara stannar i några dagar, så det dröjer inte länge innan jag är hemma igen! är allt väl där hemma? xoxoxo"

Jag lät mina tummar studsa fram över skärmen medan jag vant knappade in bokstav efter bokstav.

Jag sparade bilderna till min mobil innan jag släckte ner skärmen och lät mörkret dra mig till sömns.

 

 

"Marriiooooon" tjöt Danielle glatt när jag svarade i min vibrerande telefon. 

"Heeeej" skrattade jag trött och gnuggade mig i ögonen.

"Väckte jag dig?"

"Nä, vaknade för ett litet tag sedan" gäspade jag och reste mig ifrån skrivbordet.

"jag har ett jobb åt dig.. " Danielle drog ut på meningen och fnissade lurt. 

"ett jobb?" skrattade jag och skrapade lätt med foten i golvet.

"En av mina danskompisar, också en av dom som dansar med mig för LMFAO, har gått och sagt upp sig, då hon inte vill fortsätta längre, konstigt nog. Hur som helst, de leter just nu dansare och jag föreslog dig" Jag stirrade chockat på telefonen innan jag gav ifrån mig ett högt tjut och skrek ja. Hon skrattade glatt i andra sidan luren och gav mig den information och fakta jag behövde.

"Då syns vi om en timma vid Starbucks?" 

"Jaopp" 

Jag la på vårt samtal och lämnade min iphone på skrivbordet när jag vände mig emot min garderob. Ett par slitna Jeans tillsammans med en stickad tröja fick duga för dagen, jag skulle ju trots allt inte klä upp mig. Jag drog enkelt på mig kläderna och plockade fram mina silvriga örhängen, alltid kul med lite utstyrsel.

 

Jag gick på stadiga ben av bussen och ner för den lilla backen innan jag kom fram till starbucks.

"Är inte det Marion?" viskade en röst vid sidan av mig, dock inte så lågt. Jag tittade förvånat dit och fick syn på tre tjejer som stod med ihop i en klunga. De två andra nickade försiktigt och klev fram emot mig.

"Kan vi få din autograf?" Mian ögonbryn satte sig högt upp i min panna medan jag gav ifrån mig ett förvirrat skratt.

"Va?" Den ena blonda tjejen harklade sig nervöst och klev fram ännu en bit.

"Du är Marion, Harry Styles syster va?" Jag nickade fortfarande förvirrat och gav dom varsit besviket leende.

"Tyvärr, jag har ingen aning om hur man skriver autografer faktiskt" skrattade jag lätt.

"Åh, okej. Kan inte du följa oss på twitter?" frågade en brunett och sträckte fram en bit papper med fyra twitter namn på.

"Klart jag kan, ska fråga om Harry kan göra lika dant" log jag och la ner dom i min ficka. Jag vinkade hejdå till tjejerna och gick in på Starbucks. Danielle flög upp ifrån sin stol och rusade in i min famn så fort jag klivit in på det lilla cafét.

"Reedo?" sjöng hon glatt och gav mig ännu en kram. Jag nickade uppspelt och greppade tag i hennes hand.

"Hela gänget är grymma" flinade hon och vinkade till sig en taxi. Förvirrat hoppade jag in efter henne och stängde dörren efter oss.

 

 

 

 

 

"Så första träningen är om två dagar, i den där lokalen?" frågade jag leendes och kramade om Danielle.

"Japp, så se till att vara förberedd" skrattade hon och vinkade. 

"Vi hörs!" 

Jag stängde dörren efter mig och sparkade av mig skorna. Med ett brett leende klev jag in i köket och började berätta om mitt jobb för Anne och pappa..

 

 

 

 

 

 

 

Jag drog snopet tillbaka handen och tittade efter Marion när hon skyndade sig förbi.

"Du borde prata med henne, jag och Jai sticker ut en stund" mumlade Luke och gav mig en snabb klapp på axeln innan han ropade till sig Jai. Jag stod förvirrat kvar och tittade på de två tvillingarna när de drog på sig sina jackor och försvann ut i snö ovädret. Med en djup suck hörde jag hur vattnet gick på inne i badrummet och började gå tillbaka till vardagsrummet.

Jag slog mig ner i soffan och drog ena handen igenom mina lockar medan jag stirrade ut igenom ett av de stora fönsterna. Hur skulle jag förklara allt utan att det blev fel? Utan att hon skulle sticka eller tvinga mig att lämna huset? Utan att hon skulle bli ännu mer besviken och ledsen?

 

Mitt i allt tänkande gick Marion förbi dörr öppningen i ett par tights och ett linne. Hon tittade sig omkring i huset med ett litet leende gömt i mungiporna innan hon vände blicken mot mig. Hennes leende blåste bort lika fort som det kommit dit innan hon med en djup suck lutade sig emot väggen.

"Vad vill du?" muttrade hon surt.

"Kan du inte komma hit så att vi kan prata?" försökte jag och klappade lätt på platsen bredvid mig i soffan. Hon tvekade i några sekunder innan hon gick och satte sig i fåtöljen en bit ifrån mig. Jag tog in hennes skönhet , dock för länge då hon stirrade på mig med ett höjt ögonbryn. Jag harklade mig lätt och fixade nervöst till mina lockar.

"Jo asså.. Vi hann ju inte riktigt prata om det som hände.." började jag osäkert och sökte efter hennes blick. Hon skakade lätt på huvudet med en trumpen min och började fingra på sina tights. Jag skulle precis börja prata igen när hon avbröt mig. "Varför ljög du för mig?" . Jag blev en aning ställd av hennes fråga, och kunde inte komma på ett vettigt svar.

"Jag vet faktiskt inte.. jag visste väl innerst inne att det var fel av mig och att du skulle bli sårad" mumlade jag och tittade skamset ner på den svarta mattan. Hon suckade lågt och ändrade sits i fåtöljen innan hon fortsatte.

"Vem var det du träffade på stan varje gång då?" frågade hon osäkert, som om hon var rädd för att veta svaret.

"Bara en gammal kompis, Caroline Flack" sa jag snabbt, men hann ändå se hur orden långsamt tog sig in i hennes huvud och fick henne att surt titta upp på mig. 

"Ni har inte bara varit i stan, eller hur?"  Jag skakade ännu mer skamset på huvudet, och tittade upp när jag märkte att hon stod någon ynka decimeter ifrån mig.

"Jag tror det är bäst att du går" muttrade hon och nickade emot dörren. Jag reste mig ifrån soffan och började gå emot hallen när jag vände mig om.

"jag och killarna sticker till USA i morgon, vi blir nog borta mellan två eller tre veckor" hasplade jag ur mig och kikade försiktigt fram för att kunna se hennes reaktion. Hon stod fastfrusen i några sekunder innan hon vände blicken mot mig igen. "varför skulle jag bry mig? Hoppas ni stannar där..". Och med dom orden ringandes i mitt huvud lämnade jag tvillingarnas hus med en ängslig känsla växandes i magen. Jag var förbannad på allt, på Marion för att hon var så jävla underbar, på mig själv för att jag var så oerhört korkad och på Caroline.. för att, jag vet inte riktigt men jag är arg. 

Jag drog jackan tätare omkring mig medan jag irriterat blinkade bort tårarna som ville tränga ut ur min ögonvrå. Men samtidigt, jag och Marion kunde knappast fortsätta så som vi gör. Vi kan vara oss själva mindre än tre gånger i veckan, det funkar inte. Caroline var en utgång, jag känner mig hemsk när jag säger det här, men det är sant. Jag är kille, och det måste Marion förstå. Självklart förstår jag henne, jag hade inte varit jätte glad om hon hade gått bakom ryggen på mig och träffat en annan kille.

 

Med en arg suck sparkade jag till en bit frusen snö och ökade på stegen medan jag började skymta vårt vita hus.

"Harry! Du måste packa klart, Paul ska hämta upp dig i morgon bitti vid fem, så bäst för dig att du lägger dig i tid" ropade mamma igenom huset när jag flängde upp dörren. Jag ropade ett "okej" tillbaka och skakade av mig snön ifrån mina kläder och mitt hår. Mina skor hamnade slängda i en hög vid skostället, där dom förövrigt fick ligga medan jag joggade upp på mitt rum. På vägen förbi passerade jag Marion´s rum och kände klumpen i magen växa ytterligare lite. Varför blev det alltid problem med den tjejen?

"Är du helt säker på att Harry och dom har stuckit nu?" frågade jag pappa för femte gången i det här samtalet. Han mullrande skratt ekade igenom telefonen innan han försäkrade mig om att Harry redan lämnat huset. 

Med en sista suck mumlade jag ett "vi syns" och lyfte upp min väska på ryggen.

"Ring så fort du vill, om vi inte sover.. eller är upptagna.." flinade Luke skämtsamt och gav mig en broderlig kyss på kinden. Jai kikade upp bakom Luke´s axel med ett sorgset leende. "Vi hörs och syns!" hojtade han innan han försvann upp för trappan igen.

"Han ska säkert ringa den där Emy" muttrade Luke och tittade upp efter Jai.

"Emy?" upprepade jag med höjda ögonbryn.

"En brud som Jai har kärat ner sig i , de har varit på dejt ett par gånger" förklarade han snabbt och gav mig en till kram. Jag vinkade lätt innan jag vände mig om och började gå hemåt.

 

 

Jag stannade upp när jag såg den svarta bilen stå utanför vårt hus. Niall stod lutad emot huven med armarna om en tjej som påminde något enormt mycket om Hanna. Min blick gled ifrån sötheten själv och hamnade på Zayn som just klev ut ur bilen. Han kikade bort emot mig, knäppte sin vinterjacka och började med raska steg gå emot mig. Jag försökte hålla min ilska inombords, den var ju trots allt till Harry, inte till Zayn.

"Marion!" skrattade Zayn och drog in mig i en varm kram. Hans doft omringade mig med en lukt av cigarett,mint och någon parfym.

"Hur är det mellan dig och Harry?" viskade Zayn försiktigt när han placerade sin arm runt mina axlar de få meterna som var kvar. Jag himlade med ögonen vilket räckte för honom att förstå. Han nickade med ett besviket leende och lät sin arm glida ifrån mina axlar. På några snabba steg hade han kommit fram till Niall och Hanna, förstört deras söta stund och rufsat till Niall´s hår.

"Vi ska åka nuuu" flinade han och nickade emot bilen. Niall drog Hanna intill sig igen och gav henne en söt puss på läpparna, vilket fick de flesta av oss att dra efter andan.  Med ett oskyldigt leende och ett par rosiga kinder försvann Niall in i den stora bilen med en snabb vinkning till mig. Jag vinkade lätt tillbaka och började gå upp för gången till huset, men hann inte så långt. Jag sparkade av mig skorna och hängde upp jackan på en av krokarna. Med tunga steg släpade jag mig upp för de välkända trapporna. Mina ögon tårades smått av tanken på att jag inte skulle få se killarna eller Harry på någon vecka, kanske mer. Under promernarden insåg jag att jag inte kunde vara arg på Harry för alltid, hur mycket jag än önskar att jag kunde. Och sen så har jag kanske inte ens en anledning att vara sur på honom. Han sa ju bara att de inte alltid träffats i stan, de kanske tog en middag hos henne i stället? Det betydde ju inte att de skulle ha haft..sex, eller hur?

Mitt i mitt grubblande upptäckte jag att jag automatiskt stannat framför min dörr, och öppnade den. Jag slängde in väskan på sängen och lät blicken svepa över mitt städade rum. En bit av min dagbok stack ut under bedd madrassen och fick mig att inse att jag knappt har skrivit i den. Jag skulle precis vända mig om för att stänga dörren när någon stängde den bakom mig. Innan jag han reagera slingrade sig ett par armar runt mig och en härlig bekant andedräkt flåsade mig i nacken. Jag vred försiktigt på huvudet och försökte dölja mitt leende som egentligen ville tränga sig fram.

"Snälla var inte sur på mig, jag fixar inte att åka då" bad Harry och putade med underläppen. Jag skakade långsamt på huvudet och vände mig om i hans famn. Ett litet retsamt leende visade sig på han hjärtformade läppar, de som jag så gärna hade velat kyssa just nu, men även samma läppar som Caroline kanske har rört vid.. Jag backade försiktigt undan ifrån Harry och tittade in i hans bedjande ögon.

"Hade ni.. sex?" frågan for ur min kropp innan jag hann stoppa den. Harry tittade chockat på mig innan han bestämt skakade på huvudet.

"Usch nej, varför skulle vi ha haft det?" frågade han ännu mer chockat.

"Jag vet inte.. när jag frågade om ni varit någon annan stans än i stan fick jag bara en känsla av att det var så.." förklarade jag snabbt och kände hur en tyngd lättade ifrån mina axlar.

"Gud nej, vi har ätit middag hos henne ibland, och annars bara dröst runt" fortsatte han, dock med en skamsen ton i rösten.

"Ska vi glömma all drama?". Jag kikade upp på Harry med ett osäkert leende, ett leende som växte sig betydligt bredare när han närmade sig med sina mjuka läppar.

Jag blundade i samma sekund som Harry´s läppar träffade mina, men också i samma sekund som dörren till mitt rum öppnades. 

"Vad i.." började pappas förvånade röst. Jag kastade mig bakåt ifrån Harry, som om han precis hade bränt mig, och stirrade på pappa. 

"Uhm, Harry de andra väntar på dej.." mumlade han med blicken fäst i Harry´s. Harry nickade osäkert och slank förbi pappa med ett snabbt "Hejdå" och vidare ner för trappan. Jag gav pappa ett oskyldigt leende och följde efter Harry , fortfarande med pappas blick brännandes i min nacke.

"Hejdå tjejer!" skrek Louis med en pipig tjejröst och stängde bildörren på den stora svarta bilen. Paul vinkade snabbt åt oss alla innan han också hoppade in i bilen och startade motorn. Anne och Pappa stod vid dörr öppningen , och gud vet vad de pratade om, medan jag och Hanna stod vid vägen.  Vi vinkade smått åt bilens baklucka innan den försvann ut ur vår syn.

"Så.. du och Niall, ey?" flinade jag och gav Hanna en kram. Hon nickade lyckligt och vände sedan blicken emot huset. "Din pappa ser inte så glad ut" fortsatte hon förvirrat. Jag vände själv blicken och såg pappa stirra på mig med en besviken tomhet i kroppen.

"Ringer du mig sen?" mumlade Hanna innan hon gav mig en tröstande klapp på axeln och stack sin väg.

Jag gick med långsamma steg upp emot huset och vidare in i köket. Pappa satt vid köksbordet tillsammans med Anne och stirrade på mig. "Din pappa säger att vi behöver prata" muttrade Anne osäkert och växlade blicken emellan mig och pappa.

"Kan du förklara för mig varför du och Harry kysste varandra när jag kom?" sa pappa rakt på sak, vilket fick Anne att hastigt vända blicken emot mig.

"Ehm.." mumlade jag med blicken ner i bordet. Var han tvungen att komma på oss just då som Harry inte fanns här? Just då som jag får klara mig ur det här själv?

"Vi väntar.." fortsatte pappa och klappade lätt i bordet.

 

Jag sträckte ut ena handen och vinkade åt Eleanor och Louis som slutligen bestämt sig för att också dra sig hemåt. Kylan spred sig i mina fingrar när jag tog tag i det iskalla dörrhandtaget för att dra igen dörren.

Jag stängde dörren och blåste snabbt på mina fingrar, i ett hopp om att få upp värmen medan jag vände mig om.

"Film?" flinade Niall där han stod i öppningen till köket med ena armen längs dörrkarmen och den andra vid hans midja.

Jag nickade nervöst och gick in igenom den andra dörren vidare till vardagsrummet. Niall klev in i rummet strax där efter med en skål popcorn och en coola flaska.

"Du, jag har fått nog av läsk" skrattade jag och tittade äcklat på coola flaskan som han placerade på soffbordet framför oss. 

Jag reste mig upp i från soffan och skyndade mig ut i köket för att leta reda på en kanna man kunde ha vatten i.

När jag nått mitt mål tog jag den mörkblå kannan och fyllde den med vatten innan jag lät den stå och öppnade deras kylskåp. En halv citron låg överst och såg inte ut att behövas användas mer till matlagning. Jag pressade i citron i vattnet innan jag tog med mig två plastmuggar och gick ut till Niall.

"Tönt" flinade han när jag ställde ner sakerna på bordet. Jag räckte retsamt ut tungan mot honom och drog närmaste filten runt mig. Han satte på filmen och lät förtexterna på "Love Actually" börja rulla på teveskärmen.

Med en nöjd suck hoppade jag närmare Niall för att kunna luta mig emot honom, utan att visa min nervositet.

Han tittade ner på mig med ett gulligt leende och placerade en lätt puss på mitt huvud medan han la sin arm runt mig. En lätt rodnad tonade upp på bådas kinder när vi båda insåg av han precis gjort och hur vi sitter. Vi betedde oss nästan som ett par, en tjej och en kille tillsammans..

Niall Horan och Hanna Sundström, lät ju näst intill overkligt..

Det här hade jag inte kunnat ana för ett tag sedan.. då satt jag hemma och grät över att min Niall bara var en plansch.. och nu sitter jag här, med hans arm runt mig i hans soffa i hans hus. Jag sitter i Niall fucking Horan´s hus.

 

"Vad tänker du på?" Han avbröt mina tankar och log finurligt emot mig. Jag kikade upp på honom med ett nervöst leende innan jag mumlade "allt, dig, mitt liv" som erkännande. Han tittade förvirrat ner på mig med ett osäkert sträck över läpparna och en blick som visade att jag skulle fortsätta. Jag tog ett djupt andetag och började förklara lite smått om det här med min familj, om hur jag miste min bror, om hur min pappa lämnat oss och om min mammas..död. Det slutade med att jag satt med tårade ögon och stirrade på den pausade filmen när jag kom och tänka på att jag inte hade någon i min familj kvar på jorden. Något sådant ska ingen behöva uppleva. 

Jag tittade upp på Niall som hade tryckt mig närmare sig och lutat sin haka emot min axel.

"Vill du veta en fånig sak?" fnissade jag plötsligt när jag kom att tänka på alla gånger jag suttit och pratat med en plansch.

Han tittade tveksamt på mig och nickade med ett svagt leende.

"Varje gång jag kom hem och hittade mamma stupfull i soffan, eller som de gånger hon skrek och skällde på mig när hon var bortom sitt förstånd, så gick jag alltid upp på mitt rum och pratade med dig" skrattade jag lätt och sträckte mig efter ett glas vatten.

"Med mig?" frågade han förvirrat.

"Ja, fast du var en plansch då" förklarade jag med ett ännu bredare leende.

"Du Hanna.. Vad var det som hade hänt, exakt den dagen då din mamma.. gick bort?" frågade han försiktigt.

"Vad menar du?"

"Hände det något, eller hittade du henne?"  Jag tittade fundersamt upp på Niall innan jag släppte ur mig en djup suck.

"Jag kom hem och stötte på mamma. Hon var skit sur över att jag inte hade varit hemma och började slå mig. Sen föll hon plötsligt ihop framför ögonen på mig.." mumlade jag och såg allt spelas upp framför ögonen på mig.

 

"ursäkta mig" sa jag snabbt och skyndade mig ut ur vardagsrummet och vidare till en annan dörr. I hopp om att det var toaletten öppnade jag den snabbt och stängde dörren efter mig. Jag famlade i mörkret längs väggen och lyckades hitta strömbrytaren. Toaletten var tydligen någon annans rum, vilket jag antog var Niall´s. Tårarna byggdes upp i mina ögon när jag inte fick den hemska synen att lämna mina ögon. 

En försiktig knackning hördes utanför dörren innan den öppnades och Niall kika in.

"förlåt" viskade han osäkert innan han skyndade sig fram och drog in mig i sin varma, trygga famn.. 

"Vad säger du, ska vi se film?" skrattade jag när jag lugnat ner mig ,och drog händerna under ögonen för att fånga upp mascaran som runnit.

 Han nickade glatt innan han , med en arm runt mig, började gå ut ur sitt rum tillbaka till vardagsrummet.

 

 

 

 

+

 

 

"Tack för att jag kunde stanna så länge" log jag och drog på mig min stickade mössa.

"Det var bara roligt" skrattade Niall och gick emot mig med öppna armar. Jag la armarna om honom och burrade ner mitt ansikte vid hans bröst, omedveten om att jag faktiskt gjorde det. När Niall skrockade lågt började hans bröstkorg vibrera, vilket fick mig att blygt titta upp på honom. Sekunderna saktade in när jag mötte hans kristall blå ögon. Hans blick var så.. magisk. Det var som om hela min själv var öppen för honom, han såg hela mig. Hans ansikte närmade sig försiktigt mitt i takt med att mitt hjärta började rusa.

När han var någon ynka centimeter i från mig fick jag nog av den spända situationen. Jag ställde mig på tå för att minska den sista centimetern i mellan oss och kände hur hans mjuka läppar snuddade vid mina.

Jag backade rodnandes undan och log innan jag skyndade mig ut igenom dörren. Med nervösa steg skyndade jag mig där ifrån, rädd för att titta tillbaka och se honom äcklad eller arg.

Men jag kunde inte undgå att känna den enorma lycka som började välla upp inom mig, samma lycka som fick mig att vilja studsa en meter högt resten av vägen hem..

 

 

Jag satte mig tröttsamt upp i den obekväma soffan och sträckte på ryggen. Huset var nedsläckt och fick ljuset utanför att kasta läskiga skuggor runt om i rummet. Jag hasade mig upp ur soffan och drog lätt efter andan när kylan spred sig ifrån golvet. Jag tog upp mobilen och såg att klockan konstigt nog bara var runt tio, trots att det var lika mörkt som om den skulle varit tre på morgonen.

Jag tassade bort till Luke´s rum och knackade lätt på dörren då det kom ljus ifrån springorna runt omkring den.

Luke öppnade förvånat dörren och sken upp i ett leende när han fick syn på mig.

"Jag snor din säng" skrattade jag och drog undan det mörkblå täcket.

"Jaha, skulle ändå sova nu" flinade han och stängde ner det han höll på med på datorn. Jag la mig till rätta längst in till väggen medan Luke drog av sig kläderna och släckte lampan. Sängen sjönk ner bakom mig när Luke drog undan täcket för att kunna krypa ner bredvid mig. I vanliga fall hade det kanske känts kontstigt att sova i samma säng som sin bästa vän i bara underkläder och en t-shirt. Lustigt nog var det ingen skumt alls med att känna Lukes nakna ben snudda mitt eget, att känna hans arm runt min midja när vi låg under samma täckte.  Jag blickade tillbaka till förmiddagen när Harry kommit hem och praktiskt taget blivit tagen på bar gärning. Det enda som störde mig var att han sagt "puss" till personen han pratat med, och att jag inte heller får veta vem det är så gör det ju inte hela saken bättre. Men det som gjorde mest ont var det att han svek mig igen.. Han gick bakom min rygg och träffade andra tjejer. Och med tanke på hans reaktion när han såg Gemma vara med mig tydde ju på att något var fel. Jag ryckte förvånat till när en vattendroppe snuddade min hand. Och sedan en till, och några på rad. Det var först då jag insåg att jag faktiskt grät, inte ett hysteriskt gråt, utan en tystare variant medan tårarna sakta rann ner längs mina kinder. När jag knappt fick någon luft av att min näsa täppts igen drog jag skakigt efter andan och märkte hur Luke reagerade. Hans drog mig närmare sig och viskade "är du okej?" . Jag nickade försiktigt medan jag drog händerna över mina kinder för att torka bort de tårar som fanns kvar.  Efter ett par djupa andetag la jag ner huvudet emot den mjuka kudden och lät den få min trötthet att slå emot mig som en våg. Mina tankar skenade iväg och lämnade mig tom på känslor i Luke´s säng, tryggt sovandes i hans varma famn.

 

 

"Så du bestämde dig för att gå upp nu?" skrattade Jai när jag yrvakert klev in i köket. Han satt vid köksbordet med en halvt uppäten macka och ett glas oboy och till det hans morgonruffs. Mitt eget hår ville jag inte ens egna en tanke på just nu. Som vanligt kurrade magen till när jag såg brödlimpan och resten av frukosten stå upp dukad, men mina tvångstankar satte stopp för det hela.

"Jag tar en promenad" sa jag istället snabbt och vände på klacken. I min väska hade jag fått med mig mina svarta träningsbyxor, de liknade mer eller mindre ett par tunnare mysbyxor, och till det tog jag en vanlig grå t-shirt. Jag greppade tag i min iphone, klickade bort de fyra missade samtalen från Harry och pluggade in hörlurarna i öronen. 

Jag klev ner i hallen och hoppade i mina svarta kängor innan jag drog på mig jackan och öppnade dörren ut.

"Var inte ute för länge!" hojtade Jai högt innan jag stängde dörren och playade musiken. "Diamonds" med Rihanna började spelas och fick mig att leendes mima orden hon sjöng. Jag drog jackan tätare omkring mig samtidigt som jag längde på stegen och började gå längs trottoaren.

 

 

 

"Jag är hemma". Hojtade jag  drog fruset av mig skorna och jackan och gick vidare till Luke´s rum.

"Uhm, Marion, du har besök i vardagsrummet.. så att du vet" sa Luke tveksamt när han upptäckt att jag klivit in bakom honom. Mängder av människor flashade förbi i mitt minne men stannade sedan på den person som det antagligen är. 

"då kan han gott vara där, jag ska upp och duscha" fräste jag slutligen och plockade åt mig ett par myskläder innan jag vände mig om.  Just som jag klev ut ur rummet krockade jag med någon och tappade balansen.

Jag landade hyfsat mjukt på Luke´s matta men svor ändå högt när jag träffade golvet.

"Se dig för" muttrade jag surt och tittade upp på den enormt långa personen. Han gröna ögon stirrade djupt in i mina medan han ursäktade sig och sträckte fram ena handen för att hjälpa mig upp. Jag tittade surt på den i någon minut innan jag reste mig upp, borstade av smutsen ifrån min bak och gick vidare mot badrummet..

 

 

Solen lös upp det mörka rummet och fick mig att sakta öppna ögonen. Huvudvärken slog emot mig som en storm och fick mig att äcklat slänga ner huvudet i kudden. Något jag inte skulle gjort då jag fick betydligt kraftigare huvudvärk.

Med en kraftig suck satte jag mig upp, försiktigare den här gången, och försökte inse vart jag faktiskt var. Det var i hur som helst inte min lägenhet, och inte min soffa eller mina kläder jag sov i. Min blick föll på två mörkhåriga kalufser som låg kolapsade på varandra i den andra soffan. Jag log svagt åt synen innan jag försiktigt placerade fötterna på det kalla golvet och kände en rysning gå igenom kroppen. Efter ett par djupa andetag ställde jag mig upp och kände yrseln slå emot mig.

"Fuck.." muttrade jag och höll för huvudet så gott det gick. Min bakfylla vann och fick mig att lägga mig ner i soffan igen, vad var klockan egentligen?

 

Efter ett par tappra försök stod jag i köket och letade desperat efter klockan och efter något som kunde visa vems hus vi var i. Min blick gled längs väggarna innan den fastnade på köksklockan över köksbänkarna.

"Hej..." hostade någon bakom mig, och fick mig att snabbt vrida blicken åt hållet rösten kom ifrån.

Framför mig stod ingen mindre än Niall Horan, topless dessutom.

"Uh, hej" sa jag försiktigt och fastnade med blicken på vattenkranen. Han skrockade lågt bakom mig innan han gick fram till ett av köksskåpen och tog fram något som liknade huvudvärkstabletter.

"Vill du ha?" frågade han trött och la fram en till mig också. Jag nickade tacksamt innan jag öppnade skåpet över vattenkranen och tog fram två glas. Han kom upp vid sidan av mig och fyllde på sitt glas innan han snabbt svepte det hela inklusive tabletten. Jag fnissade svagt åt hans snabba rörelser och drack upp mitt eget vatten, noga med att inte sätta tabletten i halsen.

"Jag går och lägger mig igen, men väck mig om det är något" flinade han svagt och drog in mig en kram. Oväntat spred sig en lätt rodnad över kinderna när jag plaserade mina händer runt hans nakna rygg. Jag log glatt och gav honom en snabb puss på kinden innan jag vände mig om och gick med snabba steg in i vardagsrummet. 

Marion och Harry låg lika dant som förut, förutom att Harry hade tagit mer plats i den trånga soffan.

Jag skakade leendes på huvudet innan jag kröp ner under filten i "min" soffa.  Mina ögon stängdes och lät mörkret täcka min värld. Jag kände hur mitt medvetande sakta började lämna min kropp innan jag föll in i en djup sömn.

 

Jag grymtade sömnigt och öppnade sakta mina ögon när jag kände kylan lämna min kropp. När mina ögon vant sig vid ljuset och fått en lagom skärpa såg jag Marion stå upp med en anklagande blick.

"Du tar upp hela soffan!" gnällde hon surt och gestikulerade vilt med armarna. Bredvid hennes fötter låg täcket jag dragit över oss båda i går kväll när vi stapplat in i mörkret. Niall hade fixat en sovplats åt Hanna innan han själv lagom nykter hade tagit sig upp på sitt rum.

 "Niall och resten är redan i köket, de väntar på oss" muttrade hon surt och vände sig om för att gå när jag drog ner henne i soffan igen.

Hon fnittrade till när jag placerade fjäderlätta pussar över hennes bara axel och satte mig upp. Jag blängde retsamt på henne när hon reste sig och räckte ut tungan. Just som hon började gå mot köket skyndade jag mig i kapp henne för att lyfta upp henne i min famn. Hon skrattade högt medan hon la armarna runt min nacke och gav mig en mjuk puss på kinden.

"Fruko.. vad har vi här?" avbröt sig Niall när vi klev in i köket. Jag log stolt emot honom innan jag släppte ner Marion vid en av stolarna och gick bort för att slå mig ner vid Louis.

"någon som kommer ihåg något från igår?" suckade Eleanors välbekanta stämma när hon klev in i köket.

Jag skakade leendes på huvudet innan jag log emot Marion och sträckte mig efter en av de rostade brödskivorna.

"Måste bara ha det klart för mig, är ni officiellt tillsammans?" frågade Niall förvirrat och tittade i mellan mig och Marion.

"Inte officiellt.. i smyg, typ" skrattade jag och började smöra min macka. Eleanor och Danielle gav ifrån sig små "Aww" innan de fortsatte att prata.

Min mobil vibrerade till i min ficka och gav ifrån sig ett högt plingande ljud. Jag kände en nervös klump bildas i min mage när allas blickar vändes mot mig men försökte att enkelt svälja bort det med ett leende.

"Ska du inte svara?" frågade Louis förvånat när jag ignorerade mitt sms och fortsatte med min macka.

"Nä, säkert Gemma eller mamma" suckade jag och försökte att dölja nervositeten inom mig. Eleanor ryckte leendes på axlarna och vände sig emot Danielle,Marion och Hanna igen för att prata medan Niall fortsatte att möla i sig frukost.

Jag tittade irriterat upp på Louis när han vägrade släppa mig med sin genomborrande blick och mimade ett tyst "Vad?". Han höjde överlägset på ögonbrynen och gav mig en blick, liknande en så kallad "Bitch blick" , innan han tog en tugga av sin smörgås. Förvånat gav jag ifrån mig ett lätt skratt och sökte med blicken över bordet för att se om det fanns något gott pålägg när min blick möttes av Marion. Hon log osäkert innan hon fortsatte att lyssna på Eleanor, men hennes blick gled ändå åt mitt håll med mer än diskreta blickar.

Med en djupt suck tog jag ett stort bett av min smörgås och tänkte tillbaka på gårdagen med ett litet leende.

 

 

Jag stängde surt och besviket igen dörren till Niall´s hus medan jag tittade ner på kläderna jag lånat. Ett par förstora mysbyxor, en t-shirt och ett par stövlar. Harry hade stuckit hem när jag var på toaletten för att träffa Gemma, och av någon konstig anledning inte berättat det för mig. Jag drog jackan tätare omkring mig medan jag lät ljudet av snön´s knastrande och mina andetag vara de ända ljuden som ekade i mina öron. Jag ökade takten och letade desperat efter en hårband att kunna sätta upp mitt toviga hår i. Lyckligtvis nog hittade jag en rosa tofs i ena fickan som jag satte upp mitt hår i en lös bulle med.

 

Jag klev in i huset och huttrade lätt till när värmen slog emot mig. Promernarden hem hade tagit runt tio minuter och det var tydligen tillräckligt för att mina händer skulle frysa till is.  Mitt saliv fastnade i halsen samtidig som jag drog efter andan av chock när jag såg Gemma sitta vid vårt köksbord. Hon avfyrade ett brett leende emot mig, men det ersattes med en förvirrad min när jag inte log tillbaka.

"Ska inte du vara i stan med Harry?" frågade jag förvånat och tog av mig stövlarna och jackan.

"Vart har du fått det ifrån?" skrattade hon och smuttade lätt på sitt te. 

"Harry förklarade för alla att han skulle möta upp dig på stan förut" förklarade jag och gick fram emot den fortfarande varma tekannan. Jag tog ner en kopp ifrån ett av skåpen och fixade en kopp te till mig också.

 

"Så du menar att du inte har umgåtts med Harry någon av gångerna?" frågade jag ännu mer förvirrat och kröp längre upp i soffan. Gemma tittade ledsamt på mig och skakade på huvudet. Jag tittade tomt framför mig och lät tankar korsas uppe i mitt huvud. Vart var han då? Varför fick jag inte veta? Varför ljög han för oss alla? 

Gemma satt tyst bredvid mig med en minst lika förvirrad min och öppnade munnen för att ännu en gång säga något, men blev avbruten av en skrattande röst som kom ifrån hallen.

"Ja, jag lovar. haha, nejdå, vi syns! puss" Jag reste mig ifrån soffan och gav Gemma ett tecken på att hon skulle stanna kvar i soffan, vilket hon gjorde.

"Hey babe" log Harry charmigt när jag visade mig i hallen. Han sparkade av sig sina skor och gick fram emot mig med öppna armar. Jag tittade besviket på honom innan jag började backa ut i vardagsrummet.

"Du, om det är det här med att du är svartsjuk så behöver du inte vara det. Jag har ju sagt att jag träffar min syst... Gemma?" Harry stannade upp i sin mening och stirrade på sin syster. Han kliade sig nervöst i nacken innan han började gå emot oss då jag satte mig ner i soffan.

"Vad gör du här?" fortsatte han försiktigt och tog ännu ett par steg närmare.

"Tydligen så kom jag precis hem ifrån att ha varit på stan med dig" suckade hon och tittade upp på honom. 

Han bet sig lätt i läppen innan hans blick gled över till mig där den stannade. Jag mötte hans gröna ögon som just nu lös av skam och kanske en gnutta rädsla. Jag tittade ner i min te kopp och rörde sakta runt med skeden så att mjölken som samlat sig i bottnen löstes upp och fick teet att få en ljusare nyans.

"Jag kan förklara.." började han vilset och gick ännu närmare. Jag nickade och lät honom sätta sig ner vid ena sidan av soffan medan han fortsatte.

"Jo.. asså, det är gammal kompis till mig.. hon ville träffas och snacka i dag, och jag ville inte göra dig svartsjuk eller orolig.." stammade han patetiskt fram. Visst, han får gärna träffa kompisar och umgås med andra, men han hade väl inte behövt ljuga och umgås med dom bakom min rygg?

"Och alla andra gånger?" fortsatte jag surt och blängde på honom. Han tittade besviket ner i golvet innan han mötte min blick och tänkte fortsätta.

"vet du vad, du behöver inte prata mer, jag sticker" sa jag glatt på ett ironiskt sätt och reste mig snabbt ifrån soffan. Med snabba steg skyndade jag mig upp på mitt rum och rotade fram några nödvändiga saker att ta med sig, som pyjamas, smink och ansiktsprodukter. Med en irriterad suck drog jag min hoodie över huvudet innan jag tog fram min mobil och smsade Luke.

Jag la ner mobilen i högra fickan och puttade upp dörren ifrån mitt rum för att kunna gå ner för trapporna.

"Snälla.. Kan vi inte typ.. prata om det?" bad Harry där han stod i köket och stirrade på mig. Jag stoppade fötterna i mina kängor innan jag fnös och tittade upp på honom.

"Prata om att du träffar folk bakom min rygg, ljuger för både mig, dina bandkamrater och deras tjejer, och dessutom inte berätta för mig vem det är du träffar och hur, menar du?" muttrade jag surt och ryckte åt mig min vinterjacka.

"Vart ska du?" frågade han förvirrat när jag öppnade dörren ut till snö vädret.

"Jag sticker hem till en kompis för ett tag, hälsa resten" fräste jag innan jag smällde igen dörren och började gå ner för gången.

 

En svart bil körde upp vid busshållplatsen jag stod på och vevade ner ena rutan.

"Babe! hoppa in innan du blir dödssjuk" hojtade Luke och avfyrade ett leende. Jag tvingade fram ett liknande tillbaka innan jag gick fram för att öppna dörren och hoppa in i den varma bilen.

"Vad har hänt?" frågade han besvärat och granskade mig från topp till tå.

"Harry.." suckade jag men behövde inte fortsätta. Jag har pratat med Luke varje gång Harry "har träffat Gemma" och berättat för honom om min misstänksamhet och om hans nervösa beteende.

Han nickade ledsamt innan han tryckte ner gaspedalen och började köra bort emot deras lägenhet.

 

"Jai!" tjöt jag glatt när Luke öppnade dörren och hans tvillingbror kom springandes med öppen famn. Han drog in mig i en varm kram och gav mig en lätt kyss på näsan.

"Det var inte igår tjejen" flinade han sedan och backade undan ett steg. Jag skrattade glatt och drog av mig jackan och skorna innan jag klev in i lägenheten.

"Kan du inte berätta allt?" frågade Luke bedjande och drog med mig in i vardagsrummet. Jai nickade instämmande, utan att förstå vad Luke syftade på, och försvann snabbt in i köket.

Jag suckade och muttrade ett "visst" innan jag slog mig ner i deras breda soffa. Jai slog sig ner vid sidan av mig med en popcorn skål och en filt medan jag blängde på honom.

"Det här är ingen långfilm du ska se" skrattade jag när han nyfiket tittade på mig.

"What ever, det är mysigt att lyssna ändå" log han gulligt och tryckte in ännu en näve popcorn i munnen.

"Så, go on" sa Luke när han slog sig ner bredvid mig och la ena armen om mina axlar på ett tröstande sätt.

Jag berättade allt ifrån att vi kom hem ifrån festen till att jag blivit upp hämtad av Luke vid bussen. Båda två satt med halvt öppna munnar och förvirrade ansiktsuttryck.

"Vilket svin!" utbrast plötsligt Jai och fick mig att rycka till av hans höga tonfall.

"Ingen rör min tjej" muttrade Luke och drog in mig i hans famn. Jag log trött emot honom och blundade medan dagens händelser slog emot mig som en chock. Jag lät en ensam tår rinna ner för min kind när jag la mig tillrätta med huvudet i Luke´s knä och blundade..

 

---

 

 

Jag skulle precis sträcka mig efter julmusten när det knackade på ytterdörren, det var först då jag upptäckte att Hanna inte hade kommit. Jag log ursäktande mot sällskapet och reste mig snabbt ifrån bordet innan jag gick ut i hallen och öppnade dörren.

Hanna klev in med ett brett leende på läpparna, i klädd i en svart supersöt klänning.

"Hej heting" flinade jag och drog in henne i en varm kram. Hon kramade glatt tillbaka innan hon tog av sig sina klackskor och hängde av sig sin jacka.

 

 

+

 

 

 

Jag satt i soffan med ett glas vin tillsammans med Hanna, vi hade en full diskusion om varför man hade valt granar av alla jul träd. Fråga mig inte varför, för helt ärligt, jag har ingen aning.

"Hanna, Marion, vi ska gå om en halvtimma" hojtade Harry ifrån den öppna spisen där han satt med pappa.

Vi reste oss upp samtidigt och började gå upp för trappan mot mitt rum.

 

"Kan jag ha den här på festen också?" frågade Hanna osäkert drog händerna längs sin klänning.

"Skojar du? den är ju skit snygg" skrattade jag och la fram min andra klänning på sängen. Jag plockade fram min sminkväska och satte mig framför spegeln medan jag plockade fram vad jag skulle ha. Eftersom jag inte är jätte mycket för smink, så vill jag inte ha för mycket, men samtidigt så är det ju fest.

Jag drog kajal pennan längs ögonkanten och log svagt åt den svarta markeringen. Hanna slog sig ner bredvid mig och började sminka sig själv medan jag fixade till eyelinern. 

 

Vi stod båda två framför spegeln och granskade oss själva. Jag gav locktången till Hanna och puffade lätt till mitt hår innan jag vände mig emot min klänning. Jag klev ur klänningen jag hade på mig och drog lätt på mig den andra innan jag vände mog om och log emot Hanna.

"Redo tjejen?" frågade jag medan jag greppade tag i min kuvertväska.

"Vet du, det är tjejer som du som får andra att känna sig fula" muttrade Hanna på skoj och drog ur platttången ur väggen.

"Och det kommer ur rätt käft tycker du?" flinade jag och öppnade dörren. hon kom upp vid min sida och greppade tag i min arm innan vi gick ner för trapporna.

"Ska jag våga låta er gå ut så här?" skojade pappa när han fick syn på oss. Jag räckte retsamt ut tungan emot honom och sträckte mig efter mina svarta Jeffrey Campbell skor med nitar. Ett par av de skor jag blev helt såld för när jag och pappa gått omkring i affärerna här i London.

Hanna hade ett par liknande skor, fast utan nitar.

Jag drog på mig min jeansjacka och tittade skeptiskt ut mot kylan och snön.

"Oroa dig inte, vi blir körda i en varm taxi" skrattade en mörk röst bakom mig. 

Jag vände mig om i tid för att se Harry komma gåendes ner för trappan i en vit åtsittande t-shirt under en svart kavaj och ett par slitna jeans. Hetar människa och kropp får du allt ta och leta efter.

Jag slet blicken ifrån honom och kände en liten rodnad sprida sig över mina kinder som jag snabbt fick försöka få bort.

En hög tutning från utsidan fick oss alla tre att skynda oss ut och små jogga fram till taxin. Dock var det inte så lätt att små jogga i höga skor utan vi ökade stegen en aning.

 

 

Jag huttrade till så fort vi slagit oss till rätta i den stora taxin, vilket inte var en vanlig taxi. Den var mer lik en limosin än en taxi. 

"Hej tjejer" 

Jag tittade chockat runt i bilen och upptäckte att jag satt mitt emot självaste Eleanor Calder och Danielle Peazer. 

Runt omkring oss satt killarna, Andy och Josh. 

Som om det inte var något märkvärdigt alls hälsade de glatt på oss alla och gav Harry varsin halv kram.

Jag mötte de klarblåa ögonen som jag fallit för så många gånger, och tittade snabbt ner i mitt knä med en lätt rodnad över kinderna.

 

Bilresan tog bara några minuter innan vi stod utanför dörren in till en stor lokal. Musiken dunkade ut ur huset och fick öronen att värka redan nu. Ett gäng med ungdomar kom utstaplandes från festen och såg inte nyktra ut för fem öra, but who cares?

Jag tog tag i Marion´s hand och följde snabbt efter henne fram till dörren.

Värme,svett och sprit slog emot oss så fort vi klev innanför väggarna och fick mig att försiktigt rycka på näsan.

Marion drog med mig bort emot bordet med dricka där Eleanor och Danielle slog sig ner på varsin barstol.

"Så, du måste vara Hanna?" frågade Eleanor gulligt och log. Jag nickade försiktigt och log osäkert emot henne.

"Niall har pratat om dig dagligen, så det är rätt skönt att veta vem du är" förklarade hon skrattandes och vinkade till sig bartendern.

"Vad säger ni, varsin shoot och sedan dans?" fnissade Danielle och gav Marion en snabb kram

Bartendern nickade emot oss och ställde fram fyra stycken små glas med något vattningt innehåll.

Jag tog emot ett glas av Eleanor och svepte hela glaset i en klunk.

"Redo för party tjejer?!" skrattade Eleanor uppspelt och greppade tag i våra händer innan hon drog ut oss på dansgolvet.

 

 

Jag torkade svettet ur pannan och skrattade högt åt Marion som ännu en gång snurrade runt med vickande höfter. Jag härmade hennes rörelser vilket fick henne att fnissa hysteriskt. Eleanor tog tag i mina armar och började köra sin egna dans, vilken jag snabbt hängde på. 

 

Jag satt i den breda soffan bredvid Louis, Liam och Andy och kikade ut över dansgolvet.

Tjejerna hade gått i mellan dansgovlet och baren hela kvällen och stod just nu och dansade hej villt.

Marion hade flera gånger gått ner på huk med gungande höfter i takt med Danielle och såg fruktansvärt sexig ut.

Jag bet mig lätt i läppen och vände blicken emot Louis.

"Du gillar henne, eller hur?" flinade han. Jag nickade sakta och log snett emot honom.

"Vet hon om det?" fortsatte han, och tittade djupt in i mina ögon. När jag inte svarade spärrade han upp ögonen och lät ett lätt flin växa fram på hans läppar.

"Så du menar att ni typ, är tillsammans i smyg?" 

Jag nickade tveksamt innan jag vände blicken emot dansgolvet igen. Den här gången var dock Marion och tjejerna inte ensamma. Tre biffiga killar hade kommit fram och en av dom stod farligt nära min Marion.

"Vad säger du, ska vi bege oss hemåt?" muttrade jag surt och nickade bort emot tjejerna.

Liam och Louis reagerade samtidigt när de såg killarna och reste sig snabbt ifrån soffan.

Jag ställde mig bakom Marion och la armarna om hennes midja. Hon ryckte till och vände sig halvt om för att skina upp i ett onyktert leende.

"Babe" sluddrade hon glatt och la en arm om mig. Jag gav killarna varsin sur blick innan jag la min andra arm runt Hanna och förde dom ut ur lokalen. 

Jag drog med dom den lilla biten fram till taxin innan jag knuffade in dom och lät dom sätta sig i värmen.

Liam och Louis kom strax bakom sig med Eleanor och Danielle, och bakom dom kom Josh,Niall,Zayn och Andy gåendes.

Niall hoppade in och hamnade bredvid Hanna, medan jag satte mig bredvid Marion och såg till så att alla var inne i bilen.

Jag vinkade snabbt till chaffören som började rulla ut ifrån festen och köra raka vägen hem.