You´re Mine - Chapter 27
”Vanessa? We need to leave in half an hour” viskade en lugn röst strax ovanför mig. Jag kom sakta till liv igen och gnuggade bort sömnen ur ögonen.
”What did you say?” mumlade jag och satte mig upp. Jag såg förmodligen ut som ett troll, mitt hår kändes som ett fågelbo och jag kunde praktiskt taget se hur mina ögon såg livlösa och mörka ut.
”I put a t-shirt and a pair of leggins, from my sister, on my bed. You can put those on and then eat some breakfast”. Jag nickade tacksamt och log så livligt jag kunde åt Liam, som nu började gå tillbaka till köket. Blodet rusade i kroppen tack vare att jag ställde mig upp för fort. Jag tog skakigt tag i soffan och lät den fruktansvärda huvudvärken sakta tona bort. När jag kände mig tillräckligt stabil och inte lika yr gick jag bort till Liam´s rum. Precis som han sagt låg det kläder på hans säng, och bredvid det en hårborste. Jag log åt hans omtänksamhet och tog med mig allting in till badrummet.
Gay eller inte, jag hade ingen lust att byta om i ett rum där killarna kan komma in hur enkelt som helst.
När kläderna satt på min kropp och mitt hår var någorlunda borstat gick jag ut till köket. Zayn tittade upp ifrån sin kaffekopp och log. ”I gotta say that you look really cute without make up” flinade han och vickade på ögonbrynen. Jag rodnade lätt och räckte ut tungan. ”Shut up”.
Liam kom gående ifrån toaletten och klappade ihop händerna.
”Are you ready to go? Have you eaten yet?”. Jag skakade på huvudet och tittade mig omkring i köket.
”Here, take an apple. You can eat something more at the cafe” sa han och slängde ett äpple till mig. Jag fångade det i sista sekunden och pustade lättat ut. ”So, I´ll drive you and Zayn to work. I need to buy some stuff at the mall anyway” förklarade han och lekte med bilnyckeln i sin hand.
”Thank you babe, i´m ready to leave” skrockade Zayn och ställde sig upp. Liam drog sin pojkvän intill sig och gav honom en tung kyss. Jag tittade förvånat på dom och gjorde sedan mitt bästa för att dom inte skulle se att jag hade stirrat.
”Still not used to see us kiss?” flinade Liam när vi var på väg ner till bilen. Jag skrattade generat och låste min mobil. ”It´s not that i´m not used to see two guys kissing, it´s just.. I don´t know why i´m staring”. Liam lade en arm runt mina axlar och låste upp bilen.
”You know what, I can see that you´re still thinking about Niall. Try to focus on positive things, like... cake. Zayn,Louis and Rebecca will be by your side all the time, but text me if you want to, okay?”.
Jag hade försökt att stänga ute Niall helt och hållet, men han hade gång på gång tagit sig in i mitt huvud. ”Thank you Liam”. Zayn stod lutad mot bilen och suckade tacksamt när han såg oss.
”You two might be the slowest people on earth, you know that, right?”. Liam skakade skrattandes på huvudet innan han öppnade bildörren och satte sig i förarsätet. Jag hoppade in i baksätet medan Zayn gick runt och satte sig bredvid Liam.
”What do you work with Liam?” frågade jag nyfiket och satte fast säkerhetsbältet.
”uhm, nothing at the moment. I used to work at the cafe you´re working at, but I got an job offer at some office down town, so I´m gonna start working there after christmas. So at the moment I don´t work at all.”
”Oh, but how do you afford the apartment?.”
”Well, my aunt is quite rich, so she bought it to me as a birthday present. Basically she pays for it instead of giving me presents, and i´m totally okay with that” skrockade han och kramade om ratten.
”Bye Vanessa, have a great day!” ropade Liam bakom mig medan jag gick in i cafét. Jag vinkade snabbt åt honom och såg att Zayn stod kvar innan dörren stängdes bakom mig. Det bekanta plingande lätet ifrån dörren avslöjade att någon hade kommit, vilket gjorde att Rebeccas huvud tittade fram ifrån bakrummet.
”Vanessa! Baby, how are you?” frågade hon snabbt och klappade ihop händerna för att få bort allt mjöl. Jag ryckte på axlarna. ”I´m good I think, i´m trying to not think about him, but it´s not that easy” skrattade jag utan humor i rösten och gick bort till henne. ”Is that.. Liams clothes?” frågade hon förvånat och drog lätt i t-shirten jag bar.
”Yup, I had my dress on once I got there, and I don´t really want to wear that to work. I don´t want to wear it at all actually, it´ll forever remind me of yesterday”.
”I see, come on put on an apron and then you can tell me everything while we´re baking”.
Jag drog det vita förklädet över huvudet och satte upp mitt hår i en tofs. ”I went to the place where we decided to meet, but he wasn´t there. So I kept walking until I was standing just a few meters from his apartment. I was about to surprise him and then ask why he was late, but before I had the chance to even say a word a girl stepped forward and they kissed” sa jag och försökte att inte låta känslorna välla in över mig.
”What? Are you serious? When you texted me I thought that you two had had some sort of fight, not that he kissed another girl. What is wrong with him?” frågade Rebecca argt och knådade degen hårdare än förut. ”I´d like to know that too, I should´ve listened to Zayn and Liam once they warned me about him... But I don´t want to think about him any more. What happened with you and Harry? I couldn´t ask you since he was there, but how did he end up in our sofa?”.
Rebecca tittade ner på sina mjöliga händer och rodnade lätt.
”He.. well when you left there was someone knocking on the door. I thought it was you and that you had forgotten something, but it was Harry who knocked. He asked if he could come in, and I said yes. We talked about what had happened and he told me that he actually got sad when he noticed that I wasn´t there. We watched movies and cuddled for the rest of the night. And well suddenly Niall came and my god was he angry. Harry had to calm him down before he left again, and I assume he ran after you”. Jag nickade och tog in allt hon hade sagt. Vad hade jag förväntat mig ifrån honom egentligen? Han var ett svin första gången jag träffade honom, och om inte det var ett tydligt tecken på att vi inte passade ihop så vet jag inte vad.
Klockan hade nyligen slagit tolv och cafét var hyfsat fullt, så det fanns en del att göra. Rebecca och Louis sprang omkring och delade ut beställningarna som Zayn fixade ihop, medan jag tog emot dom i kassan.
Mindre och mindre kunder kom in, medan fler och fler var klara och lämnade. Lugnet lade sig över caféet medan vi alla fyra, Jag,Louis,Zayn och Rebeca, stod lutade mot disken och pustade ut. ”That might have been one of the most stressfull hours i´ve ever witnessed” skrattade jag och drog en arm över min panna. ”I can only agree, thank god it´s lunchbreak soon”.
Just som meningen lämnat Rebeccas läppar kom Louise gående med mjöl över precis hela sig.
”Take a break guys, I´ll close the shop for now. The guests who´re still here can finish their meals, but we don´t let anyone come in until I say so, okay? I´ll open it again at two or something”.
”Great, we´re going to subway for lunch. It´s just around the corner, you wanna come with us?” frågade Louis och hängde av sig sitt förkläde. Rebecca tittade på mig, men jag skakade på huvudet. Jag var osminkad och vem vet vilka man kunde möta utomhus?
”nah i´ll stay here, but you guys can go” log jag och släppte ut mitt hår.
”You sure? Rebecca you´re coming with us then?”.
”No, I´ll stay here with Vanessa, but buy one of those cookies to me” flinade hon och klappade Zayn på ryggen.
”Yeah yeah whatever, bye ladies”.
Dörren stängdes bakom dom och tystnaden lade sig över cafét. ”So what do you wanna eat? A sandwi-”, Rebeccas röst fortsatte inne i köket, men jag fokuserade i stället på det plingande läte som kom ifrån dörren.
Jag vände mig sakta om och stod plötsligt öga mot öga med personen som jag inte ville ha någonting att göra med.
Jag tänker vara så fräck att jag inte ber om ursäkt. Sanningen är den att jag inte har haft någon motivation över huvudtaget. Jag har suttit mig ner,tagit upp "you´re mine" dokumentet och börjat skriva, men orden har liksom fasnat. I stället för att sitta och skriva ett skit kapitel, så bestämde jag mig för att vänta tills det kändes bra och lätt att skriva.
Jag hade ingen aning om vad de kommande kapitlen skulle handla om, men nu har min fantasi sparkats igång och jag vet vad jag ska skriva.
Hoppas ni förstår och att ni inte är allt för arga :) Skulle gissa på att den här novellen blir cirka 40 kapitel lång (:
10 kommentarer till nästa! (Som inte kommer komma upp om typ två veckor, utan om typ tre dagar)
du e så grym på att skriva
älskar ditt sätt att skriva :)
sitter praktiskt taget och väntar på näta kapitel :)
Det gör inget att det tar en tid. bara det kommer kommer upp någon gång för DET ÄR SÅÅÅ HIMLA BRAA! <3
Såklart kommer din fantasi tillbaka, det gör den alltid ^^
Och bra som in i Norden blev kapitlet också <3
Det är så sjukt bra jag tror jag smäller aaaaav, det är värt väntan c:
MOREEEEEEEEE
superbraaa :D
Lycka :DDD
MERRR!
Meeeeeer
Omg mer
Omg såååå bra!!! Meeeeer
Shiiit va bra!!! Moreeee :D
Mooooooooreee
Förstår totalt. Hela kapitlet var superfab! Sorry för den sena kommentaren, är i stugan och har typ inget internet! :/
Tycker det är bra att du tar din tid, hellre välskrivna kapitel än små skit kapitel haha. DET ÄR IAF JÖTTEBRA OCH JAG VILL ALDRIG ATT DE SKA SLUTA OKKKK
Hej! Jag har startat upp min One Direction novellblogg på nytt nu igen och första kapitlet av min novell är publicerad, ifall du går in och läser och kommenterar vad du tycker skulle jag bli super glad! Tack och hoppas du har en bra kväll! :)
MeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeRaaaaaaaaaaaaaaaaaa
Det är så lungt!!! VILL HA MER DEN HÄR ÄR SÅ HIMLA BRAAAAAA!!! :)) xx