Jag tittade osäkert på Harry, inte riktigt säker på vad jag skulle säga. Harry flinade halvt om halvt och kikade in bakom mig.

”Can I come in?”. Jag nickade stumt och gick åt sidan, så att Harry kunde gå in i vår lägenhet.

”Do you want something? Coffe, tea?” frågade jag och lekte nervöst med fingrarna.

”We´re not strangers who meet for the first time Becca, I don´t want anything to drink. I just want to talk to the girl, who wasn´t laying in bed beside me after the night we had. You know, it´s often the guy who runs away, not the girl. I can´t believe that i´m saying this, but I actually got pretty sad when I woke up”. Förklarade han och satte sig ner i soffan. Jag bet tag i min underläpp och satte mig ner bredvid honom. Det kändes som om jag inte kände honom, som om det inte var honom jag hade haft.. sex, med..

”So? Care to explain why you left?”. Harrys gröna ögon borrade sig in i mina, vilket gjorde att jag automatiskt tog ett djupt andetag.

”I.. I panicked” erkände jag och ryckte på axlarna.

”Panicked? Why?” frågade Harry korkat och drog en hand igenom sina chokladbruna lockar.

”I don´t know how to say this without sounding mean.. but like, you´re Harry Styles. People know you as the guy who sleeps with tons of girls and stuff. And well, I guess.. I just felt.. stupid when I woke up in your bed. I panicked, and had to get away. A part of me believes that i´m just another girl in your eyes, but I don´t want to be that. So instead I ra-” jag blev avbruten utav två mjuka, puffiga läppar och glömde av varför jag lämnade Harrys lägenhet från första början.

Jag öppnade försiktigt ögonen, som jag inte minns att jag stängt, när Harrys läppar lämnade mina. ”Rebecca, I know that i´m not.. the perfect guy for you. You deserve so much more, but I... I really like you, okay? So... what about I take you out on a real date?” föreslog han och lade armarna om mig så att han kunde dra mig närmare. Jag nickade med ett leende på läpparna och lutade huvudet mot hans axel. ”It´s quite weird though, I mean we kissed, we had.. you know and now you´re asking me out on a date..” fnittrade jag och tittade upp på Harry. Han log sitt alldeles speciella leende och ryckte på axlarna.

”What can I say.. I´m a complicated man”.

Jag gick längs gatan upp till vår lägenhet och viftade lätt med påsen, som innehöll två värdefulla Ben & Jerry´s.

Mina tankar vandrade tillbaka till kvällen jag spenderade hos Niall. Jag hade somnat med både kläder och smink på, vilket i sin tur var tur. Att vakna upp med ett nyvaket, osminkat, ansikte hade inte direkt varit något jag ville visa Niall första natten som jag sover hos honom.

Egentligen, är det inte ovanligt att man sover över och kysser varandra utan att ens ha dejtat? Nåväl, Niall hade lovat mig en dejt i kväll, så saker och ting skulle förmodligen lösa sig ändå.

Jag öppnade dörren till vår lägenhet och gick raka vägen in till köket. Efter att ha dumpat påsarna på bordet gick jag till vardagsrummet, där Vanessa satt i Harry´s knä. Deras läppar var sammankopplade och dom såg ut att vara i sin egna värld. Jag harklade mig så diskret jag kunde och tittade på dom med höjda ögonbryn. Rebeccas kinder ändrade färg till en djup röd ton samtidigt som Harry´s läppar sken upp i ett brett flin. Man kunde se olikheterna med blotta ögat, men det var kanske det som gjorde dom perfekta för varandra?

”Am I disturbing something?” frågade jag och korsade armarna över bröstet. Rebecca bet nervöst tag i sin underläpp och gav mig en av hennes ´please-go-you´re-disturbing-blickar, som i princip bad mig att hålla tyst och gå där ifrån. ”Okay so i´ll go to my room and get ready for tonight, have fun and please stop doing.. whatever you´re doing, when i´m on my way out. Okay?” skrattade jag och skuttade tillbaka in i köket innan Rebecca hann strypa mig med sin blick. Jag ställde in glassarna i frysen och tassade sedan bort till mitt rum, för att smälla igen min dörr så högt som möjligt i en NI KAN FORTSÄTTA ÄTA UPP VARANDRA gest.

Min blåa klänning kändes alldeles för tight och mitt hår vägrade komma överens med mig. Det enda som kändes någorlunda bra var mitt smink. Med en aning darriga ben klev jag ut ur lägenheten och styrde stegen ner mot gatan. I vanliga fall så brukar mannen hämta upp kvinnan, men Niall och jag hade bestämt oss för att mötas en bit ifrån hans lägenhet. Jag hade ingen aning om vart vi skulle, men Niall hade avslöjat att det låg i närheten av där han bodde. Därför ansåg jag att det vore onödigt för honom att gå hela vägen till mig, för att sedan gå tillbaka hit.

Vi skulle mötas vid åtta, och klockan var nu fem i. Platsen vi skulle mötas vid låg bara några meter framför mig, men ingen Niall syntes. Med en bekymrad rynka i pannan ökade jag stegen och tittade upp mot lägenheten han bodde i.

Jag gick över gatan och såg till min lättnad att en medelålders man höll på att gå ut. Han såg min hastiga gång och höll med ett leende upp dörren tills jag nådde fram till honom. ”Thank you sir” sa jag tacksamt och slank in i lägenheten. Hade jag haft klackskor nu så hade det ekat något förfärligt, men tack vare att jag valde att bära converse lät jag ingenting.

Jag gick upp för trappan och tittade på min mobil.

08.04. Han hade ju inte ens lämnat sin lägenhet?

Min mobil gled ner i fickan igen och jag tittade nyfiket runt hörnet på trappan för att se Nialls dörr. Där stod han, med sitt perfekta blond-bruna hår, ett par trasiga jeans, en uppknäppt skjorta och piercingar i ansiktet. Han såg med andra ord perfekt ut.

Jag tänkte precis öppna munnen och överraska honom med ett högt ”Hi!”, men i stället var jag den som blev överraskad.

En tjej, runt tjugo år, klev ut ur hans lägenhet. Hon gick raka vägen fram till honom, ställde sig på tå och lät sina läppar ta kontakt med hans. Som om någon hade stuckit mig med en nål började mina ögon vattnas och min syn försämrades direkt. Ett konstigt, omänskligt läte föll från mina läppar innan jag vände mig om och sprang ner för trappan. Jag kunde höra upprörda röster innan andra steg ekade i trappan. Mina ben bar mig fortare än vad jag trodde var möjligt, och när jag väl var ute i den friska luften tog jag och samlade så mycket kraft i min kropp som möjligt. Jag korsade gatan utan att se mig för och hann som tur var över till trottoarkanten utan att krocka med en bil.

Hans röst spred sig runt omkring mig och studsade bland väggarna från alla lägenheter.

Hans röst, som jag en gång fann trygghet i.

Hans röst, som just nu skrek mitt namn.

Aaaaaaah THE DRAMA IS BACK OR SOMETHING JESUS IT`S LIKE 00:04  AM AND I SHOULD GO TO BED SO GOODNIGHT AND DON`T FORGET TO COMMENT AND ALSO I LOVE YOU LIKE A LOT LOT XXX