Jag satte mig trött upp i den bekväma sängen jag låg i och tittade mig förvirrat omkring i rummet. Sekunden senare kände jag igen mig, jag var i Harry´s rum. Dörren öppnades och en morgontrött Harry klev in rummet med en handduk knuten runt höften.

”Hi kitten, how are you feeling?” frågade han omsorgsfullt och grävde i sin byrå efter något att ha på sig. ”I´m fine” mumlade jag trött och la ner huvudet i kudden igen, för att gömma mig för allt ljus. Hans grova skratt ljöd tyst i rummet innan platsen bredvid mig tyngdes ner.

”Louis called this morning. He told me that Andrew´s crazy ´bout what he did. That dick deserves it. Hit a beautiful girl like you, i mean what did he think with?” Harry´s röst höjdes ju längre in på meningen han kom och hans hand var hårt knuten i det vita duntäcket.

”Harry, look at me” sa jag och tog tag i hans haka för att fånga upp hans blick.

”I´m fine” uttalade jag ännu en gång, betydligare, och log svagt. ”Have you seen your face?” muttrade Harry och först förstod jag inte vad han menade. När jag insåg vad han menade reste jag mig ifrån den bekväma sängen och gick fram till Harry´s helkroppsspegel. Jag drog med pekfingret längs min spruckna underläpp och knep ihop ögonen när smärtan kom ifatt mig. Den högra sidan av min käke var inte längre i samma färg som resten av min hud. Den var blå, lila och såg helt förstörd ut.

”Yo do realise that your brother´s a freak right?” påpekade Harry där han satt och inspekterade mig ifrån sängen. “No he´s not.. He were drunk and out of his mind. It´s not his fault..” mumlade jag och drog med fingrarna över den ömma huden. Harry reste sig ifrån sängen och tog ett par långa steg mot mig. Han stannade inte förän hans långa och smala kropp stod tryckt mot min. Min rygg var pressad mot väggen bakom mig och med Harrys andedräkt flämtande vid mitt öra gick det inte att hålla sig lugn.

“What the fuck do you mean with it´s not his fault?” fräste han lågt och lät sin tunga ta kontakt med min hals. Jag svalde ljudlöst och blundade av den initima kontaken mellan våra kroppar. Jag mumlade något ohörbart. “What?” andades han och fick mig att tappa orden jag hade på tungan.

“I´m sorry?” mumlade jag frågandes och bet tag I min läpp, men släppte igen när min kropp skrek till av smärta. “What?” frågade han förvånat och lutade sig bakåt ifrån min kropp, men bara med huvudet. Jag ryckte oskyldigt på axlarna och försökte att släppa ämnet.

“If it´s someone who should be sorry, it´s andrew” förklarade Harry och drog med sina grova händer längs mina armar. “do you understand me?” frågade han försiktigt och tog med ett löst grepp tag under min haka. Hans levande gröna ögon mötte min blick och det blev tyst mellan oss.

“Come here” viskade Harry och bröt den bekväma tystnaden. Han drog ut sina armar och lät mig dras in mellan dom. Hans muskler spände sig när han placerade den ena armen runt min midja medan hans andra hand ritade små cirklar vid min svank. “I didn´t mean to sound so harsh. I just hate the fact that he did what he did, and still you don´t blame him” mumlade han och placerade en lös kyss vid min axel.

“I know... I know that it´s his fault. But I don´t want to realise that he can be a freak sometimes..” suckade jag och lutade huvudet mot Harry´s bröstkorg. “what do you say about a movie, some snacks and some privacy?” flinade han sedan och drog mig bort mot sängen. “sounds good” fnissade jag och tog första bästa parkett till teven, vilket förvånade Harry en aning. När han kom på sig själv så mumlade han fram ett “Oh” och lämnade rummet med en svag rodnad över kinderna.

 Keely´s point of view

 Klockan var runt tolv och jag hade inga planer på att ta mig upp ur sängen än. Men efter en hel dag utan något att göra var mitt humör inte på topp, jag var tvungen att hitta på något. Jag tog tag i min mobil och lät tummen ta mig fram till min och Anna´s sms-konversation. 

To Anna:Hi love, wanna meet up later? X

From Anna: Sure babe! Moalinn´s here, so she´s coming with me. See yah in an hour at starbucks?X

To Anna: Sounds great xx

Orken kom tillbaka till min kropp och fick mig att hasa bort det varma äcket ifrån min kropp. Kylan slog mot mig samma sekund som jag reste mig ifrån sängen.

~

Efter min snabba dusch stod jag framför spegeln och drog ena handen igenom mitt långa hår. Jag hade på mig ett par korta shorts och en lättare tröja. Med mobilen i handen lämnade jag mitt rum och gick ner mot hallen. ”Where are you going?” Mamma klev ut ifrån köket med armarna korsade. ”Anna” muttrade jag irriterat och drog upp hörlurarna ur fickan på mina shorts. Jag satte in vardera hörlur i vardera öra och sträckte mig efter mina vita converse. Trots blicken ifrån mamma som brände i ryggen tog jag trotsigt tag i handtaget på ytterdörren och knuffade upp den. Utan en vidare tanke på att säga hejdå gick jag ut på verandan och stängde dörren efter mig. Jag höll upp min iphone framför mig och kisade för att se något på den nu mera mörka skärmen. Jag tog fram en av mina spellistor och bläddrade ner till Selena´s del av listan. Min blick drogs mot ”Come & Get it” och med några enkla svep med tummen hade jag musiken spelandes på en lagom hög volym. I vanliga fall hade jag försökt att inte mima med till låtarna, då det förmodligen såg sjukt ut för folk som gick förbi, men idag orkade jag inte. ”You ain’t gotta worry it’s an open invitation

I’ll be sittin’ right here real patient ” Jag sjöng med i låten och sket fullständigt om det var någon som såg mig vid det här laget, i min värld existerade bara jag. Musiken fortsatte att spelas och jag hade fullt upp med att låtsas att jag var med i en musikvideo. Det fick mig alltid att må mycket bättre, att kunna gå för sig själv och låtsas att man var personen som sjunger. Det ger en egoboost. Jag såg cafét vi skulle mötas på och log för mig själv när Anna fick syn på mig. Hon sken upp i ett brett leende och vinkade åt mitt håll när jag korsade trafiken. Jag drog ut hörlurarna ur öronen i lagom tid för att höra vad hon sa. ”Hiiiii” tjöt hon glatt och drog in mig sin mysiga famn.

”Hello on you too” skrattade jag och insåg hur mycket jag faktiskt saknat tjejerna dom dagarna vi inte träffats. Moalinn harklade sig bakom Anna och fick mig att släppa Anna´s famn. ”Hiiii” jag imiterade Anna och la armarna om Moalinn i en kram. ”So what about a coffee?” frågade Moalinn och nickade in mot det Starbucks vi stod utanför .

”Sounds like a plan” flinade jag och krokade arm med tjejerna när vi klev in i den mysiga byggnaden.

Tack för era söta kommentarer, ni förgyller mina dagar <3 Vad tycker ni om kapitlet? Kan avslöja att Zayn och hans gäng kommer in i nästa kapitel, och det får ju sina följder...