`smakprov´ på Fallen Angel..
"Jag slängde upp håret i en slarvig knut och knuffade till Anna´s dörr med höften innan jag begav mig bort emot trapporna. Mina händer försökte frustrerat få upp trasslet som bildats av mina hörlurar när jag tog de sista trappstegen ner till bottenvåningen. En lättad suck for ur mina läppar när jag stoppade in hörlurarna i öronen och satte på ”Oh darling” på hög volym. Mina ögon drogs ifrån mobilskärmen till ett par märken i fönstret strax utanför dörren. Jag tänkte tillbaka på gårdagen och hur arg Zayn verkade vara när vi sprang ifrån honom, tänk om det var han som hade försökt slå sönder fönstret? Eller åtminstone blivit så arg att han slog näven i det? En otäck rysning for genom min kropp när jag knuffade upp dörren och klev ut i vårvädret. Solen hade lyckats ta sig upp på himlen och lät en svag värme hänga i luften.
Jag mimade sakta till texten i låten och ökade på stegen en aning, mamma ville oftast ha hem mig så fort som möjligt efter att jag varit borta under natten. Förmodligen för att jag inte ska vara bakfull eller liknande.
Mitt i allt tänkande körde en svart bil upp på trottoaren framför mig och föraren var allt för lik en av personerna som Zayn stått och rökt med igår. Jag började skrämt backa undan och tog ett djupt andetag när personen öppnade bildörren med en telefon i handen. Jag pausade försiktigt musiken, drog ut hörlurarna ur öronen samtidigt som den främmande killen närmade sig allt mer och mer. Jag kikade snabbt över axeln för att se gatan stå helt tom, jag väntade inte en sekund längre utan vände på klacken och började springa ner för gatan och vidare in på nästa väg. Om jag inte minns helt fel så ska man kunna ta sig till mig igenom den här vägen också, dock är den lite längre. Men jag hade ju inte direkt ett val?
Jag raskade på mina steg och kände hur pulsen ökade när det välbekanta ljudet av en bil kom farandes efter mig. Andfådd och trött som jag var orkade jag inte skynda mig mycket mer utan stannade istället upp och drog in luft i lungorna.
Varför flydde jag? Killarna var inte mycket äldre än mig själv, och vilka fan trodde dom att dom var?
Bilen stannade till bredvid mig och fönsterrutan vevades ner.
”So, you realized that there´s no meaning with running away?” flinade han smått och öppnade bildörren.
“What do you want?” flämtade jag utmattat och tittade upp på honom, han var minst två huvuden längre än mig. ”Who are you?”
”I´m Louis Tomlinson, nice to meet you Keely” skrockade han och sträckte fram sin smutsiga hand. Äcklat tittade jag på den i några sekunder innan jag började gå ifrån denna Louis och upp för samma backe som jag just kom springandes ner för.
”You know, you can´t run away from him anyway” suckade Louis irriterat och joggade upp vid min sida.
“Why should I run away? I don´t know you, or this fucking prick called Zayn. So please, leave me alone” fräste jag och blev mer och mer förbannad för varje sekund. Min rädsla var boven bakom min attityd och därför hördes det inte hur skrämd jag egentligen var. Jag tog några diskreta andetag in igenom näsan och försökte tänka på vart jag satte fötterna. Till min förvåning stannade Louis upp och började gå tillbaka till bilen. Jag tittade snett bak och såg honom starta igång motorn men jag försökte att inte tänka på honom mer utan gick raskt upp för backen och fortsatte på vägen hem.
När jag hade gått en rätt lång bit och närmade mig vårt hus så vände jag mig om helt för att se Louis köra sin bil strax bakom mig. Vad ville han mig!? Jag stannade upp och korsade frustrerat armarna över bröstet i väntan på att han skulle parkera bilen och kliva ut. Han drog fram en cigarett och en tändare ur fickan medan han lutade sig tillbaka mot sin bil och tittade på mig.
”So?”
”What?” frågade han dumt och drog in ett djup bloss.
”Why are you following me?!” utbrast jag surt och flängde ut med armarna åt sidorna.
”he want me to, oh there he is!” Louis avbröt sig själv med att fimpa cigaretten och lyfta upp handen i luften. Jag snurrade runt på min plats och såg en mörk gestalt komma gåendes med en huva som täckte största delen av hans ansikte. En gnutta oro spred sig i min mage när han kom närmare och gjorde något konstigt handslag mot Louis innan han vände sig till mig. Han stirrade in i mina ögon ett tag och för några sekunder kändes det som om han kunde se rakt in i min själ... "
Woop or poop?
Skriv gärna vad ni tycker i en kommentar! Och om ni så har den konstigaste fråga, tveka inte för att ställa den! Det kan vara allt ifrån.. hur en te kopp ser ut till, tja något.. haha. , pretty pretty pleeeaseeee ^____^
XOXOX
DU ÄGER KVINNA!!!!! jag vill veta mer hur mitt liv blir, jappjapp!! ahahaha
Älskar't! Jag vill ha mera av de nuuuuuuu!!! xx
Jättebraa!! Längtar tills första kapitlet kommer upp!! :)
AIPFHJFBAFJA Helvete vad duktig du är!
Så.bra. SERIÖST EN AV DOM BÄSTA JAG LÄST! SKRIV MER NU!