Ex Animo - chapter 3
HARRYS PERSPEKTIV:
Jag tog ett djupt andetag innan jag hoppade in i bilen tillsammans med Louis och mamma.
Niall,Zayn och Liam åkte i Liams bil med hans pappa. Vi skulle åka tillbaka till London för att tävla i ”The x-factor”. Om vi har tur, så stannar vi i 10 veckor och vinner allt. Jag hade grubblat över det här rätt länge, men bestämde mig för att det var det bästa.
mamma svängde in vid Marions parkeringsplats och knuffade lätt ut mig ur bilen. Jag tittade oroligt upp mot huset innan jag långsamt började gå upp mot dörren.
Louis gjorde tummen upp mot mig medan mamma log sitt gulliga leende.
Efter några djupa andetag lät jag knogarna slås mot dörren två gånger och hörde sedan hur någon gick i trapporna.
Dörren öppnades långsamt och en trött Carl visades i dörren. Han spärrade upp ögonen och log sedan mot mig.
”Hej Harry!” sa han glatt och försökte kväva en gäspning. Klockan var ju visserligen bara halv 6, men ändå.
”Jag tänkte bara säga hejdå till Marion, men jag antar att hon sover?” flinade jag och blev visad in i huset. Carl försvann upp för trapporna, ljudet av en dörr avslöjade att han gått in och väckt Marion. Efter några minuter hördes snabba steg i trappan och en figur kom snabbt emot mig. Hon kastade sig i min famn och knöt händerna bakom min rygg. Fjärilarna blev med andra ord sjövilda i magen, men jag försökte att inte visa det.
”jag kommer sakna dig” suckade hon mot mitt bröst. Jag strök henne sakta över håret och drog sedan en hand igenom det. Hon kisade upp mot mig och bet sig lätt i läppen.
”Det finns en sak jag måste göra innan jag åker..” babblade jag nervöst och tog ännu ett djupt andetag. Hon kikade upp på mig med en frågande blick och ett leende.
MARIONS PERSPEKTIV
Jag tittade upp mot honom och gav honom en frågande blick. Längre än så hann jag inte.
Hans blick flackade mellan mina ögon och mina läppar. Jag svalde ljudlöst och försökte att inte se så nervös ut, men jag misslyckades antagligen .
Han närmade sig med ansiktet, och sekunden senare slöt sig våra läppar till varandra. Det blev en lätt puss, innan vi båda drog oss tillbaka. Jag log stort mot honom och bet mig lätt i läppen.
Han tittade nöjt på mig innan han tog tag i mina händer.
”Jag kommer sakna dig” suckade han
”Vi fixar det här. I värsta fall är det bara 10 veckor tills vi syns igen” log jag och knuffade honom lätt mot dörren.
”Vi får smsa och ringa varandra hela tiden” mumlade han och kramade om mig en sista gång innan han backade ut på trappen. Han drog med mig ut vilket fick mina ben att knottra sig. Jag stod ju faktiskt bara i ett tunt linne och ett par pyjamas shorts. Han lutade sig närmare och lät snabbt sina läppar finna mina innan han gick bort mot bilen.
Han vinkade snabbt innan han öppnade dörren och hoppade in. Bilens bakdel försvann ur min syn och jag gick suckandes in i huset igen.
Jenna stod bakom mig med stora ögon och ett brett flin på läpparna.
”vadå?” utbrast jag och slog ut med armarna.
”HAN KYSSTE DIG!” skrek hon och hoppade på stället. Jag skrattade åt henne, men insåg sedan vad det var som hade hänt och började hyperventilera på stället där jag stod.
Harry hade ju faktiskt kysst mig, det betyder väl något eller?! Visserligen skulle jag kanske inte se honom på 10 veckor..
~~
Jag tog leendes upp mobilen och skickade ett ”lycka till! Jag hejar på er! Xx” till Hazzzaa. Några minuter senare fick jag ett ”Tack! Saknar dig xx” tillbaka. Jag log slött mot skärmen och tog ett bett på min smörgås.
Jenna hade nyss åkt hem och jag satt ensam hemma och åt frukost. Eller lunch med andra ord då klockan hade blivit halv 2.
Efter att ha pratat med pappa en stund hade jag fått pengar att shoppa för, något av det bästa med att bo i en hyfsat rik familj. Det sämsta med det var ju att min pappa knappt var hemma.
Jag gick upp mot rummet och rotade runt i min garderob efter något snyggt att ha på sig.
Sommaren började äntligen närma sig och det var hyfsat varmt ute.
Jag tog på mig en svart tub-BH och ett USA linne över med fransar. Till det fick det bli ett par jeansshorts och lite smycken.
Väl ute i hallen knöt jag på mig mina slitna vita converse och ett par solglasögon och lämnade huset. Det kändes kontsigt att gå i så platta skor då jag oftast går i klackar.
Jag pluggade in hörlurarna i öronen och började gå mot bussen.
~~
Jag lämnade Victoria´s secret och började gå mot närmaste Starbucks. När jag suttit mig ner med en latte så gick jag igenom vad jag köpt och var nöjd med dagen. Det var rätt komiskt att titta på folk som skyndade sig fram och tillbaka längs gatorna.
Min blick fastnade på en kvinna som lugnt lunkade fram mellan affärerna. Hennes orange lockiga hår flög i vinden och lyfte fram hennes is blåa ögon. hon påminde något enormt om min mamma. Ett klump av saknad spred sig i bröstet och jag fick hastigt dra efter andan för att inte börja gråta.
Chapter 3 gott folk! ^^
5 komentarer till nästa del? :)<3
superbra, meer :D
Suuuperbra!! När jag läste beskrivningen att jag att killarna slutar smsa och prata led henne efter ett tag eller? Längtar verkligen till nästa del!! Om jag har rätt med det är dom inte svarar och så, kan inte du hoppa fram lite då så att man inte behöver vänta JÄÄTTE länge innan allt händer? Den skulle vara bra ändå men... Jaaa ;) älskar den verkligen!! :)
grymt bra :D
SKITBRA! :D
MER HÖRRU! HAHA <3