Ex Animo ~ Chapter 20 part 2
Jag vaknade med ett ryck och satte mig tröttsamt upp i sängen.
”Marion?! Du får ta och komma ner hit ett tag!” jag suckade till ljudet av pappas röst och placerade fötterna på det kalla golvet. Jag räknade till tre innan jag tog sats och hoppade bort till mattan. Jag skyndade mig med att öppna min garderob och fiska upp ett par raggstrumpor. Jag drog på mig dom och gick sedan mot dörren. Pappa och Anne stod i hallen, påklädda, medan Harry satt vid köksbordet när jag kom ner med mina pyjamaskläder. Pappas ögon blev en aning stora när han såg att jag hade på mig mina korta pyjamasshorts och min rosa mimmi pigg tröja.
”Eh, jag och Carl ska dra oss snart. Men vi kommer hem igen i morgon runt 4 tror vi. Ni får lägga upp dagen och så vidare” log Anne och tittade menande på pappa. Pappa nickade, släppte blicken från mina ben och log sedan mot Anne.
”Ha en bra dag!” log Harry och vinkade glatt åt dom. Pappa öppnade dörren för Anne och gick sedan ut efter henne. Han vinkade snabbt innan han stängde dörren och lämnade en tystnad efter sig.
”så, ska vi planera dagen?” flinade Harry och klappade på köksbordet. Jag slog mig ner på en tom stol och tittade nyfiket på honom.
”Om jag åker och handlar grejer till ikväll, så fixar du det du ska göra tills din kompis kommer hit. Och så kan du väl förbereda henne på att hon kommer träffa sina idoler?” flinade han.
”Visst..” gäspade jag och reste mig. ”.. Vänta, hur vet du att ni är hennes idoler?” frågade jag chockat och tittade på honom.
”Hörde dig och den där killen nämna det på turnén” flinade han och ryckte lätt på axlarna. Jag nickade sakta och vände mig om för att gå upp mot mitt rum igen.
Några minuter senare ropade Harry hejdå och smällde igen dörren efter sig. Jag plockade undan de sista kläderna från sängen och gick bort mot vårt ”Ungdomshörna”. Jag kopplade in min mobil i högtalarna och satte på ”I´m sexy and i know it”.
Med musik dunkandes i hela huset gick det rätt fort att städa. Jag hann till och med duscha,sminka mig och äta frukost innan det knackade på dörren.
Med nervösa och ivriga fingrar stängde jag av musiken och sprang ner till dörren. Jag slet upp dörren och stirrade rakt in i Hannas gröna ögon.
”Oh jeez” flämtade jag när jag såg hennes taniga kropp när hon osäkert log mot mig. Jag drog in henne i en varm kram och kände hennes armar runt mig. Utan förvarning började hon snyfta och skaka i min famn. Jag backade undan, utan att släppa hennes kropp, och tittade in i hennes tårfyllda ögon.
”Jag har saknat dig” log hon snyftandes och torkade sig lätt i ögonen. Jag kramade om henne igen och greppade tag i hennes resväska.
”ta av dig skorna och kom med in. Jag har en överraskning till dig” log jag. Hon tittade nyfiket på mig och drog lätt av sig sina slitna sneakers. Jag greppade tag i hennes hand och började gå upp för trappan.
När Hanna för åttonde gången hade frågat vad det var för överraskning hade jag berättat allt sen pappa och Anne började ”dejta”. Jag hade precis berättat klart om det som hände igår när hon stirrade på mig.
”Säg att du skämtar?!” utbrast hon och höll för munnen. Jag skakade lätt på huvudet, och skulle precis berätta att de var på väg hit när ytterdörren öppnades.
”Jag är hemma!” hojtade Harry och stängde dörren. Jag vände på huvudet för att se Hanna sitta blixt stilla med tårade ögon.
”Ska du sitta här, eller vill du hälsa?” flinade jag och drog upp henne från sängen. Hon gick på darriga ben efter mig ner för trappan, men stannade i dörröppningen till köket.
”Hej! Du måste vara Hanna!” log Harry och släppte ner matkassarna på golvet. Hanna nickade stumt och stirrade fortfarande på Harry.
Han gick fram emot henne med öppna armar och fångade in hennes lilla, darriga kropp i sin trygga famn. En liten, konstig känsla spred sig i mig när han viskade något i hennes öra. En känsla som jag känt varje gång jag sätt bilder på Harry och Caroline, avundsjuka. När jag insett att jag var avundsjuk på Hanna, bara för att hon fick en kram av Harry, gav jag mig själv en mental spark i röven. Varför var jag så barnslig?
Hanna backade leendes undan från Harry´s kram och drog fingrarna under ögonen.
”Uh, jag ska bara upp och fixa mig lite” sa Hanna och drog en djup suck. Jag nickade glatt och såg henne försvinna upp för trappan.
Jag gick emot Harry och tog upp en av påsarna. Just som jag fått upp den på köksbordet kände jag två armar runt min midja. Jag skrattade lätt åt Harry och började plocka upp varorna, noga med att inte visa hur påverkad jag blev av hans närvaro. När jag packat upp den proppfulla godispåsen, de fem chipspåsarna och de fyra flaskorna läsk tittade jag på Harry med ett höjt ögonbryn.
”Hade du tänkt övergöda oss?” skrattade jag och vände mig helt om. Han stod med händerna på bordet, lutad mot mig och flinade.
”Du behöver gå upp lite, klenis” retades Harry och knäppte mig lätt på magen. Jag skakade lätt på huvudet samtidigt som jag skrattade och slingrade mig ur hans ställning. Han tittade förvånat efter mig när jag ställde upp godiset och chipsen i skåpet. Han fixade snabbt till sin lugg och fiskade upp sin iphone som just vibrerat.
”killarna är här om några minuter” log han och tittade på klockan.
”Redan? Klockan är ju bara 4” sa jag förvånat och slängde en blick på klockan.
”Japp” log Harry och började dra fingrarna över sin skärm. Hanna kom ner för trappan, ny sminkad och med andra kläder på sig. Hon log ett svagt leende mot oss och ställde sig bredvid mig.
”Niall!” tjöt Harry. Jag kände och såg i ögonvrån hur Hanna ryckte till av hans namn.
”Köper ni med pizza?” frågade han sedan och började gå runt i köket. Hanna vände chockat blicken mot mig och började dra med mig bort från köket.
”Ska killarna komma hit?!” viskade hon chockat. Jag nickade leendes och fick ta emot en varm kram.
Någon halvtimma senare öppnades dörren nere i hallen när jag och Hanna var uppe på mitt rum. Hon satte sig spikrakt upp i sängen och släppte sin mobil. Jag log lugnande mot henne och drog på mig ett linne. Mina svarta håliga jeans fick också åka på innan vi började gå ner för trappan. De sista metrarna till köket gick Hanna långsammare och långsammare. Slutligen fick jag dra henne till killarna, men stannade upp i dörröppningen. Hanna förde sakta handen till munnen och stirrade chockat på killarna. Jag harklade mig lätt och fick genast alla killarnas uppmärksamhet.
”Marion!” tjöt Louis och gick emot mig med breda armar. Jag nickade menande mot Hanna och fick Louis uppmärksamhet att vändas mot henne. Lika så de andras uppmärksamhet.
”Det här är Hanna” log jag och såg på när hon fick kramar av alla killarna. Slutligen stod Niall framför henne med ett brett leende.
”Hejsan” skrattade han, och det lilla räckte. Tårarna svämmade över i Hannas ögon och började rinna ner för hennes kinder. Jag tror det var ett smart drag att använda vattentät mascara.
Niall log gulligt mot henne och drog in henne i sin famn. Hon skakade kraftigare samtidigt som hon försökte lugna ner sig själv. Harry klev fram till mig med ett brett leende och skrattade lätt åt Hanna och Niall.
När Hanna lugnat ner sig en aning stod hon bredvid mig medan killarna började skära upp pizzorna.
”Redo för en galen kväll?” flinade Louis och gick emot oss. Han drog in mig i en snabb kram och la sin arm runt min midja.
”Mer än redo” skrattade jag och lutade huvudet mot hans axel.
Jag antar att det här var en kväll jag sent skulle glömma..
Lite gulligull gull ^^ haha, var rädd för att jag tappat skrivlusten där ett tag, men nu när killarna är med igen så blev det mycket roligare att skriva ^^ Vad tycker ni om det här då? ;)
fem kommentarer sammanlagt på det här och förra , alltså part 1 oh 2 ^^
Ps, förlåt om det blev stavfel, grammatik fel! är svin trött! ^^
puss o kram! xx
så grymt bra :D meeeeeeeeeeeeeeer
För jävla bra! Mer idag? :D
Asbraaaa!