I´m Sorry - Prolouge

18 December 2004
 

Jag sparkade av mig det på tok för varma täcket och satte mig upp i sängen. Mina ögon for runt omkring i det mörk belagda rummet för att finna en punkt att titta på, men det enda som syntes var mörker. Jag drog suckandes ena handen igenom mitt blonda hår och famlade i mörkret på jakt efter min mobil. Min hand greppade tag om det gummiaktiga skalet och letade desperat efter knappen. Ett stark ljus spred sig i rummet och fick mig att hastigt knipa ihop ögonen. Jag kikade försiktigt fram igenom ögonfransarna och försökte så gott som möjligt skriva in min kod och komma in på inställningarna. Jag drog tummen längs ljusmätaren och log svagt när det skarpa ljuset dämpade sig. Siffrorna som först såg ut som en smet började smälta ihop till sina vanliga former och visade att klockan var "05:44". Det betydde alltså att mamma,pappa och Louis borde komma in och gratulera mig om sådär.. tre timmar.
Jag gäspade och täckte för min mun samtidigt som jag frustrerat kände kylan komma krypandes. Antingen så är det för varmt eller så är det för kallt, det kan då aldrig vara lagom.
Jag drog upp täcket över mina knottrade ben och kröp så gott som möjligt ihop i den gråa t-shirten som tillhörde Louis. Just som jag var på väg att somna igen så ekade höga knackningar igenom huset. Jag rynkade förvirrat på pannan och försökte klura ut vem det var som kom på besök så sent. Dörren som tillhörde mamma och pappas sovrum öppnades och snabba fotsteg försvann förbi mitt rum. Jag satte mig åter igen upp i sängen och slängde benen över sängkanten. Kylan ifrån golvet spred sig i mina fötter när de snuddade golvet och fick en kall rysning att gå igenom min kropp. Jag trippade fram till dörren och puttade tyst upp den en bit till och klev ut i det mörka rummet. Jag smög tvärs igenom allrummet och stannade upp ovanför trappan, noga med att inte synas. Min hand for upp till min mun för att dämpa det chockade ljud som just nu var på väg upp ur min strupe. Louis stod i mellan två poliser och drog skakigt ena handen längs ärmen på sin stickade tröja. Polismannen nickade allvarligt åt samma håll som jag antog att mina föräldrar stod åt, och pekade mot Louis bröst. De pratade rätt lågt och allvarligt i något som kändes som en evighet innan poliserna lämnade huset. Mamma rusade fram emot Louis och drog in honom i en kram. Han grimaserade illa och mumlade något i hennes öra innan hon backade undan. I samma sekund som jag insåg att de var på väg upp för trappan vände jag mig om och skyndade mig snabbt in på mitt rum. Louis slängde en orolig blick in mot skuggorna som syntes ifrån mitt rum och föstes vidare av mamma. Jag försökte se så trött ut jag kunde när jag knuffade upp dörren och gick bort emot badrummet. När jag lät två svaga knackningar snudda den öppna dörren flög bådas blickar upp mot mig. Louis sänkte skamset blicken ifrån mina ögon och vände sig mot mamma. Hon log svagt emot mig och fortsatte att rota fram saker ur badrumsskåpet.
"What happened?" frågade jag oroligt och nickade mot Louis.
"We don´t know actually, but we´ll talk more about that tomorrow" suckade mamma nedstämt och satte sig på huk framför Louis. Han drog in ett skakigt andetag igenom sina sammanbitna tänder när mamma snuddade hans blå-lila hud vid handleden.
"Oh my little boy..". Mamma la ner bomullen i skålen med vatten igen och drog försiktigt upp Louis t-shirt. Hans bara bröst var fyllt av lila,röda och irriterade märken. Samt torkat blod här och var.
Jag skakade ledsamt på huvudet innan jag vände mig om och gick tillbaka till mitt rum. Sängen var fortfarande varm ifrån när jag klev upp och tog genast bort all min energi som jag bar kvar.

Efter en halvtimmas funderande öppnades dörren till mitt rum.
"Becca?" viskade Louis tyst och knuffade igen dörren bakom sig. Jag mumlade ett svagt "mhm" men låg kvar lika stilla. Sängen tyngdes ner bakom mig samtidigt som Louis drog täcket över oss båda.
"I love you sis, don´t forget that" viskade han och lät ena armen läggas runt min midja. Jag drog in doften av min älskade bror och kände ett litet leende träda fram på mina läppar, ett leende som endast skulle stanna kvar i några få dagar..


 

Kunde inte vänta med att lägga up prologen på I´m Sorry.. busig jag e ;)
Hoppas att ni kommer gilla det, och släng mer än gärna in en kommentar redan nu! Om vad ni tycker ^_^
God Jul på er! Så syns vi om några dagar ;)


» Alva

Den kommer bli helt jävla grym!! Kan inte längta mer än vad jag gör nu tills kapitel 1!! :D

2012-12-20 // 21:16:19

Så bra
Kan inte vänta till del 1 kommer ut a

2012-12-26 // 20:49:59
» Gabbi

aaahhh sjukt bra, kan inte vänta !!!!!!

2012-12-27 // 18:39:55

Kommentera här (:

Namn:
Kom ihåg mig? (:

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback